AV: Kimmen00

Efter förra året att ha läst tråden om skidåkning i Colorado så började tanken gro att vi skulle bege oss dit under sportlovet 2019. Efter efterforskningar fastnade vi för Steamboat. Hotell+liftkort+skidhyra-etc-paket bokades i oktober och kort därefter flyget med 2 st 2-4-1.

Rapporten tar upp flygen men även av naturliga skäl mycket om skidområdet Steamboat samt lite annat diverse. Mycket nöje.

Arlanda T5 Gold
Resan började med en tidig uppstigning då taxin kom 06.45. Det var mycket folk vid SAS-diskarna, märks att det är sportlov, många barnfamiljer och väldigt många med skidfodral. Dock kort kö till business-check in och det tog inte många minuter innan vi var genom securityn och promenerade mot T5 Gold för frukost.

I Guldloungen var det VÄLDIGT mycket barnfamiljer, men inget stoj för det. Frukosten idag var fil, yoghurt, mjölk, flingor, olika bröd med diverse pålägg (ost, leverpastej, marmelad, paprikaskivor, skinka) samt gröt. Tycker ändå det är helt ok. Det enda jag saknar är keson som har försvunnit av någon outgrundlig anledning. Vi var hungriga och åt frulle och softade lite innan det var dags att gå till flyget 0930.

Arlanda – Frankfurt SK935
Idag fick vi åka med lill-grisen, 737-600. Plus i Europa är, som de flesta här vet, bara att få sitta långt fram och få lite kub-mat. Samma trånga säten som resten av flyget. Det var i princip fullt plan ner men jag fick ett tomt mittensäte vid mig (seatblock? Brukar ju aldrig få det..). Flygningen ner till Frankfurt gick snabbt och smidigt. Barnen lyssnade på böcker och spelade spel. Serveringen blev vuxenkub som var riktigt god, kalv med morötter, potatis och äppelbitar (med en Mikeller) samt barnkub som var pennepasta med skivat kycklingbröst. CC var helt OK, effektiv service och gjorde sitt jobb.

20190221_091312.jpg
Glöm inte säkerheten!

20190221_094323.jpg
Helt OK kub

Frankfurt Senatorlounge Z50 Non-Schengen
Vi hade 2 timmars mellanlandning i FRA. Dock skall man ta sig genom en passkontroll på Z-piren. Jag hade hoppats att flyget skulle gå från B-piren så vi kunde besöka Air Canadas lounge som vi alla gillar men det fick bli lufthansaloungen i Z istället. Passkontrollen gick mycket snabbt och smidigt, nästan inge folk där och vi var inne i loungen en 30 min efter landningen. Loungen ligger vid Z50 och är nästan identisk i layout som Lufthansas Senatorlounge A50 som ligger en våning ner. Dock är denna lounge mycket större då den har en stor relaxavdelning som sträcker sin in i loungen. Det var ganska lite folk i loungen, endast en del vid matavdelningen.

Maten bestod av en bemannad disk där det gjordes vegetarisk kebab som skars i skivor. Sedan fanns currykyckling med ris, annan kyckling med ris, tomat- samt minestronesoppa. Det fanns även pretzels med senap. Det finns en bra salladsbuffé också. Till dessert fanns apfelstrudel med vaniljsås (grymt god!) samt vaniljpannacotta. Till barnens lycka fanns en stor uppsättning godis att tillgå; Haribomix, engelsk laktriskonfekt, sega råttor, småklubbor och ”påskäggsgodis”.

För vuxna var fikautbudet väldigt bra, två vita och två röda, mousserande samt ordentligt utbud av tungt fika. Flera sorters bombay-gin, single malt, konjak, baileys, vodka etc. De hade weissbier på tapp samt att just nu gjorde de reklam för Leffe, så de hade Leffe Blond och Leffe Dunkel på flaska i en ishink. Efter en timme var det dags att boarda flyget till Denver.

