Min andra reserapport, men min första riktiga, håll till godo!
Del 1.
Reseplaneringen
Coronapandemin har innebärt en hel del död och elände för många, och kommer nog fortsätta ett tag till. "Se Sevilla och sedan dö" är ett uttryck för Sevillas skönhet, något jag visste om och en stad jag velat besöka länge. Dels för jag aldrig besökt fastlandsspanien tidigare och jag har alltid velat se Andalusien. Även om jag föredrar spännande resmål med halvkasst väder så var man mycket sugen på lite tidigt vårsol.
Ett bra tag innan corona fanns på allas läppar hade en resa bokats till solen i mars 2020, närmare bestämt Sevilla. Jag är som några av er känner till, vare sig en affärsresenär eller poängjagare utan snarare en "travellhacker". Därför ville jag gärna försöka poängoptimera och se hur man kunde få så mycket poäng som möjligt till lägsta pris. Att ta sig till Sevilla från CPH visade sig inte vara lätt att hitta den ultimata rutten. Det tittades på olika alternativ så som Vueling och Norwegian som bekant ligger utanför *A. Tillsist efter många om och men föll valet på att flyga med Lufthansa(LH). SAS skulle ta oss till Munchen och därifrån skulle vi flyga med LH till Frankfurt och sedan till Sevilla. Planen med resan var att bara "vara" i Sevilla, njuta av semester helt enkelt.
Coronapandemin
När denna reserapport skrivs vet vi mycket mer om viruset och det är lätt att glömma den förvirringen som rådde i början av spridningen/pandemins linda. I dag vet jag inte om jag hade satt mig på planet, vilket jag skulle komma till senare. Hursomhelst sportlovet hade passerat. Italien och österikeresernärer kom hem till sina arbetsplatser i Sverige. Det började skrivas i kvällspressen om spridning i Sverige. Vår resa närmade sig med stormsteg och osäkerheten var väldigt påtaglig. En och annan tanke om att ställa in resan for genom huvudet, speciellt eftersom det började komma rapporter om smittspridning i Spanien. Jag kollade frekvent LH appen för att se om det skett några förändringar med bokningen, det hade det. Planet till Frankfurt hade blivit inställt. Istället hade vi blivit ombokade till dagen därpå.
Dagen innan resan gick WHO ut och sade att nu är världen i en pandemi-fas. Samma dag (om jag minns rätt) gick även Hallengren ut med ett viktigt tal till nationen, där rekommendationerna som vi alla i dagsläget känner till kablades ut. Jag minns allvaret i tonen, jag minns människors reaktioner.
Jag ringde min respektive och dividerade om "ska vi verkligen åka" "det känns dumt". Till slut föll valet på att åka. En av anledningarna till valet att åka var att jag lika gärna skulle kunna bli smittad på jobbet. Det fanns nämligen ett stort antal hostande sportlovsfirande resenärer från Österrike och Italien på min arbetsplats. HR hade sagt att det inte fanns någon anledning för dem att stanna hemma baserat på FHM:s rekommendationer. Så var det under denna osäkra period. Vi åker alltså ändå.
Kastrup - En öde flygplats?
Jag utgår oftast vid utlandsresor från CPH. Så även denna arla morgon. Vi tog ett tidigt tåg från Sverige och var på plats i god tid. Här märktes den första skillnaden mot hur det varit tidigare. Flygplatsen var mer eller mindre helt öde, det fanns handsprit och varningsskyltar utplacerade lite överallt. Vid tidigare morgonflighter har det alltid varit liv på flygplatsen men nu var det helt tomt.
Det hela kändes som en zombiefilm och stämningen var tryckt. Jag hörde någon i personalen vid taxfreen säga "idag är det mycket folk jämfört med igår"
Man frågade sig både en och annan gång om det var rätt att resa under det som nu klassades som en pandemi.
Dags att boarda planet, det var ungefär 10 pax på den lilla CRJ-900 kärran som skulle ta oss till Munchen. Det var en strålande fin marsmorgon med klart väder när vi taxade ut på startbanan i Köpenhamn.
Munchen - skummande öl och vackert väder med guldkant.
Flighten blev behaglig i fint flygväder, att se Bayerns landskap vid landning var trevligt. Dock satt vi väldigt långt bak och motorerna dånande något fruktansvärt. Men med Mikkeler öl i magen och gott sällskap blev det ganska trevligt.
Mitt första intryck av Munchens flygplats var att det rådde betydligt mer aktivitet här än "hemma" på kastrup och i Sverige.
Vid ankomst var det dags att lösa den stora osäkerheten, hur blir det med ombokningen och var ska vi sova i natt? Boardingcardet sa nämligen fortfarande att vi skulle flyga vidare till Frankfurt, denna flight var dock mycket riktigt inställd som appen sade.
