Senaste nytt

Från Solkusten till Stillahavskusten - Puffigny, AA MD-82/83 och många tier points

Flying Finn

Medlem
Det här reportaget, lik minireportaget om Sicilien, kommer att fortsätta inom nära framtiden. P.g.a. ett dödsfall, så har det inte blivit tid eller funnits motivation att skriva på nätet. Har varit mera fokuserad på att bl.a. arrangera en värdig begravning. Hoppas det finns ännu intresse för fortsättningarna, även om det blev en lång paus. :)

Kom ihåg saken när jag nyss fick tipps per e-post om att KLM har nu en billig affärsklassfare från Sthlm till San Salvador. Hmm, dags för en Flying Blue XP run...? ;)
 
Veldig bra skrevet:) Masse god informasjon og fine bilder! Hvor mange TP fikk du totalt på denne turen? Har du kommet deg opp til BA gull nå (OneWorld Emerald)?

Flott å lese om noen som gjør noe annet enn *A. Gull på BA er jo mange ganger bedre enn det man får med gull på SAS:D
 

Flying Finn

Medlem
Den s.k. "nära framtiden" blev nu först så här i oktober, men jag vill naturligtvis även få en avslutning på detta reportage innan mina nästa inkommande resor. Det har varit rätt så stökigt sedan sommaren p.g.a. diverse faktorer, så hela tanken om att fullborda mina halvfärdiga reserapporter har blivit försummad.

Jag blev i min reseskildring i Hertzs garage på PDX (Portland, OR), så jag fortsätter därifrån.

OBS! Bilderna i mina reportageinlägg är alltid tummnaglar, så klicka på bilderna för en större storlek.

Oregon, dag 1

Valet att resa till Oregon var slumpmässigt, vilket beskriver huvudsakligen alla mina utrikesresor som är både nöje, men även flygnörderi för att jaga dum status, idiotiska flygpoäng och uppleva diverse olika flygplan, bolag, kabiner, flygplatser och fenomen inom flygandet (t.ex. BG eller PK på deras Londonrutter är ju ett fenomen med allt pick och pack när människor ska föra hem massor med varor). Naturligtvis har det en betydelse för mig vart jag reser, men eftersom jag är öppen till att se hela världen och mitt personliga livstida mål är att besöka (= övernatta åtminstone en natt) alla FN:s medlemsländer och en grupp andra diverse territorium, så har det faktiskt inte så stor roll för mig åker jag just nu, i år till Uzbekistan eller Oregon. :) Jag är förtjust i att skapa planer på basis av hur goda flygpriser dyker upp eller jag får någon idé på basis av t.ex. TV eller YouTube. Mitt beslutsfattande är där med inte för mycket avgränsat på förhand. Americans fare i affärsklass på JER-PDX var nu den här gången grundorsaken till att jag valde Oregon och jag visste att den går att kombinera med AA från Västkusten till Mellanamerika (t.ex. SAL och MGA) för att få en större helhet, så det tog inte länge för mig att komma fram med en grundläggande reseplan.

Oregon är ju som delstat i "de lägre 48" mycket vacker och fruktbar i form av sin natur. Tempererat klimat, berg och en känsla av sådan natur vi har här i Norden, speciellt i typ Götaland (förutom naturligtvis berg). Som årstid brukar jag personligen gilla att resa i april-maj, speciellt om vädret i mina resemål gynnar ett besök och där med är det vår eller annors behagligt före. Oregons Stillahavskust lockade mig att ta hyrbil dit och så kombinera det med att köra i bergen, eftersom vi i Norden har ju inte sådana branta bergsvägar. Säsongen i Oregon är i juli-augusti, men som nordbo har man kanske ett naturligt förstående för den lokala våren och tidiga sommaren. Inte var det speciellt varmt, men +15-20°C är ju inte alls så illa när man tänker på hur ruskigt vädret kan vara på sommaren här. :)

PDX_213.jpg

Framme vid havet med Silveradon. Den bensindrivna V6:n var förtjusande, speciellt under den senare delen av min korta vistelse i Oregon, när jag körde upp i 1200-1400 meters höjd. :) Jag körde först till Tillamook och så började jag min färd söderut mot Lincoln City, var jag övernattade min första natt. För er som inte är datanördar, så lik Washington (delstaten), så även Oregon kryllar med kodnamn från Intels produktion under årtionden - Tillamook (mobila MMX-processorerna), Willamette (första Pentium 4:rorna) o.s.v. :D

PDX_214.jpg

I Pacific City, OR (länk till OSM-karta), påträffade jag den första cannabishandeln under resan. Oregon är ju en av de delstater, lik t.ex. Colorado, som har gjort försäljning och förbrukning av cannabis lagligt även som njutningsmedel och inte endast på medicinska grunder med läkemedelsrecept. Försäljning får endast ske av licensierade cannabishandlare, lik den här lilla affären i småstaden (en by på nordiskt mått) Pacific City. Personligen påträffade jag inga problem med den lagliga handeln i Oregon och lade inte märke till att människor skulle konsumera öppet cannabis mera än i t.ex. Finland. I fall handeln skulle ske mycket centraliserat på typ endast en ort eller det skulle rå skumma förhållanden kring det, så skulle det kanske finnas en lokal "Christiania" i någon av de större städerna.

PDX_215.jpg

Hela kusten i Oregon är mera eller mindre beroende av amerikanska sommarturister. Det finns strandhotell på alla orter i en stor mängd och dessutom så finns det på landsbygden här och där enstaka hotell och B&B. Hyresvillor finns det inte så mycket av. I bergen i mellersta Oregon finns det nog mera villor at hyra, men de är mera inriktade för vintersäsongen och slalomresenärer (typ Åre o.s.v.).

PDX_216.jpg

Tidvattnet vid kusten är långt i från så stark som t.ex. i den Engelska kanalen. På vissa sträckor är det tillåtet att köra ner på sanden, men jag föredrog att promenera i stället. :) Dock med en pick-up så borde man ju väl endast köra och inte promenera oamerikanskt? ;)

PDX_217.jpg

Sailor Jack Inn - Lincoln City, OR

Bokade övernattningen på Booking.com på basis av läget, priset och recensionerna. Jag ville även ha havsutsikt, men även så här utanför högsäsongen var t.ex. alla Best Western -alternativen rätt så feta i pris. Där med valde jag från Lincoln City ett hotell som hoppeligen skulle ha bra motsvarighet för priset.