20190221_115336.jpg
Leffe med currykyckling samt pretzel

Frankfurt – Denver LH446
Enligt all resinfo så skulle resan ske med en 747-400 där vi hade valt platserna 82A och C samt 83A och C. Nu visade det sig att det var en ny 787-8i som skulle ta oss över pölen (vilket Kaptenen stolt kommenterade). Den har Lufthansa First och det såg fullt ut i den avdelningen när vi tittade in vid påstigningen (ligger längst fram i planet). Vi hade våra platser på övervåningen och ungarna tyckte det var coolt med trappa inne i planet. Det var helt fullt i C, mestadels ensamma tyska kostymgubbar.

20190221_162441.jpg

Platserna var mycket bra. 83 ligger dessutom framför CCs serveringsområde så sitter man på rad 83 har man inga bakom sig. Vår FA som hade raderna 81-83 var supertrevlig, hälsade med efternamn och kom snabbt med champagne. Amenitykit-en var en liten väska i läder (som ett stort glasögonfodral). De var i olika färger men hade samma innehåll: tandborste, tandkräm, mintablett, sovmask, strumpor och hudlotion. Inget märkvärdigt men vi gillade själva ”väskan”, som man kan ha diverse småsaker, glasögon etc i.
20190310_210052.jpg
Olika färger..

Barnen fick var sin ganska stor fyrkantig väska i svart läder som de uppskattade, den var full med diverse saker: loggbok, strumpor, pennor, ritblock, kortlek, tankborste+tandkräm, uppblåsbart flygplan, boll, lipsyl, sovmask, chokladbit och lufthansagodis. Det var nog den bästa ”kids amenity” jag sett på länge. Turkish hade en liknande där de fyllt en hel ryggsäck med saker. Lufthansas slog iaf både Asianas, Singapores och Austrians. När dottern hade den på armen och knallade runt i flyget kommenterade flygvärdinnorna: ”ohhh it looks so good, like a Lagerfeld-purse”.
20190221_130618.jpg
Mycket saker till ungarna

Hårdvaran tyckte jag var hög klass, stolarna är sköna och bra, riktade inåt mot varandra. Dessutom finns bra lagringsutrymmen vid fönsterna där man kan lägga ner värskor etc. IFE:en var snabb och responsiv med touchfunktion på en 15-tummare med över 200 filmer och många serier där de hade hela säsonger. Där har SAS mycket att lära!
20190221_132427.jpg
Ant-Man and The Wasp – bra film!

Efter takeoff drog servicen igång. Vår FA var riktigt bra, snabb och trevlig. Hon sprang som 17 och serverade drinkar innan lunchen och fixade och donade. Det blev carpaccio till förrätt och lax till huvudrätt. Båda rätterna var mycket bra, laxen suverän! Till efterrätt tog jag ostbrickan med portvin. Till maten kom vår FA och fyllde på vin åtskilliga gånger, den tyska rieslingen var väldigt god. Barnen hade ”kid-meal” och det var först en stor bricka med kycklingwrap, sallad och chokladmousse och snacks, när de hade tömt tallrikarna var de inte speciellt hungriga och då kom hon med huvudrätten, en gigantisk tallrik fylld med gnocci och tomatsås.
20190221_220354.jpg
Annorlunda sätt att använda den varma handduken…

20190221_134208.jpg
Menyn

Det blev en behaglig resa över till Denver, väldigt lugn flygning och 747:an var hyfsad tyst. Vi lyckades alla sova några timmar för att förebygga jetlag. 1h45 min innan landning var det second serving som bestod av cesarsallad samt koksnötssoppa, det var väl OK men inte så mycket mer.
20190221_235709.jpg
Inflygning över Colorado

På det stora hela så tyckte jag flygningen var suverän. Jag tycker Lufthansa ofta får (oförtjänt) mycket skit här på forumet. Visst deras service och mat är inte i klass med Singapore, Asiana eller ANA. Men denna flygning var mycket bättre än nån businessflygning jag haft med SAS gällande servicekänsla, snabbhet etc. Flygvärdinnorna fixade fram snacks, donade med ungarna, fyllde på glas efter bara några sekunder och framförallt: inga SAS-spydigheter eller krumbukter. Hårdvarumässigt slår de SAS på fingrarna lätt.