Jag letade upp Lufthansa disken och frågade vad planen för oss var och om de hade något boende till oss. " I will get you a very cheap hotel" svarade mannen bakom disken med ett leende. Ny stiliga boardingkort fick vi utskrivna med lufthansas logotyp.
Betänk, jag har aldrig flugit med Lufthansa förut, men bara boardingkorten och tillmötesgåendet fick mig att tänka tillbaka på hur det var att flyga som barn, något som förr kändes exklusivt. Boardingkorten och även LH
ersonalen på flygplatsen andades, enligt mig, retro. När jag tittar ner på "boardingkortet" för hotellet ser jag att vi blivit inbokade på är Hilton Munich Airport hotell.
Detta hotell ligger precis vid flygplatsen så det var mycket behagligt. Vi gick och checkade in direkt på hotellet. På grund av oron för smitta, tvättades händer med handsprit hela tiden, så det var väldigt skönt att få tvätta händerna på hotellrummet med tvål och vatten.
Så, vad gör vi nu, 24 h i Munchen, svaret är givet, in till stan och kolla in ölhallarna, ty detta är mitt första besök i denna stad, det lär bli fler kan jag redan nu avslöja.
En 24 h biljett löstes och vi åkte in till centrum med spårbunden trafik. Det var en alldeles perfekt dag och det var väldigt varmt för att vara en mars-dag, vill minnas det var runt 15 grader ute. Så efter en stunds strosande på stan var det dags för en ölhall, valet föll på Hofbräuhaus am Platzl, en historisk plats, och även mitt första ölhalls-besök. När vi klev in i ölhallen möttes vi av ett sorl, ompa ompa musik och allt som hör där till. Skillnaden mot förhållningssättet i Sverige var brutal. Hemma pratades det om hålla avstånd och att riskgrupper så som åldringar skulle undvika att gå ut i samhället. Här var det berusade människor som skrålade, satt i grupper och framförallt fanns det åldringar som nog kunde ha upplevt båda världskrigen satt och drack ett stop skummande öl.
Det blev 3-4 stop öl och en rejäl schnitzel till lunch. Därefter var det dags att ge sig ut på stan igen och njuta av solskenet och lite sightseeing.
Kvällen avslutades med en middag på hotellet som ingick i LH:s hotellövernattning.
Munchen - Frankfurt- Sevilla med LH.
En arlamorgon igen, så tidigt att man inte kunde inmundiga hotellfrukosten och vi hade inte bemödat oss med att fråga om det gick få frukostpåse, i stället hade vi var sin drickyoghurt som fick duga till frukost. Hotellets läge i förhållande till flygplatsen var ju väldigt bra då det är ett flygplatshotell så det gick kvickt att gå ner till flygplatsen. Vädret var inte lika bra som föregående dag.
Munchens flygplats var ingen höjdare av det jag såg. Dock var det mer aktivitet än på Kastrup dagen innan. Ett antal munskyddsbärande människor syntes till. För att döda lite tid kollade vi taxfreen. Här fann vi att tanqueray hade kommit ut med en ny gin, Sevilla. I detta läge kändes det dock onödigt att köpa på sig en sådan. Denna gin har dock efter resan snabbt blivit en favorit, vilket jag kommer komma in på senare under reserapporten.
Nu var det dags att flyga LH för första gången, dock bara ekonomiklass. Planet till Frankfurt var helt fullt och vi fick sitta precis bakom nödutgången. Någon mer nördig än jag kanske kan platskonfigurationen bätttre men min stol val lite malplacerad. Eftersom det var en kort resa erbjöds bara några Grissini-liknande brödpinnar i en påse. Dessa åkte ner i jackfickan.
Väl framme i Frankfurt så blev det att ta en öl och en bit mat och invänta nästa flight mot Sevilla.
Det blev en god flygplatsöl och maten minns jag inte så mycket av, en extra veteöl slank ner.
Planet till Sevilla var lika fullt som morgonplanet till Munchen. Paranoian över smittspridning var dock påtaglig, någon passagerare framför mig hostade under hela resan och jag tänkte hela tiden att "nu blir man smittad".
Tidigare har jag mest åkt SAS i både plus och minus. Måste ändå säga att Lufthansa ekonomi var väl investerade pengar, fick både mat och öl/vin i ekonomi.
Till sist landade vi i Sevilla och möttes av sol och behagligt väder.
Del 1 går härmed mot sitt slut. Återkommer med den förhoppningsvis roligare del 2 som fick ett lite mer spännande avslut.
Måste ändå säga att bonusdagen/natten i Munchen var mycket trevlig.
