St. Petersburg
Ursprungligen tänkte jag minimera det här avsnittet för att spara tid, men så lade jag märke till i reportaget från
@Magnus8 att
@Resenären önskade se bilder från St. Petersburg. Kommentaren gäller inte min tråd, men tar det önskemålet i beaktan i varje fall.
Efter att jag kommit ut från stationen, så sökte jag mig till mobiloperatören MTS affär på andra sidan Ulitsa Komsomola (gatan framför Finljandskij vakzal) för att skaffa mig ett prepaidkort. Eftersom jag kommer framöver att börja flyga mera med Ryssland som utgångspunkt inom Oneworld (logiken bakom det öppnar jag senare i en egen tråd, men t.ex. min biljett LED-HEL-SIN-BKK-HKG-HEL-LED var ~1900 €).Ex-ARN och ex-TLL är det vanligaste bland skribenterna på FlyerTalk, men det finns fördelar med ex-Ryssland med AY. Men det här hör till kategorin jag återkommer till, eftersom det gäller inte endast AY och det finns en hel del petitesser som gör det möjligt att bygga intressanta rutter. Och så finns det en annan fördel: RUB är ännu också rätt så billig att köpa med t.ex. EUR och SEK. Valutan har lite återhämtat sig, men nog är det ännu billigt för oss.
Följande gången jag avgår från LED är i februari, men då avslutar jag min bokning i MOW med att flyga till SVO. Har nu redan färdigt mobilabonnemang för den resan och så är det ju det fina med Megafon, MTS och Beeline, att de fungerar från Viborg och Murmansk till Vladivostok och Petropavlovsk-Kamchatskij. Helt galet stort område rent geografiskt, även om det naturligtvis inte finns basstationer ute på taigan. Har ju även haft på kornet bl.a. svängar till VVO, UUS, IKT och YKS.
Och jo, naturligtvis behövs det pass även för prepaidkort. Anonyma användare kan ju göra revolt eller annat skumt. Men som det nu ser ut, så kommer det bli till med passeringar via Ryssland. Mitt nästa visum borde kunna vara 3 år, efter att mitt första är nu 1 år.
På Ploschad Lenina (Leninplatsen), framför Finljandskij vakzal (Finlandsstationen). Nästan som om man skulle vara här på 1980-talet.
Kryssaren Aurora ute på Neva vid sin kajplats. Skeppet har ju även den blivit tilldelad Orden för Oktoberrevolutionen.
Några fransmänn är tydligen ute på luffen med en Land Rover som har omvandlats till en liten husbil. Skulle nog inte själv övernatta i en sådan där koja.
Jag hade redan innan min avgång bestämt mig för att först skaffa mig ett resekort för St. Petersburgs allmänna färdmedel och så skulle jag som tidsfördriv bekanta mig med metron, vilket minimerar promenaderna och är inte så bundet till hurdant vädret är. Jag började min lilla metrorunda med att promenera längs Nevskij Praspekt (notera att jag translitererar enligt uttal - O:t är ett A) till Admiraltejskaja (Admiraliteten). Stationen är den djupaste på hela metrosystemet med en djup på 86 m. T.ex. London är ju småpotatis jämfört med St. Petersburg.
I London är Hampstead på Northern line den djupaste metrostationen på 58,5 m.
Stationen Avtova från 1955 på den röda linjen M1 anses kanske som den finaste i St. Petersburg p.g.a. sina utsmyckningar. Brittiska tidningen The Guardian har valt den till sin topplista på de finaste metrostationerna i världen. Byggnaden på markytan är också angenäm. Stationernas stil blev mera förenklad under "Krusses" tid, för han ogillade att det blir för storslagna metrostationer, vilket var tendens under farbror Josefs tid.