Denver – Embassy Suites
Det var inte en alltför smidigt genomgång av Denvers flygplats. Först kö till att ta foto i automaterna, sen längre kö att få stämpel i passet. Sen lång kö på Hertz för att få bilen. Det tog oss nästan två timmar att passera alla kontroller och få vår hyrbil.

Vi hade bokat Embassy Suites nära flygplatsen. När vi kom dit var det Evening Reception med snack+dricka så vi lämpade sakerna på rummet och gick ner för att få lite mat i oss. De hade nachos, grönsaker och diverse dippsåser. Vi beställde även en barnpizza samt mac and cheese till ungarna som var hungriga. Baren var gratis och hade ett antal olika öl på tapp, två vita och två röda samt diverse sprit. Efter maten använde barnen sin sista energi till ett bad i poolen innan det var dags att sova. Rummen är stora (2 rum) och hade två queen-bäddar. Ett ganska ordinärt usa-hotell i standardklassen.

Mot Steamboat
Frukosten på ES var en klassisk american full breakfast. Man kunde beställa omeletter, stekta ägg, pannkakor etc i köket och sedan fanns det mjölk, yoghurt, flingor, bröd, pålägg, bullar, kakor etc etc. Alla blev ordentligt mätta innan vi rullade mot Steamboat.

Steamboat ligger runt 3,5 h från Denver (runt 20 mil) och färden går genom dramatiskt landskap. Vi var förberedda på att vädret snabbt kan växla och väglaget bli därefter. Turligt nog var det mest uppehåll och totalt saltade vägar så bilvägen blev inga problem. Vägen slingrade sig genom Colorados berg med ett kargt vinterlandskap med rancher som avlöste varandra. I hagarna gick kor, hästar och buffalos. Detta landskap är verkligen annorlunda, det måste vara väldigt vackert på sommaren med grönska och bergssjöar. Vi stannade till på en Walmart för att handla inför Steamboat och senare på ”Outlets at Silverthorne”. Dessa Outletbutiker i Silverthorne kunde man ha och mista, inte mycket bra där.

20190222_133243.jpg
Torkat kött.. mmmm

20190222_135741.jpg
Inte så bra väder..

20190222_144822(0).jpg
Mycket bättre väder!

På tidig eftermiddag kom vi till Steamboat där vi plockade ut hyrskidor och checkade in på vårt lägenhetshotell Storm Meadows East, liftkorten hade vi tidigare fått hemskickade till oss med post.

Storm Meadows East

Fastigheten ägs av Mountain Resorts som hade en drös olika lägenhetshotell i området. Vissa låg vid backen andra längre bort från området. Vi hade valt denna för det var ”äkta ski-in ski-out”. Man gick ut på baksidan, nedför några trappor. Sen var det bara på med laggen och glida ner till liften, det var otroligt skönt.

20190228_080036.jpg
De hade en del fastigheter

Vi hade en 2-rums lägenhet med fullt utrustat kök med bardisk; spis, micro, ugn, så här kan man äta både frukost och lunch. Bord + fyra stolar i vardagsrummet. Standarden var ganska likt ett vanligt Holiday Inn. Inrett i ”fjäll-stil” med mycket trä, mörkare färger och träslag, vi hade en balkong med eftermiddagssol. Det fanns skidförvaringsskåp utanför rummen och tvättmaskin/tumlare i entrén. En king size bed och en bäddsoffa för barnen.
20190228_075741.jpg
Framsidan

20190226_082911.jpg
Baksidan leder ut i backen

Det var väldigt mycket snö, runt 2,5 m i terrängen och hade dessutom snöat en del under dagen.

