Senaste nytt

Kommande bok om Boeing 747 i SAS

HMJ

Medlem
Det låter jätteintressant, en av de bättre nyheterna på länge. Jag tecknar gärna upp mej på en bok redan. Jag har själv skrivit lite småkommentarer här på forumet om resor med SAS B747 på den tiden den fanns i SAS flotta. För mej som lagom flygnörd är jag helt betagen av detta flygplan. Det finns inget av dagen flygplan som slår en B747. Det är verkligen ett stiligt flygplan med sin häftiga övervåning och storlek. Ledsen Airbus, men A380 kommer en hel del efter, det ser ut som ett förvuxet kommersiellt flygplan medan B747 är ett smäckert och stilfull flygplan.

Det är en njutning att sitta längst fram i en B747 och höra det härliga buller när noshjulet fälls in, för att inte tala om när det fälls ut. Man känner att luftmotståndet ökar och farten går ner och det stabiliseras.

Jag har åkt en hel del med de B747 som SAS hade mellan ARN-JFK. De lite roligare och udda flygningarna som gjordes med detta flygplan var mellan ARN-LPA. Det var i mitten av -70-talet SAS flög charter åt Scanair på denna sträcka på lördagar och söndagar då det fanns ledig kapacitet på flygplanet. Då kunde man för en billig kostnad uppgradera till First som SAS hade på denna sträcka eftersom den kabinen ändå fanns i flygplanet. Den service och mat och dryck samt bekvämlighet kommer vi inte ens i närheten av idag med SAS Plus. Dagens SAS koncept till LPA, tråkig matbox och med tre ingående drinkar är ju löjligt på en så lång flygning. På 747:an till LPA började det med sillbord och förrätt samt varmrätt och efterrätt med all den dryck som behövdes. Lagom mätt var det bara att kliva upp i baren på övervåningen och sätta sej i sköna fåtöljer och fortsätta med kaffe och konjak samt annat man ville ha för en behaglig resa. Jag vill lova att man att man var frustrerad på att flygningen bara tog 5,5 tim. Till de yngre BC medlemmar vill jag säga att vissa saker var faktiskt bättre förr.

Även till USA kunde man sitta i baren på övervåningen, även när man åkte i business och First var borta.

Jag uppmanar även de BC medlemmar som aldrig åkt med en B747 att göra det innan flygplanet är borta ur produktionen. BA har fortfarande många kvar och även Thai har några kvar. Lufthansa flyger med den senaste modellen, B747-8. Jag är förvånad att denna modell inte sålt bättre.

Själv har jag inte ännu hunnit med att prova B747-8 som Lufthansa flyger med. Den finns med på min ”att göra lista” och det skall vara längst fram i First.

Om det är något som är av intresse så bidrar jag gärna med att dela av sig av mina upplevelser till boken.

Bifogar lite bilder från någon av flygningarna till LPA

Visa bifogad bild 102889
Boarding till LPA på Arlanda. Foto: Alf
Visa bifogad bild 102888
Servering i First. Foto: Alf
Visa bifogad bild 102890
Ankomst till Las Palmas. Foto: Alf
Härliga bilder du delar med dig av @Alf :)

@Hans Jakobsson ser fram emot boken:)
 
Höstmörkret ligger som en tung filt över hela vårt land och helgerna är på god väg, så här kommer en tidig julhälsning till er som är intresserade av mitt bokprojekt 747-B: DEN STORA VIKINGEN.

Som nämnts tidigare så dras jag tyvärr med en försening förorsakad av det stora viruset som stängt landsgränser, historiska arkiv och givetvis gjort många äldre, med historier att berätta, försiktiga med möten. Tanken från början var att boken skulle vara klar till mars 2021, då det är 50 år sedan SAS första Boeing 747 kom till Skandinavien, men det visade sig inte bli möjligt av nyss nämnda skäl. Planen är tills vidare att boken ska vara klar till mitten av november 2021, då det är 50 år sedan Arlanda fick besök av 747 för första gången (det var en riktig jackpot - SAS båda 747 landade på Arlanda den aktuella dagen!), men detta hänger på att jag får tillgång till arkiv och samlingar i Danmark och Norge under vintern/våren. Som det ser ut nu finns ju risken att det kan dröja ännu mer – förhoppningsvis blir det inte så, men trösten i sammanhanget är att boken bara kan bli ännu bättre ju mer tid jag har på mig och skrivandet är igång sedan tidigt i höstas.

Så, hav tålamod och en angenäm jul så småningom!