PDX_218.jpg

Rummet var inte speciell som sådan, men åtminstone var det rent, även om badrummet var iskall utan någon egen värme. Den enda värmekällan på hela rummet var en varmluftsfläkt som var inbyggd i väggen, intill sängen. Sovrummet blev nog varm till natten, men i badrummet skulle jag nog få ta en rätt så kall duschen på morgonen, så jag väntade tills jag kom till mitt nästa hotell. För övrigt är det värt att nämna att frukosten skippade jag som ypperst undermålig och rätt så typisk, dålig amerikans hotellfrukost.

PDX_219.jpg

Utsikterna var ju total kanon från mitt rum. 8) Kunde ligga på sängen, inne i värmen, och bara stirra ut på redden. Helt fantastiskt. Alla rummena med balkong var tyvärr på bottenvåningen och det fanns en bakgård på hotellet rakt framför alla balkongerna. Man kunde inte precis spatsera klädd hur som hällst inne på sitt rum, när gardinerna inte var fördragna. :p För övrigt var ju inte mellanväggarna speciellt välbyggda, men för 1-2 nätter var rummet i sin helhet acceptabel på tanke med priset. Dock nästa gång kanske jag skulle betala lite mera för ett annat hotell med bättre rum.

PDX_220.jpg

Oregon, dag 2

Började min dag med en kort promenad på stranden.

PDX_221.jpg

Eftersom hotellet serverade sunkig frukost, så fick det bli la haute cuisine, modell utbåtssmörgås, innan jag körde innåt i landet, till delstatens huvudstad Salem och så vidare till bl.a. Willamette National Forest. Mmm, en Italian B.M.T med parmesanoreganosemla. :D

PDX_222.jpg

Några hus vid havet, lite norr om Newport. Troligen inte alls så illa att bo på ett sådant här ställe, bara man har ett bra byggt hus. :) Måste vara härliga utsikter!

PDX_223.jpg

I fall någon är intresserad, så kan jag redogöra att jag planerar mina körrutter mycket detaljerat på förhand hemma med dator. Som utgångspunkt har jag bl.a. OpenStreetMap, HERE WeGo och Google Maps, med vilka jag preliminärt kartlägger hurdan geografi min destination har, i fall jag har beslutat mig för att ha hyrbil. Avstånd, städer, vägnätverk o.s.v. påverkar där efter valen av potentiella övernattningsorter och från dessa börjar jag finkamma logi med Booking.com och genom de hotellkedjorna jag har status hos (i USA som förstahandskandidat har jag Best Western).

Efter det så börjar jag programmera/lägga upp de dagliga rutterna för min TomTom GO 610 på nätet med TomTom MyDrive. Jag utnyttjar min GO 610 i praktiken runt hela världen, i fall det bara finns navigeringskartor för mina destinationer. T.ex. i Arabemiraterna och Brunei så har jag användt navigatorn. För övrigt utnyttjar jag min smarttelefon för att lokalisera mig på karta till fots (har två olika mobilappar med offlinematerial), medan TomTom är för att köra förplanerade rutter, som jag överfört från MyDrive via Bluetooth-uppkoppling med telefonen (data från servern kommer via Wi-Fi eller mobilbredband).

Som man kan se på bilden under, så har jag en tendens för att köra mindre vägar och vara rätt så vågad i mina ruttplaneringar. Min tankegång är väl typ att man kan alltid backa eller vända om, om det inte väl på plats ser ut som körbart. :D Vägen på bilden är inte ännu speciellt smal eller svår att ta sig fram på.

PDX_224.jpg

Inte precis Golden Gate, men det finns en fin stålbro i centrum av Newport över floden Yaquina (länk till OSM-karta). Staden Newport var den sista jag besökte vid kusten innan jag svängde österut. Som en petitess kan jag nämna att staden lär vara populär bland amerikanska pensionäre att migrera till efter åren i arbetslivet. Klimatet o.s.v. anses väl vara lockande, men under den aktiva karriären har inte alla en chans att bo så långt från storstäderna. Affärslivet är mycket beroende av turismen och kusten lever starkt på sommarsäsongen.

PDX_225.jpg

Lilla huset på prärien? :) Kanske lite ditåt, men i varje fall en vy av den typen av Oregon jag blev mycket förtjust i. Vägen på bilden är av den typen jag själv föredrar för att avnjuta av fordonets egenskaper och för att se hur bl.a. landsbyggden ser ut. Ett äkta Oregon utan turism.

PDX_226.jpg

Min förplanerade rutt i Drift Creek blev ju lite smalare än vad jag hade föreställt mig... :rolleyes: Men det var ju naturligtvis inget problem med en pick-up. :cool: Så länge man kommer frammåt, så länge är det bara att tuta på. Dessutom så ska man betala med AMEX Platinum (OBS! OBS! Det är speciellt god bonus för nya kort i Sverige just nu.), så är självrisken 0$, i fall man nu inte typ kör ner för ett stup efter några bärsar, eller annors bara gör något galet.

PDX_227.jpg

I Salem hade jag inte mycket tid reserverad för olika besök och dylikt, så det blev endast att besöka Museum of Mental Health på OSH (Oregon State Hospital), som är delstatens psykiatriska sjukhus och där med drivs av delstaten. Muséet har ett rätt så sällsynt tema för att vara ett museum. Mentalt välmående och mental hälsa är något som jag personligen anser som viktiga teman, men som har många olika tabun inblandade. På bilden synns den gamla huvudbyggnaden med muséet och administrativa utrymmen. För er som känner till filmen One Flew Over the Cuckoo's Nest: filmen har spelats in på OSH. :)

PDX_228.jpg

Även bl.a. immigranter av svensk ursprung har hittat sin väg till OSH under åren. Mellan juni 1938 och juni 1940 var det 39 svenskfödda inskrivna på lasarettet.

PDX_229.jpg

Oregon State Capitol - delstatens regeringsbyggnad i centrum av Salem. Lik bl.a. Washington (Olympia) och New York (Albany), så är inte delstatens huvudstad en storstad, utan en medelstor stad (eller mindre). På taket synns den förgyllda statyn, Oregon Pioneer, som representerar en nybyggare i väst. Eftersom det kom en stark regnby precis under tiden jag skulle ta en promenad i Salem, så blev det endast att snabbt plåta en bild på byggnaden och så fick jag evakuera mig tillbaka till Chevyn.