Steamboat Ski area:

Steamboat är USA:s näst största skidort med 169 nedfarter. Högsta toppen är 3244 meter ö.h. Varje år faller drygt 10 meter snö, vilket gör det till den snörikaste skidorten i Colorado. Steamboat är uppdelat i ett antal olika områden och jag går snabbt genom dem nedan:
xlarge.jpg

Gondola Square – Thunderhead
Detta är huvudområdet i Steamboat och härifrån utgår Steamboat Gondola, en gondollift med plats för 8 personer per gondola. Under 2019 kommer denna bytas ut till nya större gondoler för 12 personer, idag var liftkapaciteten för gondolen 34000 per/h så det blir ju ~50% ökning i kapacitet. Nere vid torget finns nybörjarområden, rullband etc samt accelerationsstollift som leder upp i backen. Från Gondolen kommer man mer eller mindre åt de flesta delarna av systemet, eller iaf kommer till en lift som i sin tur leder dit man vill. Thunderhead är toppen där gondolen tar slut och området består av 40-tal backar och 4 stolliftar förutom Gondolen. Blandat grönt-svart. De första dagarna var det MYCKET folk i Gondolkön, det var en Bluegrass-westernfestival under lör-sön och detta gjorde att det var mycket folk i området och alla hotell fullbokade. Men det var i princip endast kö till Gondolen, när man väl kommit upp så försvann alla människor pga systemets storlek. Det var nästan ingen kö nånstans. Under resten av veckan var det nästan tomt med folk även i gondolen. Ofta fann vi oss åka helt själva i stora, breda välpistade backar.
20190223_092157.jpg

20190224_091002.jpg
Utsikt från Gondolan

20190224_144618.jpg

20190226_113628.jpg
20190226_113916.jpg
Skön stil..

Sunshine Peak (3170 m).
Hela detta område var stort och bestod av 5 stolliftar och en mängd backar (~30), den östra delen av området hade nästan bara gröna backar vilket gjorde att det var mycket blåbär som åkte i den delen av området. De västra delarna var mycket brantare, en del kändes nästan lika branta som Väggen (i Hundfjället), med skillnaden att det var MJUKT i backen. Just Sunshine Express-liften kunde ha lite kö medan de andra i princip bara var att köra in i.

20190227_102409.jpg

20190224_095951.jpg

20190226_101616.jpg
Ensamma i backen

20190226_101831.jpg
Så kan det gå i lös-snön

20190223_111809.jpg

Storm Peak (3200 m)
Storm Peak var mycket bra område med många röda och svarta backar, långa offpistbackar i skogen och mycket lössnöåkning. De fyra liftarna gick upp och ner i olika raviner och hela området var stort med en 40-tal långa backar. Stormpeak och även Sunshinepeak hade backar som ledde ner till ”baksidan”.
20190224_093747.jpg

20190224_100954.jpg
Man hittar både BH, pjäxor och skor i träden..

20190224_101950.jpg

Morningside Park
Morningside Park var ”baksidan” som i princip var ett gigantiskt friåkningsområde som så småningom slutade vid en 3-stolslift som tog en upp igen till toppen. Enligt pistkartan är det ~10 backar där men man kan åka hur som helst bland träden. Det var helt underbart första dagen på grund av allt puder som fallit! Morningside var en favorit som vi besökte nån timme varje dag.

20190225_091359.jpg
Puder..

20190225_092453.jpg

20190225_094223.jpg

20190226_110047.jpg
En av skogsbackarna på baksidan

Mt Werner (3221m)
Den delen kunde man skida ut till från Morningside för att sen ta sig ner i branta rännor i skogen tills man kom ner i backarna och ner mot Pony Express. Pony Express var ett svart område med i princip endast svarta backar, runt 20 stycken som är väldigt olika, allt från branta till smala, puckelpist, skogsrännor etc. Ett roligt område!
20190225_103541.jpg

