Då var det dags att ta sig tillbaka igen från Aguas Calientes till Cuzco. Vi hade fått tag på tågbiljetter till en tidig avgång till Ollantaytambo.
Därifrån skulle det bli taxi till Cuzco. Som sagt med tidigt tåg var vi framme redan 08:00 i Ollantaytambo. Vi letade upp en taxi på stationen och han körde den vackra sträckan tillbaka till Cuzco.
Längst upp i bild ser man små hytter längs med berget som folk hyr och övernattar i.
Bilresan tog ca 2 h och framme i Cuzco var det 5 timmar kvar till avgång mot Lima. Vi kände genast av den tunna luften igen trots att vi acklimatiserat oss tidigare.
Väntan på flygplatsen blev lång och höjden gjorde sig påtaglig. Jag kände mig väldigt yr och sov därför en stund.
Vår vän som skulle handla något att dricka kom plötsligt tillbaka med två sjukvårdare som ledde honom till sin plats. Han var helt färdig av det låga lufttrycket.
Här har han dock hämtat sig en aning
Efter lång väntan på ett försenat flyg så var det dags att stiga ombord. Här kunde man glömma allt vad Prio-boarding heter.
Det var bara att infinna sig i ledet.
Bekväma säten. 3 rader riktig business på shorthaul.
Framme i Lima var det bara att invänta nästa avgång med ett besök och en dusch i loungen. Planet som skulle ta oss till Sao Paulo skulle avgå 22:00 vilket gjorde att vi hade nästan 3 timmar på oss.
När det väl var dags för boarding steg vi ombord i Aviancas A330-200. Min plats var 1J.
Flighten var beräknad till 5 timmar lite knappt så det skulle finnas tid att sova lite innan ankomst i Sao Paulo 04:30.
Det var en ganska glest med folk i business class. Sätet var ganska obekvämt då det inte gick att fälla helt i 180 grader, så sömnen uteblev tyvärr.
Väl framme i Sao Paulo fick vi hämta våra väskor och vänta ytterligare några timmar innan vi kunde borda GOL mot Rio de Janeiro.
Vi skulle flyga till den gamla flygplatsen Santos Dumont som nästan ligger mitt inne i stan. Inflygningen till Rio var helt fantastisk vacker och vi fick ett helt sightseeing-varv över staden.
Hann inte med att knäppa så många bilder då jag var fascinerad över utsikten.
Vi flög in norr ifrån och uppmärksammade den väldigt låga höjden vi hade. Vi flög väldigt nära fartygen som låg för ankars intill flygplatsen och låg så nära vattnet att det nästan blev lite obehagligt. När asfalten väl dök upp under planet var det lite vinglit och innan vi hann reagera så var det fullt ös igen som gällde och landningen avbröts. Vi fick därmed vara med om vår första go-around vilket var lite coolt. Vi klagade inte då vi fick ett extra varv runt staden och kunde njuta av utsikten. Väl vid andra försöket att landa gick det perfekt. Dock var inbromsningen väldigt hård och jag fick både en iPhone och en iPad vid mina fötter som hade kanat fram 5 rader
Vid en googling senare visade det sig att längden på banan var drygt 1300 m. Ganska kort eller?
Jag har alltid tyckt att GSE varit kort och obehaglig och den mäter ändå 2000 m.
När vi steg av i terminalen dröjde jag mig kvar en stund för att se några landningar och take-off. Fascinerande måste jag säga. Det såg verkligen ut som att hela banan användes vid take-off. Inte många meter kvar till vattnet när planen lyfte.
Därifrån skulle det bli taxi till Cuzco. Som sagt med tidigt tåg var vi framme redan 08:00 i Ollantaytambo. Vi letade upp en taxi på stationen och han körde den vackra sträckan tillbaka till Cuzco.
Längst upp i bild ser man små hytter längs med berget som folk hyr och övernattar i.
Bilresan tog ca 2 h och framme i Cuzco var det 5 timmar kvar till avgång mot Lima. Vi kände genast av den tunna luften igen trots att vi acklimatiserat oss tidigare.
Väntan på flygplatsen blev lång och höjden gjorde sig påtaglig. Jag kände mig väldigt yr och sov därför en stund.
Vår vän som skulle handla något att dricka kom plötsligt tillbaka med två sjukvårdare som ledde honom till sin plats. Han var helt färdig av det låga lufttrycket.
Här har han dock hämtat sig en aning
Efter lång väntan på ett försenat flyg så var det dags att stiga ombord. Här kunde man glömma allt vad Prio-boarding heter.
Det var bara att infinna sig i ledet.
Bekväma säten. 3 rader riktig business på shorthaul.
Framme i Lima var det bara att invänta nästa avgång med ett besök och en dusch i loungen. Planet som skulle ta oss till Sao Paulo skulle avgå 22:00 vilket gjorde att vi hade nästan 3 timmar på oss.
När det väl var dags för boarding steg vi ombord i Aviancas A330-200. Min plats var 1J.
Flighten var beräknad till 5 timmar lite knappt så det skulle finnas tid att sova lite innan ankomst i Sao Paulo 04:30.
Det var en ganska glest med folk i business class. Sätet var ganska obekvämt då det inte gick att fälla helt i 180 grader, så sömnen uteblev tyvärr.
Väl framme i Sao Paulo fick vi hämta våra väskor och vänta ytterligare några timmar innan vi kunde borda GOL mot Rio de Janeiro.
Vi skulle flyga till den gamla flygplatsen Santos Dumont som nästan ligger mitt inne i stan. Inflygningen till Rio var helt fantastisk vacker och vi fick ett helt sightseeing-varv över staden.
Hann inte med att knäppa så många bilder då jag var fascinerad över utsikten.
Vi flög in norr ifrån och uppmärksammade den väldigt låga höjden vi hade. Vi flög väldigt nära fartygen som låg för ankars intill flygplatsen och låg så nära vattnet att det nästan blev lite obehagligt. När asfalten väl dök upp under planet var det lite vinglit och innan vi hann reagera så var det fullt ös igen som gällde och landningen avbröts. Vi fick därmed vara med om vår första go-around vilket var lite coolt. Vi klagade inte då vi fick ett extra varv runt staden och kunde njuta av utsikten. Väl vid andra försöket att landa gick det perfekt. Dock var inbromsningen väldigt hård och jag fick både en iPhone och en iPad vid mina fötter som hade kanat fram 5 rader
Vid en googling senare visade det sig att längden på banan var drygt 1300 m. Ganska kort eller?
Jag har alltid tyckt att GSE varit kort och obehaglig och den mäter ändå 2000 m.
När vi steg av i terminalen dröjde jag mig kvar en stund för att se några landningar och take-off. Fascinerande måste jag säga. Det såg verkligen ut som att hela banan användes vid take-off. Inte många meter kvar till vattnet när planen lyfte.