PDX_230.jpg

Igen ute på landet. Nu på väg i en sydostlig riktning från Salem till Sweet Home (stad, inte Alabama).

PDX_231.jpg

Huvudgatan i Sweet Home, OR. Jag måste medge att jag har alltid haft ett intresse för mindre orter. Inte för att jag skulle känna t.ex. medömkan eller p.g.a. att jag skulle tycka att det är rena, dumma lantisar som bor så, utan jag tycker om att se de interna, samhälleliga/socialantropoligiska kontrasterna som existerar. Samma gäller t.ex. Tyskland och Sverige, och det är inte frågan om att vara på typ tjänste- eller studieresa, utan det ger mental stimulans för mig och det väcker nya tankar. Har även fått t.ex. diverse placeringsidéer på så sätt, om man nu vill hitta någon ekonomisk fördel i det hela.

PDX_232.jpg

Willamette National Forest. Sist och slutligen kanske inte så spektakulärt som en nordbo, men helt hyffsade vyer (läs: ypperst vackert tidvis) och kunde nästan påstå att en rätt så hemtrevlig omgivning. Någon från typ Bay-området i Kalifornien skulle säkert känna det som rena vildmarken? :D

PDX_233.jpg

PDX_234.jpg

Snö! Någon finnjävel har fått fnatt bakom styrhjulet på sin pick-up och hoppat ut för att beskåda naturfenomenet. :D Hade inte kunnat beskåda det vita undret på hela 1-2 månader. :p Bilden är tagen på en 1250 m. Det var som tur nog inte stora mängder snö på vägen, så fick inte problem utan vinterdäck. Våren var nog långt i bergen i mitten av maj, men det fanns ännu kvar några, små högar på ett par ställen.

PDX_235.jpg

My Place Hotel - Bend, OR

My Place är en rätt så ny hotellkedja i USA, som har specialiserat sig delvis på mindre städer, men dessutom så har rummena minikök. Personligen tyckte jag att hotellet var riktigt gott för framtida besök och kan rekommendera hotellet. Modern, ren och välförsedd. Dessutom så var inte priset illa på tanke med att Bend är en stad med mycket turister under både vinter- och sommarsäsongen. Bokade mitt rum via Booking.com.

PDX_236.jpg

PDX_237.jpg

PDX_238.jpg

Reportaget fortsätter ännu i ett litet antal avsnitt fram till sista flyget från Málaga till H:fors.
 
Last edited:

Flying Finn

Medlem
Oregon, dag 3

Efter att jag övernattat i Bend (länk till OSM-karta), blev det dags att köra nordost och under dagen återkomma till Portland för att returnera bilen, ta och sova på hotell före mitt nattflyg, och så avgå på kvällen med AA till CLT (Charlotte, NC).

Oregon har en mycket varierande natur. Från platån uppe i mellersta Oregon så österut är det rena öken på tanke med hur grönt det för övrigt är i delstaten. Som ni kan se på bilden, så är jordmånen rätt så torr även uppe i bergen. Eftersom vädret var under min korta vistelse i Oregon molnig uppe i Kaskadbergen (Cascade Mountains), så blev det inte att fotografera några fina bergstoppar. På bilden borde synnas åtminstone en av de tre syskonen (Three Sisters - tre syskonberg), men ni får nu nöja er med att titta på ett jämt molntäcke. :)

PDX_239.jpg

Small town America, del 2. Nu den här gången Sisters, OR. :) Huvudgatan är såpass pittoresk att det får lov att bli hela två bilder med gatuvyer. Skulle ha besökt ett matställe för söndagsbrunsch, men den första hade upphört sin verksamhet och den andra var full. Beslöt sedan att köra vidare och äta i ett senare skede.

PDX_240.jpg

PDX_241.jpg

Eftersom det regnade under vägen till Portland, så blev det inga bilder på bl.a. Mt. Washington eller Mt. Hood - den senare nämnda är den högsta bergstoppen i Oregon på 3429 m.

Eftersom AA hade förändrat mina reseplaner redan ett flertal gånger innan avgången från Europa p.g.a. schemaomläggningar och planbrist efter 737 MAX -flygförbudet. Min hemresa med rutten PDX-LAX-PHL-AMS-LON-JER, med avgång måndagmorgon från PDX, blivit lite innan avfärden hemmifrån en omläggd plan med avgång sent på söndagkväll från PDX med vanlig inrikes-First på PDX-CLT över kontinenten. Eftersom jag hade naturligtvis även mina bokningar på JER-AGP och AGP-HEL i kraft och jag hade ingen behörighet till att förändra dem utan avgift, så måste jag vara tillbaka på Jersey enligt orginalschemat. Där med efter att pusslat med olika rutter och avgångar på papper, så kom jag fram till att nattflyget är det enda rimliga alternativet. Samtidigt så bearbetade jag naturligtvis på att få in maximalt med flyg, TPs och Avios - IRROPS är ju alltid en chans till extra fördelning från AA. ;)

Det blev att endast utnyttja mitt rum på flygplatshotellet, Radisson Hotel Portland Airport, som dagrum, så jag fick sova solida fem timmar innan mitt flyg. Jag måste medge att jag var rysligt pigg och kry kl 23 på kvällen när vi skulle avgå från PDX.

PDX_242.jpg

Lugnt på PDX så här när trafiken för dagen börjar dra mot sitt slut inför natten. Behövde inte köa för att få mina boardingkort.

PDX_243.jpg

Det blev hela sex stycken, vilket gjorde agenten förbryllad hur det kan vara så många! :D Nå men man kan ju inte flyga "endast" t.ex. PDX-LAX/CLT-LON-JER! o_O I stället skulle det bli PDX-CLT-TPA-DFW-FRA-LON-JER, alltså lite mera än det som ursprungliga fare rules för Europa-Nordamerika inom JV tillåter med "endast" två byten per område 1 och 2. Nu blev det Mr. Flying Finn fare rules. :cool: Dessutom så lyckades jag klämma in en MD-83, vilket förklarar varför just via Tampa, FL (TPA) till DFW. Och från DFW skulle det bli igen en Dreamliner lik ATH-ORD-sträckan.