Rudolf-juljumbo.jpg

Bild: Omslaget på SAS personaltidnings julnummer från den 17 december 1971, ritad av flygtecknaren Chris Wren som varje vecka hade en humoristisk ruta i Inside SAS. Han ses i kritstrecksrandig kostym framför luciatåget. SAS dåvarande VD Knut Hagrup skålar med tomten i cockpit och såväl Musse Pigg som Kalle Anka är med ombord.
 
Såg denna Tweet idag antar att @Hans Jakobsson redan hade koll men en fin bild på 747 nummer 500

https://twitter.com/BoeingAirplanes/status/1336694622836449286/photo/1

Just detta flygplan är intressant av flera skäl än att det är den femhundrade jumbon som rullades ut genom portarna i Everett för 40 år sedan. Samtidigt som festligheterna pågick med inbjudna representanter från SAS så var det absolut inte någon fest på huvudkontoret på Bromma. Jan Carlzon hade utsetts till vice VD och chef för flygverksamheten tidigare samma höst och det ekonomiska läget var mycket kärvt för flygbolaget som gick med förlust för första gången på 17 år, orsakat av lågkonjunktur, höjda bränslepriser och strejker i både Norge och Sverige.

Är ni sugna på en flyghistorisk berättelse? :)

EozkrDTXMAEJ0hE


På den klassiska bilden från evenemanget den 9 december 1980 har Dan Viking en dansk registrering, då detta var SAS femte 747 och det redan fanns två svenskregistrerade samt en dansk- respektive en norskregistrerad i flottan. För flygplan nr 5, Dan Viking, reserverades OY-KHB i det danska luftfartsregistret dagen innan evenemanget, och för flygplan nr 6 som skulle levereras hösten 1981 reserverades LN-RNB i det norska registret.

När provflygningarna med Dan Viking inleddes den 20 december 1980 så gjordes de första fyra med dansk registrering. När flygplanet rullade ut för sin femte och sista provflygning hade plötsligt den amerikanska registreringen N4501Q målats på bakkroppen. Överlämnandet till SAS, betalningen på 282 miljoner kronor och leveransflygningen hem, skulle egentligen ske i början av januari 1981 men sköts upp. Vid den här tiden köpte flygbolagen fortfarande sina flygplan med kontanter och banklån, men SAS hade inte kapital. Den förväntade försäljningen av de två äldsta jumboflygplanen Huge och Ivar hade inte blivit av, vilket förvärrade det ekonomiska läget ännu mer. Flygbolaget hade därför fått leta amerikanska finansiärer och lyckats sluta ett avtal där SAS för första gången i sin historia fick hyra ett fabriksnytt flygplan. Avtalet löpte på 18 år – till januari 1999 – och affären behövde godkännas både av amerikanska och svenska myndigheter vilket skapade leveransförseningen. Eftersom flygplanet nu var registrerat i USA gällde amerikanska regelverk vilket i detta fall innebar att N4501Q under de första sju åren måste landa på amerikansk mark minst 26 gånger per år! Dan Viking/N4501Q överlämnades slutligen till SAS drygt en månad senare än planerat, i februari 1981 och gick i trafik som SK931 CPH-LAX i början av mars.

Några arton år i SAS-flottan blev det som bekant inte. Epoken Boeing 747 i SAS tog slut 1987 då de två sista maskinerna gjorde sina sista turer. En klausul i leasingavtalet medgav att det kunde sägas upp efter sju år, och i februari 1988 lämnade Dan Viking slutligen SAS. Det sista halvåret hade SAS lyckats hyra ut flygplanet, först till Egypt Air och senare till Philippine Airlines.

1024px-Boeing_747-283BM_EI-BTS_Philippine_Airlines%2C_London_-_Gatwick_-_UK%2C_August_1990._%285499490339%29.jpg

F d Dan Viking i trafik för Philippine Airlines, London-Gatwick 1990, foto via Wikipedia

Bankkonsortiet som ägde f d Dan Viking sålde det omedelbart vidare till ett leasingbolag på Irland, men flygplanet fortsatte flyga för Philippine Airlines och blev kvar där till 1997 då tillräckligt antal nya Airbus A340 levererats. Runt millenieskiftet tog utfasningen av första generationens Boeing 747 fart i hela världen, ersatta av betydligt mer bränsleeffektiva Boeing 777, Airbus A330 och A340.

EZvW-JpXgAAqTAy

F d Dan Viking i trafik för UPS i Köln 2007. Foto Twitter/@spotterkoeln

För 747 nr 500 tog livet en ny vändning. Hon var byggd i kombiutförande och gick under SAS-tiden alltid med sex eller tolv fraktcontainers i bakre delen av huvuddäck, men nu byggdes hon om till fullständigt fraktutförande i Hong Kong inför en ny karriär hos United Parcel Service, UPS. Där blev hon kvar och det finns gott om bilder från flygplatser runt hela jorden på N155FW och N523UP som hennes registreringar då var, fram till 2009 då hon flögs till flygplankyrkogården i Roswell i New Mexico. Där plockades hon på värdefulla delar tills upphuggarna tog hand om resterna och 30 år efter leveransen till SAS var livet över för denna Boeing 747-283B med tillverkningsnummer 22381 och skrovnummer 500. Det är ingen ålder på en så robust flygmaskin, men mot ekonomins realiteter kan man inte vinna.