20190225_103939.jpg

20190224_154531.jpg
After Ski i solen på balkongen

Intryck från Steamboat

Jag tyckte Steamboats backar och snö var bland det bästa jag upplevt. Vi var otroligt imponerade av den mjuka snön och de riktigt långa backarna. Jag har åkt skidor hela mitt liv, främst i Sverige (på de flesta anläggningar) och Norge men även ofta i alperna (Val Thorens, Val d’Isere, Chamonix etc). Visserligen håller jag Val Thorens väldigt högt som en stor favorit, främst pga höjden, storleken och bredden på skidåkningen, men Steamboat var minst lika bra. Det hade snöat en +30 cm när vi kom på lördagen vilket innebar att de två första dagarna var det väldigt mycket puderåkning för oss alla. Colorados ”champagne powder” var verkligen unikt, som löst fluffig kristallsnö. De första dagarna var det ganska kallt, runt -10 till -15 grader, men att det var helt vindstilla (0 m/s) samt strålande sol tillsammans med den torra luften gjorde att det inte kändes särskilt kallt. Efterhand som dagarna gick blev det mycket varmare, ofta kändes det som +20 grader i solen pga höjden och det kanske var runt 0 grader i luften. Solen var stark och alla smörjde in sig med 50-kräm och ändå blev ungarna nästan brända på näsorna. Det blev för oss mer och mer piståkning ju längre veckan gick då allt puder kördes upp i terrängen och då det var strålande sol hela veckan kom ingen mer nysnö. När vi åkte hem kom nästa snöoväder och de skulle få +60 cm snö den helgen.

Detta märktes som sagt under helgen att det var mycket folk i liftköerna vid de centrala liftarna och vid restaurangen som vi åt lunchpizza på. Däremot var det nästan helt tomt i andra delar av systemet. Och när det blev vardag försvann allt folk och det var tomt i stort sett överallt. Detta ihop med att vi bodde i backen gjorde att skidåkningen blev otroligt effektiv, man hinner med väldigt mycket! Liftarna var öppna 0800-1600 så det blev långa dagar, dessutom är skidåkare ett morgonpiggt släkte så alla var ute till 0830 i backarna. Steamboat hade kvällsskidåkning 18-21 tors-mån men endast i 3 backar, och just åka på kvällen kände inte så exotiskt för oss som kört kvällsskidåkning hela vintern.

Pisterna var riktigt bra gjorda, och den mjuka manchesterpistningen höll stor del av dagen, främst pga så lite folk men också pga snöns sammansättning. Det blev helt enkelt inte stora uppkörda pucklar i backen som är så vanligt på eftermiddagarna i tex Sälen, Trysil etc, samt att isiga backar lös totalt med sin frånvaro. Nästan alltid när man åker en riktigt brant backe i Sverige (Väggen, Experten, Chocken etc) så är det ofta som att åka på is stora delar, med slipade skidor är det inga problem men det var så mycket skönare att göra motsvarande här fast mjukt härligt underlag! Riktigt underbart.

Prismässigt var Steamboat dyrt! Det märks att det kostar när till och med jänkarna klagar över matpriser på restaurangerna i backen. Vi valde att äta lunch i lägenheten alla dagar utom en. Vi hade handlat diverse olika middagar också och åt bara middag ute en gång under vistelsen. Annars var Colorado en billig delstat, bensinen kostade 2.03 dollar per gallon! Nästan Texas-pris! Även mat, kläder etc i butiker var helt klart billigare (i dollar) än på både öst- och västkusten.
20190228_143355.jpg

20190303_181759.jpg
Andra sorters Zyn i USA…

Att göra förutom skidåkning.

Utförsåkningen står ju i fokus i Steamboat, men självfallet finns annat att göra.

Steamboat Springs
Det tar runt 10 min in till centrala Steamboat Springs, en ganska liten ort som bestod av en gata med charmiga butiker med westerntema. Väldigt mycket gallerier, krimskrams-souvenirbutiker och restauranger. Vi provade äkta Stetson cowboyhattar, snygga men obekväma (hårda). Perfekt utflykt att slå bort några timmar på eftermiddag/kväll.
20190225_170731.jpg

20190225_173419.jpg

Outlaw Mountain Coaster
I Steamboat finns USAs längsta ”mountain coaster”, som en blandning mellan rodel och bergochdalbana. Vi hade fått gratisbiljetter till den vid vårt SVIP-paket och det var en spännande upplevelse i full fart!