PDX_244.jpg

AA: PDX-CLT

Mitt första flyg på vägen tillbaka till Europa blev AA1929 med en Airbus A321 i inrikes-First. Även om rutten är transkontinental från kust till kust, så är serveringen på flyget enligt deras vanliga cateringklocktider. Där med som en avgång efter kl 20 och före kl 5 serveras det endast småtugg, vilket jag tycker är extra snålt på dessa långflyg på AA sekundära transkontinentalrutter (typ PDX-CLT och PHX-JFK). Annors också är serveringen i inrikes-First med American ofta närmast ett skämt, om man nu inte råkar flyga på deras primära transkontinentala rutter. Kan bra förstå varför troligen AS värderas högre.

Så vad är detta nu då? En varm, rejäl snack från snälla cateringbolaget? o_O

PDX_245.jpg

Absolut inte! Istället är det frågan om BYOC - hämta din egna catering. :rolleyes:

Eftersom jag hade ätit senast lunch på dagen (eftersom det blev ingen brunsch i Sisters), så var jag ju rätt så hungrig på kvällen och där med var det inte precis tänkbart att flyg en 4-5 timmar över kontinenten med typ en påse chips som proviantering eller vad nu sen än småtugget skulle vara. :confused: Så det blev att köpa en varm smörgås från flygplatsen innan avgången och där med hade jag personlig catering ombord - i inrikes-First. Det skulle varit kanske höjden om jag skulle ha tagit med en påse från typ McDonald's. :p Smörgåsen var en civiliserad kompromiss som inte stank.

Om jag inte skulle ha hämtat något, så skulle jag fått "överleva" på ett stycke kex med några fjuttiga, små ostbitar och hela fem vindruvor... :rolleyes:

PDX_246.jpg

AA: CLT-TPA

Vi avgick försenade från PDX och det hotade bli strul för mig med att hinna byta flygplan på CLT. Som tur nog blev det hela ca. 20 minuter tid kvar för att byta plan, efter att vi fick en del av förseningen tillbaka i luften. Dessutom så byte av gate var typ från motstående gate till den andra. Så jag hann till mitt flyg och där med förlorade jag inte chansen att få ännu en gång flyga MD-82/83.

På den korta sträckan var det naturligtvis endast dryck- och småtuggsservering, men det smakade sig nog bra med en G&T efter att jag visste det skulle bli av med mitt flyg på TPA-DFW.

PDX_247.jpg

TPA - Tampa, FL

Numera (d.v.s. sedan augusti) så har man inte längre tillgång till s.k. airport experiences på sådana restauranger som Priority Pass har köpkreditavtal med för sina gäster, i fall ens kort är utgiven på basis av ett AMEX-kort. Observera att det finns ett undantag och det är Grain Store Cafe & Bar i den södra terminalen på LGW, 15 £/person. Dessutom så begränsningen gäller inte sådana PP-kort som är utgivna i samarbete med banker, åtminstone Nordea, Danske och Handelsbanken (förmodar detta gäller både för Finland och Sverige).

Vid tidpunkten för min resa i maj så hade jag ännu tillgång till 28 $ köpkredit per person på The Café by Mise en Place på TPA och mitt besök till restaurangen för lite frukost baserade sig där med på denna kredit.

Restaurangen var rätt så lugn vid nion tiden på morgonen.

PDX_248.jpg

Körde med en omelett, mimosa och cappuccino. Det blev kvar att betala några dollar. :) Dessutom så gav jag naturligtvis dricks några dollar.

Det som fick mig att först känna mig totalt bortkollrad och sedan närmast kikna av skratt var när servitrisen kom tillbaka efter jag hade ätit och frågade efter legitimation. Först funderade jag är det för tidigt på morgonen p.g.a. lokal Hillsborough countylagstiftning (lokal förbudslag typ Moore, TN, skulle varit katastrofalt på tanke med min mimosa :p ), men så snappade jag vad problemet var. Jag misstänktes vara minderårig! :D Jösses, har år på nacken bra över 30 och servitrisen förmodade jag är under 21. o_O

PDX_249.jpg

PDX_250.jpg

AA: TPA-DFW

N980TW - i tjänst sedan november 1999 och landade för sista gången i Roswell, NM, för skrotning 4. september 2019. På bilden lyfter hon som AA1351 den 20. maj 2019.

Låt oss ta en tyst minut för att hedra alla de årtionden MD-80-familjen tjänsgjorde hos bl.a. SK, AY och AA. Eller om ni inte vi sitta och stirra ut i tomma intet, så kan ni ju t.ex. kolla in MD-80-relaterad material på YouTube. :)

PDX_251.jpg

Serveringen började med varma nötter och naturligtvis måste jag dricka något mycket amerikanskt med dem innan jag skulle lämna landet.

PDX_252.jpg

Det fanns även en petitess till som påverkade varför jag hade preciserat min omroutingönskan med just MD-82/83 på denna rutt och inte t.ex. MSY-DFW eller IAH-DFW.

AA har som sagt rätt så detaljerade regler för när de serverar ordentlig mat i inrikes-First och det beror inte endast på klocktiden för avgången, utan även längden på flyget. Under 2019 var alla MD-80-plan baserade på rutter ex-DFW, så där med måste jag pricka in en tillräckligt lång rutt för att få uppleva ordentlig måltidsservering på mitt personliga farvelflyg. Så det här flyget, just vid det rätta klockslaget och på den rätta rutten krävde rätt så mycket arbete med ExpertFlyer (tidtabeller och lediga platser framför skynket), Great Circle Mapper (avståndena) och cateringtråden på FlyerTalk (cateringreglerna). :) Men det här är den typen av detektivarbete jag gillar att syssla med på min fritid, då när jag gör reseplanering, för det belönar en i form av fina upplevelser. :cool: Vid tidpunkten för min resa fanns det inte kvar många rutter där resenärerna framför skynket fick en varm måltid under flyget med en MD-80.

Menyn för flyget:

AA choices TPA-DFW.jpg


Raviolinin med spenat och ricotta har jag fått även tidigare med AA och den är inte precis lysande. Kanske något som man närmast kan värdera högt vid en gratis statusbaserade uppgradering med AAdvantage.