LED (Pulkovo) ligger söder om centrum och det finns ingen direkt förbindelse till flygplatsen med kollektivtrafik. Eftersom jag kommer att besöka St. Petersburg även framöver för att åka/till från LED, så var det ett naturligt val för mig att skaffa ett smartkort med resekassa för kollektivtrafiken. Jag hade förberett mig för att köpa ett nytt kort i metrostationens biljettlucka på ryska, men det visade sig att biljettautomaterna har även engelska (dock endast kanske hälften av transaktionen sker på engelska) och kan utfärda nya smartkort. Tydliden är informationen på Peterburgskij metropolitens webbplats inte precis uppdaterad på engelska, eftersom mitt nya smartkort var inte ett sådant Sputnik-kort som fanns på nätet. Kortet är gilltigt även ombord stadsbussarna, spårvagnarna och trådbussarna.
Från stationen Moskovskaja på den blåa linjen M2 går det tre olika alternativ till Pulkovo, vilket är inte i mitt tycke logiskt. 39, 39E och K39. Av de är 39 en snabblinje utan mellanhållplatser och är en minibuss. Tog själv en 39, men kanske det var en och samma linje som 39E. Såg nog ingen skild 39E i trafik. Åtminstone hade vi inga stanningar under färden. Bussed lämnade oss vid avgående flygens ingång, så det fanns inte något behov att promenera långa vägar (t.ex. lik SIN T4).
Säkerheten i St. Petersburg
Ett tema jag vill ta upp i mitt inlägg är säkerhet, både i samband med metron och flygplatsen i St. Petersburg. Ämnet är av vikt i p.g.a. IS/ISIL-bombattentatet 2017 (15 döda och 64 skadade utosmstående som en konsekvens av självmordsbomben) på M2, stracks norr om stationen (Tekhnologicheskij institut) där jag steg på tåget söderut, och de tidigare tre terrordåden i Moskvametron (2004 och 2010). Det är inte en politisk fråga, utan ett faktum att vanliga ryssar har blivit utsatta för terror p.g.a. Rysslands engagemang på Kaukasus.
3.4.2017 (bilden är CC-licenserad material från Wikipedia):
(Utropstecknet är den första bomben som inte exploderade, men som gärningsidioten hade först lämnat ombord ett annat tåg på samma metrolinje. Bomben desarmerades först efter att andra bomben hade detonerat.)
Redan innan 2017 hade metalldetektorer införts i åtminstone Moskva och St. Petersburg (vet inte om t.ex. Novosibirsk har) på alla metrostationer, men de hade inte varit i bruk på flera år. Ryssarna har varit rätt så starkt på efterkälke med kollektivtrafikens säkerhet, åtminstone på tanke med hur mycket har inträffat. Redan efter de två terrordåden i Moskvametron 2004 hade det yttrats löften om metalldetektorer, men det krävdes ett attentat till (2010) innan 2011 var de tvugna att agera. Det är väl lite som med t.ex. RBMK... *host, host* Efter 2017 har metalldetektorerna tagits igen i bruk. Efter bombdådet 2017, så blev det förändrigar även på Pulkovo i säkerheten. Numera genomlyses allt bagage direkt när man kommer in i terminalen och på samma gång passerar man genom en metalldetektor. I den här säkerhetskontrollen behöver man inte ännu ta ut vätskepåsen och kontrollen ersätter inte den som sker när man går till det sterila området.
I praktiken är processen från ankomst till avgång den följande som avgående flygpassagerare på LED: 1) första säkerhetskontrollen vid ingången till terminalen, 2) utskrift av ombordstigsningskort (automat eller disk), eftersom den federala lagstiftningen godkänner inte ännu egna utskrifter eller mobilappar (kommer dock att förändras, men jag kommer inte ihåg när; under 2020?), 3) kontroll av ombordstigningskort, 4) tullen, 5) gränskontrollen och 6) den ordinära säkerhetskontrollen. En del passagerare måste även undersökas med kroppsskanner (vet inte om maskinerna på LED är MMW eller backscatter - RU är ju inte EU, så backscatter är troligen helt lagligt där), vilket jag misstänker var på samma basis som t.ex. på LHR och LGW, d.v.s. i fall metalldetektorn larmar.
Hur fungerar säkerheten i praktiken på basis av min marginella erfarenhet under en dag?
