Du underskattar SKV. Du har rätt i det du skriver men om du inte medverkar till att lämna uppgifter till SKV om vad du använt dina 250000 poäng till kommer troligen SKV att skönstaxera dej. Det innebär att SKV exv kan anta att du tagit ut två biljetter i C klass till USA och en Plus inom Europa. Har du dessutom använt en voucher får du förmodligen även betala den biljetten om det är från dina poäng. SKV kommer troligen att ha ett antal ”standardresor” och en prislista som dom baserar skönstaxeringen på om inte den skattskyldige medverkar i utredningen. Om du då inte köper det, vilket du förmodligen inte gör, får du krypa till korset och bevisa att det inte är så.
Riktigt så rättslösa är vi faktiskt inte i Sverige. Grunderna för skönstaxering, eller skönsbeskattning som det numera heter, finns i 57 kap 1 § skatteförfarandelagen. Jag ska inte i detalj redovisa innebörden av bestämmelserna i 57 kap. men enkelt uttryckt så får Skatteverket besluta om skönstaxering med ett skäligt belopp om det finns någon objektiv grund för att anta att den enskilde inte deklarerat en inkomst som är skattepliktig.
Det Skatteverket med hjälp av aktuell information de begärt från SAS kan veta är att jag - om vi tar ditt exempel - använt 250 000 poäng under år 2017. Det vet inte hur poängen tjänats in eller vem som betalat för intjäningen, dvs. om det är jag själv eller min arbetsgivare som indirekt betalat för poängen. De vet inte heller hur poängen använts, dvs. om jag använt poängen privat eller om poängen använts för tjänsteresor. De vet inte heller för vad poängen använts, dvs. det är i princip omöjligt att uppskatta ett skäligt belopp eftersom det belopp en beskattningsbar förmån ska uppskattas till är det marknadsmässiga värdet av förmånen.
250 000 poäng skulle kunna vara tre resor i business med SAS till Japan, Kina och USA (om man använde en 2-4-1-voucher på en av resorna). 250 000 poäng skulle också kunna vara fem t.o.r. från Stockholm till Bryssel. Eller så är det helt enkelt 10 nätter på Scandic i Norrköping. Det skäliga värdet av tre resor i business till Tokyo skiljer sig markant från värdet av 10 nätter på Scandic och Skatteverket får inte hitta på att jag 1) fått poängen genom resor min arbetsgivare stått för, 2) använt poängen för privata resor och inte tjänsteresor och 3) att jag använt poängen genom att åka business interkontinentalt tre gånger år 2017 - en sådan hittepå skönsbeskattning är faktiskt ingenting som Skatteverket ägnar sig åt.
Skatteverket skulle i och för sig kunna hitta på ett skäligt värde för 250 000 eurobonuspoäng genom att titta på vad det skulle kosta att köpa 250 000 poäng av SAS. En sådan skälighetsbedömning är tänkbar men problemet kvarstår att Skatteverket fortfarande inte har en aning om huruvida 1) min arbetsgivare betalat för intjäningen och 2) att poängen inte använts för tjänsteresor. Dvs. det underlag som Skatteverket begärt ut duger inte på något sätt för en skönsbeskattning utan vidare utredning, vilket i sin tur kräver mer uppgifter från SAS om nu inte den enskilde glatt svarar Skatteverket "Jajamen, jag tjänade in poängen på tjänsteresor och använde dem sedan för privata semesterresor". Det kan nog inte uteslutas att en och annan faktiskt svarar så och på så sätt har ju Skatteverket då haft användning för uppgifterna de fått ut av SAS.