Så kommer vi till ett annat cateringtips:

I fall det finns som alternativ på aa.com att förbeställa någon av specialmåltiderna och av dem närmast hindumåltiden, så lönar det sig att överväga en förbeställning av den, i fall den ordinära menyn ser trist ut, lik för detta flyg. Hindumaten innebär huvudsakligen en indisk, vegetarisk rätt, men även vissa kötträtter kan förekomma. Alternativet finns inte på alla rutter med varmrättsservice, utan huvudsakligen till/från American Airlines hubbar (t.ex. MIA och DFW har åtminstone alternativet). Det här var första gången jag prövade detta råd som har cirkulerat på en del engelskspråkiga bloggar och FlyerTalks American Airlines -forum.

Där med fick min inre hindu vakna upp. Ommmm... :cool:

Måste nog medge att maten smakade sig riktigt bra för att vara amerikansk flygplansmat! Huvudrätten var vegetarisk, vilket passade mig riktigt bra. Har personligen inte ett tvång att alltid äta kött/fisk, utan gillar bra speciellt indisk, vegetarisk kost. Om den vegetariska maten på flyg skulle alltid vara av den här kvalitetsnivån, skulle jag säkert klara mig bra som vegetarian på flyg. Tyvärr så är specialkost ofta av makaber prestanda även i C och F.

PDX_253.jpg

Jag vet att en del kör muslimskt eller kosher, men den muslimska cateringdieten tycks inte vara lika pålitbar som hindualternativet. Dessutom är jag lite varsam av princip med att välja något sådant med ett amerikanskt flygbolag på tanke med åsiktsklimatet i USA, speciellt när en viss herre gillar att vara provokativ. Den muslimska maten kan dessutom vara som de vanliga alternativen, i fall det inte finns gris. Är inte säker följer de halalprincipen i slaktandet eller inte.

Det som där med är garanterat kosher är judealternativet, men lik största delen av alla flygbolagen, så innebär det med AA sådan mat som har kunnat vara många dagar, veckor och kanske t.o.m. månader i förpackning. Det är inte precis något fräscht att äta. :confused: Det tycks vara varierande vad kvaliteten är, men bakom skynket med övriga Jones & co. är det kanske värdt att provköra det. Framför skynket tror jag inte kosheralternativet lönar sig, men provkör det kanske någon gång som en kuriositet.

Det serverades även varm chokadkex och Flying Hindu tackade naturligtvis jakande till det. :)

PDX_254.jpg

Jag skulle nog inte vela hamna i en flygolycka med mig själv så att jag sitter i 3A lik den här resan. Hur så? Jag skulle troligen vara den galningen som prompt röjer vägen till fel ändan av planet efter en nödlandning, bara för att få hoppa ut genom flygplanets stjärt. :D Det är nog något mycket klassiskt med MD-80-familjens stjärtutgång.

PDX_255.jpg

DFW - Dallas-Fort Worth, TX

Förutom att DFW är Americans huvudhubb och det finns både AA Flagship Lounge och AMEX Centurion Lounge, så är flygplatsen på tanke med infrastruktur imponerande och fungerar bra för att byta flyg. Det finns ett automattåg på airside mellan alla terminaler, så det går smidigt att byta plan och även göra loungebesök. DFW är eventuellt min favoritflygplats i USA.

PDX_256.jpg

Senast när jag var på DFW, så var Centurionloungen stängd för renovering. Där med blev detta mitt första besök till denna Centurion Lounge. Ingången är mycket synlig, så det är inte svårt att hitta hit.

PDX_257.jpg

Samma problem som på PHL - för mycket folkmyller och uselt med mat, eftersom amerikanerna har vräkt i sig bufféns innehåll effektivt. :( Stannade inte här, utan beslöt mig för att fortsätta till AA Flagship Lounge som statusmedlem hos BAEC, vilket ger tillgång till AA lounger friare än som statusmedlem hos AAdvantage. Måste medge att AMEX Centurion Lounge är mycket varierande som upplevelse. Speciellt maten har inte imponerat mig varken på IAH, MIA, PHL eller här på DFW. Kanske det är servicen speciellt beroende av veckodagen och tidpunkten, på tanke med hur hyffsad loungeupplevelsen är. Naturligtvis är det lyx i jämförelse med AA Admirals Club, men det känns lite svagt ändå med ett s.k. finare betalkort.

PDX_258.jpg

AA Flagship Lounge känndes rymlig och det fanns även gott med mat, dryck och lugna sittplatser. :cool: Tydligen så är det mycket färre med oss berättigade användare i jämförelse med myllret i Centurion Lounge.

PDX_259.jpg

Det känns ju som nordisk husmanskost det här med varm ugnslax och potatismos på äkta potatis (ingen pulver á la Felix). Mycket, mycket gott, även om man inte skulle känna sig hemmastadd med sådan här kost.

PDX_260.jpg

Nä men, vad hittade jag på herrtoaletten! :D Jaja, något mycket japanskt. Vill nog inte veta vad det betyder i praktiken, om man prövar t.ex. att justera mellan 1 och 2. Betyder väl inte hoppeligen två användare... Det är frågan om japaner, så deras tankegång kan nog betyda typ vad som helst. o_O Personligen nöjer jag mig med sådant standardutbud som Gustavsberg, IDO o.s.v. har.

PDX_261.jpg

AA: DFW-FRA

Så var det dags stiga ombord en Boeing 787-8 för hoppa över Atlanten till Europa. Tyvärr är det ingen Flagship First ombord American Airlines Dreamliner-flotta. Jag hade lyckats få en sittplats som var i färdriktningen, eftersom de dista platserna gick ju först som statusuppgraderingar. Personligen gillar jag kabinen ombord Dreamlinern och inte änkom med AA, även om nu Boeing har sina problem med kvalitetskontrollen - eller som det åtminstone ryktas.

PDX_262.jpg

Inga halta fötter, men nog försedd varma nötter och en G&T. 'Nuff said, som en del amerikaner säger/skriver.

PDX_263.jpg

Som förrätt fick jag Hickory Smoked Carrots. Helt okej, fast inget lysande. Dock fungerade det som en aptitretare efter loungekosten. Har sparat alla menykort från resan, så kan nu kolla vad som serverades på mina resebilder. :)

PDX_264.jpg

Menyalternativen till huvudrätt:

AA choices DFW-FRA.jpg

Hade förvalt Panko Crusted Prawns och måste medge att valet var bra. Portionsstorleken var god och maten smakade sig. Ville inte chansa med en filet mignon, eftersom köttet i Flagship Business tycks variera rätt så mycket. Men det är ju typiskt för affärsklassmaten även med andra flygbolag. Har på kommande snart BA First med en stek från LHR, så få se om Do & Co levererar något överraskande gott eller blir det en lädersula som man får tugga i sig.