Old Town Hot Springs
Namnet Steamboat Springs kommer från tidigt 1800-tal när franska pälsjägare hörde något de trodde var ett tuffande ljud från en ångmaskin. Det visade sig vara naturliga varma mineralkällor. De mest kända är Strawberry Park Hot Springs, men det låg en bit iväg och vi valde att besöka Old Town Hot Springs som ligger mitt i Steamboat Springs. Det är en naturlig varm källa som de har byggt pooler runt. Området består olika utomhuspooler. Dels en ”naturlig käll-pool” som pumpar ut 700 liter i minuten av naturligt 38-gradigt mineralvatten, dels en massa andra klorerade varma pooler att bada/simma i. Dessutom finns där 2 olika vattenruschkanor som ungarna gillade och åkte om och om i. En klättervägg finns på ena sidan vid en pool och de har även en längdsimmningspool. Det fanns även gym, massage, bastu etc inne i byggnaden.

Det varma vattnet och den kalla luften skapade mycket vattenånga och det var väldigt charmigt när solen gick ner och ångan fyllde luften. Helt klart en trevlig utflykt för en kväll.
20190226_164106.jpg
20190226_181938.jpg

Det finns mycket annat att göra såklart, allt från snöskoter till rida i snö på rancher. Men vi hade skidåkning som fokus samt ovan nämnda småutflykter.

Hemfärd
Sista skiddagen var det bara sol halva dagen, molnen rullade in och på kvällen började det snöa. På resdagen lämnade vi rummet redan kl. 8 för att ha god marginal inför bilresan på 3.5 timmar. Här uppe i bergen kan vädret skifta fort och vi har redan fått bevisat att däcken på vår Nissan Rogue inte var de bästa. Däremot är de alltid snabba med snöröjning här, vi har sett dem stå beredda längst motorvägen. De saltar ordentligt mycket och de gör det snabbt. Som tur var hade vi perfekt väder på vägen, det var värmebölja i Denver med hela 15 grader (vilket skulle sjunka till -15 om några dagar).
20190228_084307.jpg
Ovan molnen..

Eftersom vi hade lite tid över när vi närmade oss Denver, åkte vi av motorvägen och hittade ett litet ”Dinosaurie discovery center”. Colorado är ju känt för alla dinosauriefynd, man har hittat många förstelnade spår, fossiler och skelett av dinosaurier. Barnen tyckte det var väldigt spännande att se. Man kunde gå en stig över deras Dinosaur Ridge för att se förstenade dinosaurieavtryck etc men det får bli i sommar istället, då vi kommer tillbaka till Denver och Colorado.
20190228_134013.jpg

Denver Int Airport och United Club
Efter att lämnad hyrbilen på Hertz checkade vi in och skulle ta oss till loungen. Detta var lättare sagt än gjort då vår flight lämnade från concourse A och United har två lounger men båda ligger i concourse B. B west och B East, tydligen är de likadana förutom att West är renoverad. Man tar shuttle train från huvuddelen ut till concourse A, B och C. Vi åkte till B och letade rätt på West som ligger vid B32. Den var ganska så stor med en bemannad bar, kaffestationer, diverse småplock såsom smörgåsar, grönsaker med dipp, parmaskinka+mozzarella, soppa etc.