Del 1.
Reseplaneringen
Coronapandemin har innebärt en hel del död och elände för många, och kommer nog fortsätta ett tag till. "Se Sevilla och sedan dö" är ett uttryck för Sevillas skönhet, något jag visste om och en stad jag velat besöka länge. Dels för jag aldrig besökt fastlandsspanien tidigare och jag har alltid velat se Andalusien. Även om jag föredrar spännande resmål med halvkasst väder så var man mycket sugen på lite tidigt vårsol.
Ett bra tag innan corona fanns på allas läppar hade en resa bokats till solen i mars 2020, närmare bestämt Sevilla. Jag är som några av er känner till, vare sig en affärsresenär eller poängjagare utan snarare en "travellhacker". Därför ville jag gärna försöka poängoptimera och se hur man kunde få så mycket poäng som möjligt till lägsta pris. Att ta sig till Sevilla från CPH visade sig inte vara lätt att hitta den ultimata rutten. Det tittades på olika alternativ så som Vueling och Norwegian som bekant ligger utanför *A. Tillsist efter många om och men föll valet på att flyga med Lufthansa(LH). SAS skulle ta oss till Munchen och därifrån skulle vi flyga med LH till Frankfurt och sedan till Sevilla. Planen med resan var att bara "vara" i Sevilla, njuta av semester helt enkelt.
Coronapandemin
När denna reserapport skrivs vet vi mycket mer om viruset och det är lätt att glömma den förvirringen som rådde i början av spridningen/pandemins linda. I dag vet jag inte om jag hade satt mig på planet, vilket jag skulle komma till senare. Hursomhelst sportlovet hade passerat. Italien och österikeresernärer kom hem till sina arbetsplatser i Sverige. Det började skrivas i kvällspressen om spridning i Sverige. Vår resa närmade sig med stormsteg och osäkerheten var väldigt påtaglig. En och annan tanke om att ställa in resan for genom huvudet, speciellt eftersom det började komma rapporter om smittspridning i Spanien. Jag kollade frekvent LH appen för att se om det skett några förändringar med bokningen, det hade det. Planet till Frankfurt hade blivit inställt. Istället hade vi blivit ombokade till dagen därpå.
Dagen innan resan gick WHO ut och sade att nu är världen i en pandemi-fas. Samma dag (om jag minns rätt) gick även Hallengren ut med ett viktigt tal till nationen, där rekommendationerna som vi alla i dagsläget känner till kablades ut. Jag minns allvaret i tonen, jag minns människors reaktioner.
Jag ringde min respektive och dividerade om "ska vi verkligen åka" "det känns dumt". Till slut föll valet på att åka. En av anledningarna till valet att åka var att jag lika gärna skulle kunna bli smittad på jobbet. Det fanns nämligen ett stort antal hostande sportlovsfirande resenärer från Österrike och Italien på min arbetsplats. HR hade sagt att det inte fanns någon anledning för dem att stanna hemma baserat på FHM:s rekommendationer. Så var det under denna osäkra period. Vi åker alltså ändå.
Kastrup - En öde flygplats?
Jag utgår oftast vid utlandsresor från CPH. Så även denna arla morgon. Vi tog ett tidigt tåg från Sverige och var på plats i god tid. Här märktes den första skillnaden mot hur det varit tidigare. Flygplatsen var mer eller mindre helt öde, det fanns handsprit och varningsskyltar utplacerade lite överallt. Vid tidigare morgonflighter har det alltid varit liv på flygplatsen men nu var det helt tomt.
Det hela kändes som en zombiefilm och stämningen var tryckt. Jag hörde någon i personalen vid taxfreen säga "idag är det mycket folk jämfört med igår"
Man frågade sig både en och annan gång om det var rätt att resa under det som nu klassades som en pandemi.
Dags att boarda planet, det var ungefär 10 pax på den lilla CRJ-900 kärran som skulle ta oss till Munchen. Det var en strålande fin marsmorgon med klart väder när vi taxade ut på startbanan i Köpenhamn.
Munchen - skummande öl och vackert väder med guldkant.
Flighten blev behaglig i fint flygväder, att se Bayerns landskap vid landning var trevligt. Dock satt vi väldigt långt bak och motorerna dånande något fruktansvärt. Men med Mikkeler öl i magen och gott sällskap blev det ganska trevligt.
Mitt första intryck av Munchens flygplats var att det rådde betydligt mer aktivitet här än "hemma" på kastrup och i Sverige.
Vid ankomst var det dags att lösa den stora osäkerheten, hur blir det med ombokningen och var ska vi sova i natt? Boardingcardet sa nämligen fortfarande att vi skulle flyga vidare till Frankfurt, denna flight var dock mycket riktigt inställd som appen sade.
