Inte för att vara "neggo" utan realist.
Som nyexad kan man ingenting - man har bara en massa med information och data i huvudet. Det är först när man har fått erfarenheten som man blir "viktig" för ftg som har anställd som flänger runt.
Du kan aldrig läsa dig till hur du skall hantera de situationer som uppstår när du möter kunder/leverantörer eller partners runt om i världen.
Sedan måste man ha rätt personlighet, utan den så kvittar det hur duktig man än är på "annat". Tyvärr är det som så att personligheten är något man har och inget man kan skaffa.
Vet inte hur många ggr jag har haft kollegor, hungriga och duktiga sådana, som har "stupat" pga av att de inte kan hantera det som uppstår.
Livserfarenhet är "the key". Inte skrivet utan att det givetvis finns undantag.
Det är inte lätt att möta en ny leverantör ute på vischan i t.ex Kina för att upptäcka att ingen kan engelska och att de inte har förstått varför du är där. Då är det bara att gilla läget och vara kreativ. Det är ganska stressande om man då är ambitiös och ser att tidplanen för den "superviktiga" leveransen rinner utför.
Med kreativ innebär att man måste ta beslut som i många fall ligger på dina interna kanaler och kanske högre upp i org samtidigt som du får ta beslut i saker som du kanske inte har 100% kompetens för. Men om man inte gör det så kommer det att drabba fler än bara dig. Om vi tar mig som exempel så är det i samband med lansering av en t.ex produkt väääldigt många männsikor som är beroende av dina beslut. Då kan man inte på plats bara sitta och vänta tills SE vaknar och att just den personen som skall ta beslutet har en OOO som säger - "Är på sem - tillbaka om 10 dagar".
Lägg sedan till det kulturella lagret på det hela. Även om man är en fixare så måste man fixa på motpartens vilkor för annars så förvärrar man det hela.
Med det skrivet vill jag bara få fram att erfarenhet är i princip det enda som har värde. Alla kan läsa sig till vad som helst men att omsätta det till, i många ggr pragmatisk, praktik och nytta är svårt och tar tid att lära sig.
Tipset, nu sparkar jag in den öppna dörren igen, är att en "fasttrack" är att starta som trainee på ngt internationellt ftg i en "spindel i nätet" funktion.
Tips på företag är t.ex Tetra Pak, Sandvik, IKEA, Axis eller Bilindustrin.
Med språkkunskap så finns det gott om nischer inom "EU förvaltningen". Jag har en god vän som t.ex är ansvarig för allt kontorsmateriel och jösses vad den killen får resa.
Sist men inte minst så har Jacob redan vid ett flertal tillfällen påpekat vikten av att veta vad du vill göra. Gör du inte det så kommer du att förbli en hoppjerka som aldrig, varken för personlig eller proffesionell del, kommer att bli nyttig för ett företag.
Själv gjorde jag en "pow wow" med mig själv för 25 år sedan där jag helt enkelt skrev ned allt, och jag menar allt, som jag ville göra, allt som jag ville ha omkring mig, var jag ville vara om x, xx antal år osv osv. Det blev en jädrigt lång lista men när den började kännas klar så började jag och prioritera och med tiden utkristalliserade sig en plan. En plan som jag har hållit mig till , även om den till en början kunde ses som "omöjlig", men nu är jag här och jag kan säga som så att kör man den förutsättningslöst, (dvs "skiter" i vad tyckarna tycker och de töntiga "regler" som många sätter upp) och är envis så är .... "The Bing Bang the limit".
Håller även med om att resandet i sig är inget självendamål utan bara en jädrigt tråkig transport för att nå dit man vill för att kunna göra sitt jobb.