På fikafronten var endast tapp-öl (Bud), två vinsorter samt enkel whiskey/vodka etc gratis, resten kostade. Det var en helt OK lounge, dock mycket folk. Att ta sig från B-A tar runt 15 min så vi åkte tillbaka med tåget till A lite innan boarding.
20190228_165510.jpg

Denver – Frankfurt LH447

Denna gång var det en 747-400 som vi skulle åka med. Även denna gång hade vi 82-83A och C. Även denna gång så fick vi en riktigt bra FA som pysslade om oss, var alltid glad och snabb vid servering. Skumpa kom direkt när vi satte oss. Även denna gång var business helt fullt, och det såg ut att vara uteslutande affärsmän.
20190228_170651.jpg
20190228_172421.jpg

Hårdvarumässigt så var det likadana säten som i 747-8:an, dock sämre utrymmesmässigt då det vid fönsterna inte fanns samma undanstuvningslåda som på den större modellen. När det gäller IFE:n så var det en generation äldre. Stora skärmar visserligen och bra upplösning, men det var inte touch-screen utan man fick använda fjärren och styra med den, tyvärr var den inte speciellt responsiv och muspekaren hoppade ofta runt på skärmen. Filmutbudet hade ändrats en del till mars-utbud och det var massivt med +200 filmer. Amenity-kitsen vi fick denna gång såg annorlunda ut, såg ut som pennfodral. De innehöll det vanligt samt en kräm från L’Occitane, dock var det olika krämer, i en var det hand lotion, en annan body lotion och en tredje face creme. Barnen fick ingen väska utan löst fick de lite kortspel, finn fem fel, memory etc.
20190228_173727.jpg

Serveringen kom igång efter start och efter drinkar kom middagen. Lufthansa hade ”amerikanska influenser” från USA. Även denna flygning var det mycket bra mat, jag valde Chipotle-räkor och sen biff med tillbehör, till dessert ostbricka. Biffen var utmärkt tillagad. Barnen fick ham&chees sandwich, mac and cheese och kycklingfingers (tillräckligt för två per portion!). Till detta kom rikligt med dricka som fylldes på snabbt av en alert FA.
20190228_175248.jpg

Då det var en kvällsflight fick vi ungarna att somna in efter film+middag. Själv hade jag tänkt se på massa film och fika men loungeläget på stolen var så sövande att jag plötsligt vaknade efter 4h väckt av CC för frulle. Lite förvånad. Frukosten bestod av juice, bröd, pålägg samt äggröra. Gott men inget märkvärdigt. Efter en väldigt behaglig flygning landade vi i Frankfurt på tid.
20190301_013849.jpg
Många filmer fanns det…

Frankfurt Senator A50 Schengen
Efter kort och smidig passkontroll och lite promenad kom vi in i Schengendelen och efter lite shopping begav vi oss till Senatorloungen vid A50. Den är väldigt lik till utseendet Z-senatorn, men lite mindre och framförallt mer folk! Det var lunchtid och maten var ganska lik Z-loungen veckan tidigare. En bemannad station med kebab i skivor, diverse kycklinggrytor och soppor. Salladsbar, pretzels, frukt, godis och efterrätter. De har 6 duschrum och jag passade på att ta en dusch och raka mig, riktigt bra service och stora fräscha duschrum.

Frankfurt – Arlanda, LH806
Efter timme var det dags att boarda flyget hem, an A319. Det var bussgate och vår busschaufför tog oss på en sightseeing runt hela Frankfurt am Main flygplats, jag har väl aldrig sett på maken på lång bussfärd. Till slut nådde vi vårt plan. Business-sektionen var halvfull. Lufthansa business intra-europa är ungefär som SAS Plus, men det finns ju lite skillnader, jag tyckte inte det var lika trångt som på SAS, man har ju alltid seatblock och man får ”mat” på bricka och dricka med påfyllning, att slippa kuben var skönt. Maten var en liten portion med skinka+melon samt lite bläckfisksallad, underlig kombo men smakade helt ok. En händelselös flygning annars, vi landade på tid och lite lätt trötta kom vi hem på eftermiddagen. Så var äventyret slut för denna gång!
20190301_135811.jpg
Lite skum blandning men ganska bra

Colorado var en delstat vi ville tillbaka till, så jag bokade bara några dar senare t/r till Denver i juli med Lufthansas miles and more-bargains. 192000 miles för oss fyra var en bra deal! Det kommer definitivt bli mer skidåkning i Colorado under sporten/påsken 2020!

Tack till @Senator för tips rörande Steamboat och tack ni som läste!