Jag gick in i metron som ny passagerare från utanför det slutna biljettområdet två gånger. Metalldetektorerna på alla stationer är i praktiken en rad med detektorer som man kan fritt gå igenom och det finns säkerhetspersonal i närheten för att stoppa en, i fall det larmar. Vet inte ska detektorns varningsskala ge någon viss färgkod (ni som har varit skarppa på flygplatser vet vad jag talar om) eller är det alla larm som ska hänvisas till genomlysning. Hur som helst, så jag hade ju samma pick o pack hela tiden, så intressant nog först den andra gången visades jag - lik en del andra, var inte ensam om det, till ett litet sidorum intill metalldetektorerna. I rummet fanns en röntgenmaskin och kontrollen av rygsäcken tog högst en minut. I sin helhet inga problem och jag blev inte hanterade som om jag var en potentiell tjetjenterrorist eller OMON skulle gripa en politisk aktivist. Känndes inte heller som om jag skulle åkt tillbaka i tiden till typ 1979.
Vad angår flygplatsen, så ni kan dra era egna slutsatser av det att jag var i ca. en timme från metrostationen Tekhnologicheskij institut på airside, redo för att besöka verktygsbolagets lounge.
Och detta då med en metroresa, en bussresa och punkterna 1-6 på LED. Och som en petitess: besökte först en automat, men utskriften kom inte ut, så måste även gå till en AY-disk. I mitt tyckte inte alls något som kändes jobbigt att klara av även i framtiden. Och alltid kan man ju åka direkt med taxi, men metro och buss fungerar smidigt med endast en väska.
Även om jag skriver med vissa sarkastiska särdrag och jag skriver alltid med en frisk realism om RU, utan att vara anställd av någon trollfabrik, så vill jag göra en sak klar och tydlig: min säkerhets- och myndighetsrelaterade upplevelse på LED var bättre än med TSA och CBP i US. Inget extra taffsande o.s.v., men ändå med en känsla av att säkerheten var garanterad med relevanta kontroller. Och så inget extra migrationstjat, även om RU kräver ju ett visum som finsk medborgare (gäller naturligtvis även SE, NO och DK). Även på tåget var kontrollen in till Ryssland smidig. Kan inte säga något definitivt, men min upplevelse har varit den som regelbundet SSSS-klassad att jag är typ ett massivt säkerhetshot och en bad hombre.
Tullen kollade på den gröna linjen slumpmässigt passagerare genom att stoppa för ett snabbt snack och jag var en av dem. Tullmannen var närmast intresserad hade jag mycket kontanter och varifrån jag kom. Så en snabb genomlysning av min rygsäck (nej, jag försökte inte smuggla ut en AK-47 utan exporttillstånd
). Absolut inget som gjorde mig besvärad och tonarten var neutral/saklig. Resetiden blir inte många minuter längre från mera centrala stationer som. t.ex. Plochad Lenina eller Nevskij Prospekt, även om man skulle byta linje en gång.
Så till resten av min LED-upplevelse...
LED - Pulkovo, St. Petersburg
Även om jag nu har gjort en hel del hänvisningar till Leningrad, så är det viktigt att ta i beaktan att den terminalen som nu idag är LED (Pulkovo 2), är från 2014. Det är alltså inte frågan om någon sunkig sovjetbyggnad (även om det skulle vara bra för oss, kamrater, att det inte finns t.ex. utrymme för kapitalistisk loungefjäsk), utan en riktig 2010-talets flygplats. Qatars statliga investeringsfond äger sedan 2016 ca. en fjärdedel av flygplatsbolaget, så det finns även några styrelsemedlemmar från utlandet i styrelsen.
Finnair har två diskar i bruk - en vanlig/ekonomi och en priority. Det känns mycket rymligt och modernt på hela flygplatsen. Vågar påstå att kanske trivsammare som flygplats än t.ex. ARN?
Så efter punkterna 1-6 på airside och på våningen med alla avgångsportarna. Även om restaurangen har fått ett så exotiskt namn som Kamchatka, så finns det inte direkt flyg mellan LED och PKC (Petropavlosk-Kamchatskij).