Jag letade upp Lufthansa disken och frågade vad planen för oss var och om de hade något boende till oss. " I will get you a very cheap hotel" svarade mannen bakom disken med ett leende. Ny stiliga boardingkort fick vi utskrivna med lufthansas logotyp.
Betänk, jag har aldrig flugit med Lufthansa förut, men bara boardingkorten och tillmötesgåendet fick mig att tänka tillbaka på hur det var att flyga som barn, något som förr kändes exklusivt. Boardingkorten och även LH
ersonalen på flygplatsen andades, enligt mig, retro. När jag tittar ner på "boardingkortet" för hotellet ser jag att vi blivit inbokade på är Hilton Munich Airport hotell. Detta hotell ligger precis vid flygplatsen så det var mycket behagligt. Vi gick och checkade in direkt på hotellet. På grund av oron för smitta, tvättades händer med handsprit hela tiden, så det var väldigt skönt att få tvätta händerna på hotellrummet med tvål och vatten.
Så, vad gör vi nu, 24 h i Munchen, svaret är givet, in till stan och kolla in ölhallarna, ty detta är mitt första besök i denna stad, det lär bli fler kan jag redan nu avslöja.
En 24 h biljett löstes och vi åkte in till centrum med spårbunden trafik. Det var en alldeles perfekt dag och det var väldigt varmt för att vara en mars-dag, vill minnas det var runt 15 grader ute. Så efter en stunds strosande på stan var det dags för en ölhall, valet föll på Hofbräuhaus am Platzl, en historisk plats, och även mitt första ölhalls-besök. När vi klev in i ölhallen möttes vi av ett sorl, ompa ompa musik och allt som hör där till. Skillnaden mot förhållningssättet i Sverige var brutal. Hemma pratades det om hålla avstånd och att riskgrupper så som åldringar skulle undvika att gå ut i samhället. Här var det berusade människor som skrålade, satt i grupper och framförallt fanns det åldringar som nog kunde ha upplevt båda världskrigen satt och drack ett stop skummande öl.
Det blev 3-4 stop öl och en rejäl schnitzel till lunch. Därefter var det dags att ge sig ut på stan igen och njuta av solskenet och lite sightseeing.
Kvällen avslutades med en middag på hotellet som ingick i LH:s hotellövernattning.
Munchen - Frankfurt- Sevilla med LH.
En arlamorgon igen, så tidigt att man inte kunde inmundiga hotellfrukosten och vi hade inte bemödat oss med att fråga om det gick få frukostpåse, i stället hade vi var sin drickyoghurt som fick duga till frukost. Hotellets läge i förhållande till flygplatsen var ju väldigt bra då det är ett flygplatshotell så det gick kvickt att gå ner till flygplatsen. Vädret var inte lika bra som föregående dag.
Munchens flygplats var ingen höjdare av det jag såg. Dock var det mer aktivitet än på Kastrup dagen innan. Ett antal munskyddsbärande människor syntes till. För att döda lite tid kollade vi taxfreen. Här fann vi att tanqueray hade kommit ut med en ny gin, Sevilla. I detta läge kändes det dock onödigt att köpa på sig en sådan. Denna gin har dock efter resan snabbt blivit en favorit, vilket jag kommer komma in på senare under reserapporten.
Nu var det dags att flyga LH för första gången, dock bara ekonomiklass. Planet till Frankfurt var helt fullt och vi fick sitta precis bakom nödutgången. Någon mer nördig än jag kanske kan platskonfigurationen bätttre men min stol val lite malplacerad. Eftersom det var en kort resa erbjöds bara några Grissini-liknande brödpinnar i en påse. Dessa åkte ner i jackfickan.
Väl framme i Frankfurt så blev det att ta en öl och en bit mat och invänta nästa flight mot Sevilla.
Det blev en god flygplatsöl och maten minns jag inte så mycket av, en extra veteöl slank ner.
Planet till Sevilla var lika fullt som morgonplanet till Munchen. Paranoian över smittspridning var dock påtaglig, någon passagerare framför mig hostade under hela resan och jag tänkte hela tiden att "nu blir man smittad".
Tidigare har jag mest åkt SAS i både plus och minus. Måste ändå säga att Lufthansa ekonomi var väl investerade pengar, fick både mat och öl/vin i ekonomi.
Till sist landade vi i Sevilla och möttes av sol och behagligt väder.
Del 1 går härmed mot sitt slut. Återkommer med den förhoppningsvis roligare del 2 som fick ett lite mer spännande avslut.
Måste ändå säga att bonusdagen/natten i Munchen var mycket trevlig.