PDX_265.jpg

Och avslutade naturligtvis med mitt standardval till deser i Flagship Business - Traditional Ice Cream Sundae. Den här gången med hot fudge.

PDX_266.jpg

Efter att jag sov riktigt gott, så blev det dags med frukost innan vår ankomst till FRA (Frankfurt a.M.). På menyn fanns det även en quiche, men troligen tog sen slut innan jag fick chansen att välja. Där med blev det Fresh Fruit Bowl för mig, serverad med mysli och grekisk yoghurt. Den "grekiska" yoghurten från Chobani som American serverar är totalt kass och jag åt inte den överhuvudtaget den här gången. I sin helhet blev alltså frukosten lite klen för mig. Som tur nog hade jag på kommande frukost #2 ombord BA Cityflyer till LCY (London City Airport). ;)

PDX_267.jpg
 

Flying Finn

Medlem
BA: FRA-LCY

Jag hann knappt besöka toaletten i Japan Airlines Sakura Lounge på FRA innan jag måste gå till min bussgate för flyget till LCY. BA Cityflyers Embraer 170 skulle ta mig för andra gången den resan till Londons kanske mäst praktiska flygplats för att ankomma till London. Gillar starkt hur snabbt man kan ta sig från planet till DLR. Tyvärr är ju flygplatsens kapacitet så begränsad, för annors skulle ju flygplatsen kombinerad med en BA Galleries Lounge vara kanon även för avgång. :) Inkommande februari blir det ju min personliga debut med G-EUNA från LCY som BA1 till JFK via SNN.

Ombordstigning i Frankfurt am Main:

PDX_268.jpg

Jag satt intill en herre som skulle troligen till City och han tycktes titta på mig lite längs näsan när jag skulle ta min fönsterplats intill honom i Club Europe. Troligen förstod han inte att även vi medelmåttingar kan ha råd med att åka ombord i biiiiiizzzzniiiizzzz (skrev med sama nasala stavning som @Abbs har in sin tråd :D ). Dock var jag nog rätt så murrig efter att inte ha sett en säng eller dusch under PDX-CLT-TPA-DFW-FRA, även om jag var prydlig med kragskjorta och för övrigt också smart casual. Och inte blev ju troligen intrycket något bättre när den här jäveln beställde i den arla morgonstunden en G&T (Tanqueray den här gången) och Castelnasty champagne (bubblet finns inte på bilden), medan han avstod väl p.g.a. arbetsresa. :p

PDX_269.jpg

En solig majdag i London vid ankomsten till LCY:

PDX_270.jpg

Best Western Plus London Croydon

Som jag redan tidigare har skrivit, så denna resa och även midsommarresan till Sicilien prövade jag olika anslutningskombinationer i London för att byta flygplats, bo förmånligt på ett bra läge vid enstaka övernattning under t.ex. tier point runs, och för övrigt undersöka sådana hotell + allmänna färdmedel -alternativ som i framtiden fungerar bra för resor via London. På vägen ut till Amerika hade jag ju redan ibis London Earl's Court på prov och alternativet visade sig vara lyckad.

Jag hade på basis av kartor, tidtabeller och ruttscheman kommit fram till att Croydon i södra Storlondon är på ett centralt läge för att undvika TfL:s zon 1 (man går inte i konkurs för att åka genom den, men jag gillar att optimera onödiga kostnader) och rusningen på de stora stationerna. T.ex. att åka med TfL Rail från LHR till Paddington kan kännas snabbt och förmånligt, men personligen tycker jag att man slösar en massa tid på att ta sig från järvägsstationens platformer till metron.

I Croydon finns det två NR:s järvägsstationer (East Croydon och West Croydon) med tåg till bl.a. Gatwick, Clapham Junction och West Bromptopn (de två sist nämnda anknyter en med tåg, buss och/eller metro till LHR) det finns även direkt buss (X26) mellan Heathrow Central Bus Station och East Croydon (NR). Dessutom finns det Tramlink till Wimbledon för metro till Heathrow via Earl's Court. Så när man reser via London för att byta mellan LGW och LHR, så är Croydon på det bästa möjliga läget för övernattning utan att behöva trissa. Och nu den här resan kombinerade jag det med LCY-LGW/LHR, vilket det också fungerar bra med.

Best Western Plus London Croydon är det billigaste BW-hotellet jag har bott på för en 64,56 £ (ink. frukost), men även ett av de prydligaste BW-hotellen och ett mycket modernt hotell på Storlondonmått. Sunkiga gamla hus med hutlösa rumspriser är ju det man är van vid närmare centrum av storstaden. :)

PDX_271.jpg

PDX_281.jpg

Jag är ju BW Rewards Diamond -statuskund, så jag väntade med intresse blir det eventuellt en uppgradering. När jag kom fram, så visade det sig att jag har rum 001 som ligger intill foajén på bottenvåningen. Rummet var precis det som jag hade reserverat och var mycket snyggt med värmepump för AC, modernt badrum, ingen jävla heltäckningsmatta o.s.v. :cool: Det var mycket bra kvalitet för priset och inklurade även frukost. Kan varmt rekommendera hotellet. Och var inte skeptisk p.g.a. att Croydons moské ligger mittemot hotellet - minareten är modell tyst.

PDX_272.jpg

Hon i receptionen berättade mig att hotellet är fullt, så de kan inte erbjuda en uppgradering och jag sa att det är ju bara positivt för hotellet att det är bra beläggning. Annors lär de nog bruka uppgradera på denna BW. Hotellet hade bussgrupper lik ibis i Earl's Court/West Brompton.

Borde jag ändå ha varit ett riktigt statusass lik en som på den här videon? ;)


BA: LGW-JER

Jag hade ju ännu kvar för samma dag att åka på en liten kvällsutflykt till Jersey, eftersom mitt sista ben på Americans biljett var ju LGW-JER. Dessutom så skulle jag till JER för att påbörja min hemresa på biljetten AGP-JER. :) Så efter att jag fräschat upp mig på rummet, blev det dags att åka med minimal utrustning på en t/r till JER för några flygmåltider till och lite loungemys på JER.

