Tomas E
Medlem
Kalla mig hobbyepidemolog om du vill, men jag tror att din erfarenhet illustrerar skillnaden mellan omikron och tidigare varianter av Covid-19. Ett upplägg som gav hög sannolikhet att undkomma mindre smittsamma varianter (men med värre sjukdomsbild per smittad person) har uppenbarligen sämre chanser mot omikron!Det här inlägget om det var en film i USA hade fått "Viewer discretion advised" Det är inte menat som en moraldiskussion, men ett inspel särskilt till de av medlemmarna som också är småbarnsföräldrar och är ressugna. Det är nämligen så att Familjen Senator numera tillhör statistiken över smittade i pandemin med sjukdomsutfall och att vi har en "Patient Zero" i ett växande kluster av primär och sekundärt smittade. Anledningen att jag väljer stå fram med detta är att det smittan uppstod på resa, i detta fall inrikes men jag inser vilka enorma påfrestningar det hade varit om detta hade hänt under vår planerade resa till Malaysia, eller värre Thailand.
Natten mellan 1:e och 2:e januari tillbragte vi på Kolmården. Vi fokuserade 90% av vår tid utomhus eller väldigt utspridd på deras delfinshow. 10% av tiden var det middag eller frukost med bra distans mellan borden, OCH (ödesdigert visar det sig) fick snart 4-åriga Senator Junior hänga i lekrummet. Vid två tillfällen tyckte vi det var för många barn, så vi plockade ut honom och satt resten av tiden på rummet.
Måndag 3:e januari återvänder han till förskolan. Tisdag 4:e januari hämtar min fru honom och åker förbi svärföräldrarna. Vi äter middag, och han är som vanligt bara att vi inser han är varm. Han har 39C. Han sover genom natten och nästa morgon är han feberfri. Det är tredje gången på fyra veckor vi har 24t feber, så vi tänker ingenting på detta. Torsdag 5:e januari går min fru ut på stan med flera väninnor eftersom Junior har tillfrisknat redan onsdagen. Hon åker kommunalt med munskydd, ganska ensam om det. När hon kommer hem känner hon sig inte helt på topp och insjuknar fredag. Jag känner mig helt ok och är utomhus med Junior. Lördag eftermiddag börjar mina symptom, och precis efter middagen smäller det till med snabbt accelererande feber. Min fru får ett hem-test på lördag eftermiddag, och får positivt svar på söndagskvällen. Jag testades i måndags och fick positivt svar i onsdags.
Jag hade en relativt tuff helg med nästan 40C feber. Jag skulle få min tredje dos denna vecka, så mitt skydd var ganska lågt. Morfar/mormor har klarat sig relativt bra, han ganska hängig men annars som en kraftig förkylning. Väninnorna alla sjuka med förkylningssymtom. Min fru däremot har nu haft både säsongsinfluensan samt Covid på fem veckor. Jag tycker väldigt synd om henne, för henne var influensan värre men att gå genom detta igen var taskigt. December och januari är allt annat än produktiva kan vi nog tryggt säga, och här ligger samhällsproblematiken idag: inte dödlighet men helt enkelt kan vi upprätthålla ett fungerande samhälle med all smitta som finns.
Så ett lekrum på Kolmården med ett barn som skall ha mindre chans för att smittas och bära smittan vidare har inneburit fyra närstående (egna föräldrar + mormor/morfar) plus fyra väninnor som kom i kontakt med min fru.
Jag kan inte släppa tanken på hur detta skulle ha sätt ut om det var lekrummet på Westin Langkawi som var källan. Tanken på att isoleras på ett hotellrum i Malaysia i en vecka med vår son utan att få lämna rummet ger mig rysningar. På tal om rysningar, så hade det varit jobbigt då jag fick byta på sängen flera gånger efter mina febernätter. Det är inte så att hotellet hade skickat in någon för att göra det för mig. Om möjligt skulle det vara värre om lekrummet var Hilton Arcadia Phuket som också var ett alternativ.
Jag kan hellre inte helt släppa besvikelsen över att 22 månader av hårt arbete känns bortkastat och att vi misslyckades med vår största uppgift, nämligen skydda svärföräldrarna. Jag hade en begravning i Norge den 4:e januari som jag hade tänkt närvara vid. Min far opererades för bypass den 20:e december, och eftersom vi hade bokat Kolmården sa jag till min far att vi skulle bryta julkarantänen och att jag inte vågade hälsa på och bo där innan/efter begravningen. Det var mitt bästa beslut i härvan visade sig.
Det finns förmodligen inga uppdaterade råd på hur man ska bete sig, och fortfarande leva något sorts halvnormalt liv, som ger en nära 100%-ig chans att undvika smitta om man inte är nyvaccinerad.
Om man tänker åka till något ställe med testkrav före inresa måste man nog också, under någon månads tid, räkna med att det nu är en risk man inte kan bortse från att man testar positivt på sitt pre-departuretest och måste ställa in resan med kort varsel, även om man känner sig frisk några dagar innan och tycker att man är rätt försiktig veckan före avresa.Mitt tips till er som nu reser är att vara redo för isolering på destinationen om man smittas, och bygger in detta som en buffert i planen. Det verkar som många av de smittskyddsåtgärder som vi har använt på resorna kanske inte räcker till hela vägen. Vi ser flera medlemmar härinne nu som smittas på resorna, men upptäcks när man kommer hem. Är man asymtomatisk och är smittat, ja då vet man inte. Men vi lullades in i någon falsk säkerhet av att småbarn inte smittas eller smittar samt att vi hade två 24t feberincidenter utan något annat på ett par veckor.