Om något, så mera exotiskt och roande är att TK (Türk Hava Yollari) annonserar i St. Petersburg som en av sina destinationer finska RVN (Rovaniemi). Man får nog vara rätt så rubbad som en ordinär flygresenär för att flyga via IST till Finland från LED eller så är annonsen för eventuella flygtokar. Och nej, det finns ingen fare i Y eller C med TK som skulle vara bättre än med AY via HEL. Jo, naturligtvis måste jag kolla det med ExpertFlyer. Tänk nu på alla potentiella statuspoäng med *A på LED-IST-RVN...
Flygplatsens brand/varumärke synns även på dörrarnas sparkplåt - även på den viktigaste dörren av alla:
Aeroflot Lounge
Som jag redan insinuerade före min avfärd, så blev det att besöka en av de två loungerna på LED (den andra är Mastercard Business Lounge med Oneworld- och Priority Pass -tillgång enligt de vanliga reglerna). Jag valde att provköra Aeroflot Lounge, för jag har aldrig förut besökt en lounge som tillhör verktygsbolaget. Båda loungerna ligger intill varandra på andra våningen. Den andra loungen tycks ha en aning svagare utbud än SU:s lounge, så även det stödde mitt val och dessutom ville jag inte nu loungehoppa.
Det var lugnt eftersom det var inte många avgående utrikesflyg under de sista fem timmarna innan midnatt. LED är inte precis så livlig i mån av utrikesflyg som SVO och DME i Moskva, för både SU och S7 (Aviakompania Sibir, d.v.s. S7 Airlines) har fokuserat mera utrikesflyg till flygplatserna i Moskva. Speciellt SU har nog flera destinationer inom Europa året runt från LED, men alla långflyg avgår från Moskva och för S7 är de flesta internationella destinationerna säsongbaserade.
Loungen är ett stort innomhusterassområde med olika typer av alternativ för hur man kan sitta. Det finns både matbord för fyra och så en hel del fåtöljer.
Loungebuffén:
Jag är inte den mest kritiska skribenten vad angår loungesprit, utan jag är mera intresserad av hurdan mat det serveras. Och så är jag även intresserad av utbudet av alkoholfria drycker, även om ni ser mig dricka champagne och G&T, eftersom jag dricker ändå huvudsakligen procentfria drycker under mina resor (jo, en del av er har nog säkert sett hur mycket det går åt glas/flaskor/burkar med brunt bubbel i mina bilder
). För en god cappuccino kan jag ge extra poäng för.
Personligen tycker jag att många lounger har rätt så undermålig mat för att i utbyte kunna typ servera billiga, dåliga viner. Om något, så skulle jag föredra då bättre fast kost och inte skräpig sprit. Aeroflot Lounge är ett undantag i jämförelse med många europeiska lounger, för den varma maten kunde bra vara från en lunchrestaurang och det finns flera olika alternativ. Och jo, vin och öl fanns det - modell billig. Kunde bra ha rest bakom skynket till t.ex. BCN med SU, efter att ha ätit i loungen.
Kycklingschnitzeln gillade jag, medan köttfärsbiffarna var inte precis i min smak. Var glad för att jag kunde sträcka ut mig lite före mitt flyg. Och jo, jag drack förrädiskt en cappuccino kl 19 tiden.
Måste medge att jag var faktiskt mycket trött vid det laget, eftersom jag sov bara en fyra timmar natten innan. Hade vakat p.g.a. reseförberedelserna, så det fick nu lov att bli cappuccino - "fel tid" eller ej.
Jag väntar med intresse hur det kommer att vara med LED som ankomstflygplats till Ryssland, men det blir att se det som tre veckor. Åtminstone i det här skedet känns det som om min plan för att börja avgå mera framöver från Ryssland, som ett alternativ till ARN, GOT och OSL, ser ut vara hållbar. Åtminstone tåg + kollektivtrafik i St. Petersburg + LED tycks fungera bra för en avgång på en Oneworld-baserad resa och Aeroflot Lounge -besöket bekräftade för mig att eventuell extra tid på flygplatsen går att spendera bekvämt.