BA Club Europe är nog alltid lika imponerande på Jerseyrutten på tanke med hur de levererar en full service med mat och dryck. Den här gången var flygtiden 33 minuter med vår Airbus A319, så jag hade lika brådis som alltid för att avnjuta hela servicen. :D P.g.a. avgångstiden serverades eftermiddasgte - eller i mitt fall eftermiddassprit. Fick även en scone, vilket jag inte fick senast på flyget till JER.

PDX_273.jpg

PDX_274.jpg

PDX_275.jpg

BA på LGW-rutten anlöper i praktiken alltid gate 1 på JER, vilket beror bl.a. på den här rampen som finns färdigt för att kunna smidigt sköta omvändningen tillbaka till LGW. JER är kanske den mest praktiska destinationen för att göra en omedelbar återresa, eftersom man kommer in i terminalen bland de avgående resenärerna och flygplatsens lounge (Club Europe, OW-status och Priority Pass accepteras) är direkt intill gate 1, så även med samma plan hinner man besöka loungen för fika. :) Jag hade dock bokat först nästa flyg till LGW, eftersom jag ville ha lite säkerhetsmarginal, i fall det blir problem. Så det blev några timmar att spendera i loungen.

Härligt väder, men tyvärr blev det ingen Jersey den här gången, förutom flygplatsen!

PDX_276.jpg

Loungen har två lokala specialiteter att bjuda på. Le Mare Jersey Royal Gin. Inte alls så illa med Schweppes! Blev nog rätt så mycket med sprit på en kort tid, åtminstone på tanke med 2 x Club Europe och loungen... :rolleyes:

PDX_277.jpg

Rocquette XC är den s.k. finare varianten av Rocquette-cidern från Guernsey. Även de här flaskorna fanns för konsumtion i kylen. :cool: XC - Exceptional Cider är lite ljusare än den traditionella Rocquette-varianten som jag drack på Ship & Crown i St. Peter Port, GY.

PDX_278.jpg

BA: JER-LGW

Dags att stiga ombord och åka tillbaka till mitt hotell i Croydon. Nu blev flygtiden 37 min och planet var ett systerplan från samma serie av Airbus A319-plan. G-DBCB till JER och tillbaka (på bilden) G-DBCA.

PDX_279.jpg

Jösses också, BA... SK bortförklarade sin intra-Europa-affärsklass som en onödighet och här serveras det ordentlig kvällsmat i affärsklass med BA till en s.k. band 1 -destination och med en flygtid på 37 min. Även AY på HEL-ARN är rena skräpet med sina smörgåsar i jämförelse med BA till JER. BA ofta klandras massor på nätet, men på riktigt är de överraskande goda på kortare rutter.

Gillade starkt den här nudelsalladen med räkor.

PDX_280.jpg

För jämförelsensens skull en lunch på LGW-JER år 2016:

PDX_282.jpg

Så om eftermiddagste på band 1 är rätt så smått, så de större måltiderna är nog rejäla.
 
Last edited:

Flying Finn

Medlem
Croydon

Den sista resedagen började med att ta buss till centrum av Croydon och så promenerade jag några kvarter till bussterminalen för X26 till Heathrow. Croydon är ju mycket prydligt och växer en hel p.g.a. en ca. halv miljard pund som används för Croydon Growth Zone. Sammanlagt är alla de olika utvecklingsprojekten för Croydon planerade att vara en 3,5 mrd £. Croydon är enligt mitt tycke #2 efter Docklands i hur ett modernt London kan skapas. :)

PDX_283.jpg

PDX_284.jpg

BA: LHR-MAD

Jag skulle urpsrungligen flyga med Boeing 777-300ER till MAD och jag hann t.o.m. sitta i mitt Club World -säte i några tiotals minuter vid gaten, men det blev strul med pilotens sitts. Vi kunde inte avgå för den måste tas ut för reparation och där med satt vi fast på LHR, men som tur nog ännu vi gaten. Jag började ha en aning om att flyget eventuellt ställs in helt, vilket innebär markant efterfrågan på lediga platser ombord övriga flyg till Madrid den dagen, speciellt på tanke med hur stort planet är i jämförelse med alla narrowbodyplan på rutten LON-MAD. Dessutom så måste jag absolut komma till AGP (Málaga) för mitt nattflyg hem till Finland, så det gällde att tänka kvickt.

Igen en gång visade det sig hur bra det är att ha ExpertFlyer. Eftersom vi var parkerade vid gaten med öppen dörr, så kunde jag bra utnyttja min telefon för att söka tillgångsdata för alla dagens flyg från Heathrow till Madrid. Kollade även upp LHR-AGP, men naturligtvis föredrog jag att inte missa mitt flyg med Iberia Regional (Air Nostrum) MAD-AGP (TPs, Avios och ännu en flygtur till ;) ). Det visade sig att följande flyget från LHR till MAD skulle avgå en dryg timme senare. I det skedet anropades att planet ska tömmas och avgången blir försenad. Ingen reagerade speciellt snabbt, medan jag var genast upp på fötterna och frågade kabinpersonalen vid dörren "Can I deplane now?" :) Så jag var först ute från planet och den första vid gatedisken. Så gällde det bara att artigt ställa sitt förslag till nytt flyg och gateagenten gick med på det, speciellt p.g.a. att jag skulle fortsätta till AGP.

Så var det bara att ta sig till andra sidan av hela T5, eftersom vi hade varit parkerade vid satelliten. Jag hade på basis av ExpertFlyer önskat mig rad 9 vid nödutgången (det var sammanlagt 10 rader Club Europe), för då fick jag min egna privatrad utan en störande granne. ;) Dock hade jag inget fönster, men det var inte ett problem.

PDX_285.jpg

Dagens första G&T:

PDX_286.jpg

Maten var inte speciellt lysande, men bättre än ingenting. Hade dock varit till Galleries Lounge innan jag skulle flyga med mitt ursprungliga flyg, men det var inte tid att äta något. Hade räknat med att jag får mat på flyget.