Det unika med Dan Viking, och turerna kring leveransen, hade jag ingen aning om när jag som tioåring tog denna bild på Göteborg–Landvetters flygplats sommaren 1985. SK901 lastas inför lördagsflygningen till New York–JFK via Oslo–Gardermoen.

8485770866_3eac9bc170_c.jpg

Dan Viking på Landvetter i juni 1985. Foto Flickr/Hans Jakobsson

Hoppas berättelsen föll er i smaken! Den utvecklas mer i detalj i den kommande boken :)
 

Tack för vänligheten :) Jag vill tillägga att kvaliteten på språket i boken är betydligt högre än mina inlägg i denna tråd som skrivs i all hast...

Här är några relaterade bonusbilder:
91473015_10223348904976274_2698219891252527104_o.jpg
Dan Viking bogseras över Route 526, även kallad Boeing Freeway, mellan fabriken och rampen där flygplanet färdigställs och utgår för provflygningar. Alla Boeing 747, 767, 777 och många 787 har passerat över denna bro sedan Everett-anläggningen, som byggdes för 747, stod klar 1968. I mitten av 2021 läggs 787-produktionen över helt på Boeing i Charleston, SC; hittills har den delats mellan Everett och Charleston. Foto: SAS/Boeing

SAS 747 Everett.jpg
Rampen där de sista arbetena görs på snart leveransklara 747. Bilden är tagen 1977 eller 1979, eftersom den SAS-jumbo som står där har de större motorerna av typ Pratt & Whitney JT9D-70A vilka enbart fanns på Magnus och Knut Viking. Med tanke på att varje flygplan har en spännvidd om 59.6 meter, och det är säkerhetsavstånd mellan flygplanen, så är det en ganska stor ramp vi ser. Foto funnet på nätet på 90-talet, sannolikt ursprung Boeing.
 

KalleSus

Medlem
Intressant läsning - och extra intressant för mig eftersom "Dan Viking" var den första och enda SAS 747 jag flugit. Det var nån gång i april/maj 1987, från JFK till ARN via GEN så det måste ha varit en av de sista flighterna med 747 för SAS.

Flighten skulle ha utförts med DC-10, men av frakttekniska skäl blev den ändrad till 747 i sista stund (DC-10 fick ta Köpenhamn i stället).
747 Combi hade något färre sittplatser i turistklass än DC-10 varför man klassade om businessplatserna på raderna 8 - 17, och vi, tre hyfsat unga svenskar, var tidiga till incheckning och hade tur att få de tre sista platserna i den främre, bekväma salongen.
En turistklassresa, men med businesskomfort!

Ytterligare ett kuriosum: Den handskrivna "flightplanen" (den med information till resenärerna om ungefärlig flygväg och en del andra flygtekniska uppgifter), som var vanlig på den tiden, var uppsatt vid utgången - och jag frågade tidigt pursern om man kunde få den efter resan.
Så denna lilla raritet finns någonstans i mitt hem. Jag bör förstås leta fram den och kanske ge den en inramning och plats på väggen!
 
Intressant läsning - och extra intressant för mig eftersom "Dan Viking" var den första och enda SAS 747 jag flugit. Det var nån gång i april/maj 1987, från JFK till ARN via GEN så det måste ha varit en av de sista flighterna med 747 för SAS.

Flighten skulle ha utförts med DC-10, men av frakttekniska skäl blev den ändrad till 747 i sista stund (DC-10 fick ta Köpenhamn i stället).

Sista tidtabellslagda flygningen ankom från New York till Köpenhamn den 17 maj 1987, så du fick vara med om något stort! (Sedan fick man visserligen ta in en 747 igen i augusti för att täcka upp för en DC-10 som landat snett i Bangkok, men det är en annan historia)

På 80-talet var det vanligt att flygplantypen på linjerna till USA i tidtabellen angavs som EQV (Equipment varies). Då hade man möjlighet att med kort varsel disponera om flygplanen på det sätt som du var med om.

Just frakten till och från New York var något som gjorde att SAS faktiskt övervägde att behålla en 747 för just denna destination. Det diskuterades så sent som ett par år innan avvecklingen och man var fullt medvetna om den negativa PR som skulle följa när DC-10 inte kunde ta lika stor last.
 
Toppen