Förrätt: Mediterranean courgette, Parmesan, olive oil.
Huvudrätt: British roast chicken, runner beans, garden peas, potato risotto, thyme jus.
Efterrätt: Celebration of British cheese: Red Leicester and Cropwell Bishop Blue cheese with fig chutney and crackers. DO & CO dark chocolate mousse with caramelised orange zest.

Hurrade nog inte för ostbitarna, utan de fick bli oätna. Menykortet lyder ju: "We are delighted to introduce our new Club Europe menu, globally inspired and showcasing the best of the British Isles." Om det här var det bästa från öarna, så förlorar vi nog inte mycket med Brexit. :p

PDX_287.jpg

IB (Air Nostrum, DBA Iberia Regional): MAD-AGP

Olikt BA Cityflyer och deras flotta med olika Embraer-plan, så Grupo Iberia har löst behovet för mindre jetplan med Bombardiers produkter. Mitt nästsista flyg för resan blev med Bombardier CRJ-1000, där förkortningen CRJ kommer från Canadair Regional Jet. Avgången var inte från en bussgate, även om på bilden jag promenerar airside på plattan. Vid gaten var det rulltrappor ner och så utanför gick man till planet.

PDX_288.jpg

Flygnördvänlig IFE i affärsklassen. ;) Lånade dock inte någon av manualerna för att läsa under den så korta flygningen till AGP. Flygtiden var 52 min. Dock borde inte manualerna vara i styrhytten?

PDX_289.jpg

En kall quiche med lite tilltugg. Inte illa för en kort flygning inom den Iberiska halvön. Brödpinnar fanns det två stycken i påsen. Det blev ingen G&T nu, utan beställde endast cava och läsk. Det blir intressant att se Iberias intra-Europa-affärsklass (Business) nu på söndagen på MAD-GVA efter vår Barcelona-träff. :) Har tidigare flugit endast en gång Business Plus på MIA-MAD (Plus = lie-flat).

PDX_290.jpg

På väg ut från planet tog jag en bild på hur trång CRJ-1000 är i den främre delen med styrhytten, galleyn och WC:n.

PDX_291.jpg

AGP - Málaga

Kl 21:19 och Aena Sála VIP är nästan öde. Fick sitta i all lugn och ro för en gångs skull. :)

PDX_292.jpg

Matutbudet är ju inget speciellt, men gillar utbudet av drycker på flaska och glasskåpet, som jag utnyttjade även den här gången. Har sett sämre lounger än den här, så man lär sig att värdera även små fördelar.

PDX_293.jpg

Loungen stänger kl 23:00, så jag fick sträcka mig på en soffa för ett tag på andra våningen, i väntan på att planet från HEL skulle ankomma. SK till ARN och OSL skulle ha varit de nästa avgångarna efter natten. Det är ett överraskande långt avbrott mellan den nästsista och sista avgången från AGP. Dock beror det även på veckodagen o.s.v.

PDX_294.jpg

AY: AGP-HEL

Nattmössa innan jag utnyttjade en tom rad i bizzznizzzz för att sträcka ut mig för lite sömn. Napue smakar sig alltid. Gillade dock inte det att vanliga tonicvattnet var slut.

PDX_295.jpg

På de längre rutterna inom Europa serveras det i Finnairs affärsklass även sådant här småtugg som en andra måltid. Pursern var riktigt vännlig och vi kom överens om att jag äter de här efter avgången och så får jag lik dine-on-demand i första klassen min egentliga måltid, efter att jag har sovit. :)

PDX_296.jpg

Frukostaktig måltid med bl.a. fruktsallad och yoghurt (Valios hallon-granatäpple). Presentationen av mat hos Finnair tycks ofta vara rätt så tragiskt. Inte endast de plasförpackade fruktsalladerna från Apetit, men den här gången får den ensamma broccolin en att grina.

PDX_297.jpg

Det var den resan då. :)

Beklagar att det här reportaget med 297 bilder tog ett bra tag att fullborda, men tyvärr så har det faktiskt varit rätt så stökit efter juli. Hoppas dock att bilderna och skriverierna har varit till ert nöje.

Som jag redan insinuerade i Sicilienreportaget, så kommer jag att utveckla mina framtida reportage på basis av den här. Tanken är att i framtiden skulle mina inlägg komma ut mera i realtid genom att skära ner dramatiskt på mängden text jag skriver, även om personligen jag gillar att skriva långt om resorna och världen kring dem. Jag kan medge att i grunden är sådana här reseskildringar på BC.se ett sett för mig att upprätthålla min skriftliga svenska. Det är inte precis lätt att vara tvåspråkig i en enspråkig miljö och när man använder engelska så mycket mera i allt angånde bl.a. resor. Det blir numera rätt så lite att skriva texter på svenska. Annat var det under skoltiden - då för länge sedan. :oops:
 
Last edited:

Flying Finn

Medlem
Om någon av er vill återuppliva min TP run till PDX eller annors bara önskar sig många TPs, så jag kan rådgiva att samtidigt som 18. december BA publicerade sin nya rutt med Boeing 787-8 (Dreamliner) mellan LHR och PDX fr.o.m. 1. juni 2020, fem gånger i veckan, så kom Joint Venture (JV) med fördelaktiga priser från Europa till PDX.

JER (Jersey) och INV (Inverness) är nu båda billiga, plus att specialpriset i affärsklass är giltigt från 1. juni 2020 till slutet av 2021. Mycket bra alternativ för att göra en TP run över Atlanten utanför de vanliga semesterperioderna, vilka huvudsakligen har varit de enda alternativen med JV för förmånliga TPs i BAEC. Eller så en tjänsteresa till LAX, SFO eller SEA, antingen inom en 24 timmars layover eller med byte i PDX (t.ex. AS eller AA - eskimomannen har ju mycket på PDX). Vanliga JV-reglernar gäller - ingen stopover, två byten på båda kontinenterna o.s.v.

Boka senast 31. januari 2020. :) Stanna åtminstone natten lör-sön.

jerpdx.jpg


Kanske av intresse för bl.a. @TravelmanBiz @Canadien och @Kricka?

P.S. Tummar, i fall någon gissar rätt varför jag gjorde mitt exempel med AA49 och inte maximerade TPs. ;) Det rätta svaret är inte den härliga CX-loungen på CDG. Tänkte först baka in BCN på vägen ut, men så skippade jag det från mitt exempel. Men jo, även det går att göra - speciellt i slutet av oktober.
 
Last edited:
Toppen