Senaste nytt

Medlemmarnas språkkunskaper - effekten av ett omfattande resande?

Palazzi

Medlem
Hej forumvänner!

Tänkte starta ytterligare en lite avvikande tråd för forumet, men troligen ändå relevant för den vane resenären.

I tråden om utlandsboende, och den om multipla landstillhörigheter, väcktes en tanke om att flera av oss forummedlemmar säkert inte bara behärskar det svenska språket (?) Skulle vara lite intressant att veta vilka språk som behärkas bland våra medlemmar, varför detta språk behärskas och om det på något sett påverkar dennes resemönster (eller möjligen är en effekt av resemönstret) :)

Jag tänker att jag bryter ned mitt resonerande i några konkreta frågor:
1. Vilket/vilka språk behärskar du?
2. Varför har du kommit att tala detta språk?
3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?


Ps. Även om detta låter som en marknadsundersökning så kan jag lova att det enkom är utav eget intresse. Ser isoleringen som en chans att bekanta mig mer med de forummedlemmar som jag under 8 år (!!) diskuterat mina intressen med :)
 

Palazzi

Medlem
Jag inleder själv:

1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Flytande begränsas det numer till Svenska, Engelska och Italienska. Jag har även god kunskap i det norska språket (modersmål, men faller i glömska med åren) och studerade skoltyska 7 år (grundskola och ett år på universitet). Trots att jag dessutom tävlade professionellt i alpin skidåkning, med merparten av resorna till Alperna, tycks Tyskan nästintill utraderad (kan fortfarande läsa på Tyska, men knappt föra en enkel konversation)

2. Varför har du kommit att tala detta språk?
Uppväxt i Sverige och Italien (med Italiensk far) och engelskan kommer givetvis på köpet hos en svensk student i min generation (född på 80-talet).
Min mor är norsk, och så även jag t.o.m. 1995, och därför minns jag ännu de avvikande orden. Tyvärr så märker jag att likheten mellan språken dock gör att jag väljer att tala svenska även i Norge numer.
Tyskan var språkvalet i skolan, och tyvärr så brukar väl effekten av denna typ av inlärning bli mer kortsiktigt än önskvärt. Skulle gärna vilja ta upp det, men tyvärr har jag ju några andra språk (och andra saker man behöver lära sig) så än så länge har det inte prioriterats.

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?
Privat har det verkligen påverkat mig i mitt resande, men möjligen är motiveringen kulturellt bredare än relaterat det språkliga. Jag skulle säga att hälften av alla resor jag gör går till Italienskspråkiga regioner.

Officiellt talas ju inte Italienskan i så många länder, men jag har talat den med modersmåls-Italienare i Italien, Schweiz och Kroatien (vissa städer med +50% Italienskspråkiga fortfarande). Fullt gångbart på Malta, men så även Engelska såklart.
Andra länder där Italienska går bättre än Engelska verkar vara: Albanien, Venezuela och Eritrea. Libyer är generellt duktiga på Italienska, men så även Engelska (de med hög utbildning iaf, för de är de enda jag mött egentligen..).
Förr också Slovenien, men numer är Italienskspråkiga få (förutom i 3-4 städer) och Engelskan blir ständigt bättre.

Norskan hjälper mig nog egentligen mer i Danmark än i Norge (i sistnämnda klarar sig de flesta svenskar, men likheten mellan Norska-Danska tycks hjälpsam) men annars har det varit ett tämligen ohjälpsamt språk. Som svenskan såklart, men här bor jag ju på heltid...

Tyskan har faktiskt inte varit så dum att kunna läsa, för de har rätt mycket bra media att konsumera. Även för att läsa om produkter/tjänster på Tyska hemsidor. Annars begränsas användningen nog till bordsbeställning på restaurang och incheckning på hotell.

Generellt så trodde jag att språken skulle påverka mina arbeten mer än vad de har gjort. Idag är dock världen mer global, och tjänster lanseras i 20-tal länder samtidigt. Mitt resandemönster har därmed inte gått att begränsa till de länder där mina språkkunskaper kommit till användning.
Talar nog 80-90% engelska i jobbet.
Finns undersökningar som pekar på 20% ökad lön per extra språk man behärskar, men det är låter som en väldigt generell slutsats.
 

MTheC

Medlem
Kul att du tar dig tid och kommer upp med lite nya vinklar nu när det är svårare att resa.

Börjar med att bidra lite:
1. Behärskar beror lite på vad man lägger i det begreppet. För mig är de språk jag behärskar riktigt väl svenska och engelska (då lägger jag i det betydelsen att jag känner mig bekväm att kommunicera jobbmässigt i både tal och skrift) men jag kan ta mig runt med acceptabel tyska och kan sen även hjälplig spanska och japanska (även om jag har svårt att läsa japanska, klarar självklart romaji, hiragana och katakana men väldigt lite kanji). Försöker även få igång någon sorts finska men där kan man inte ens med bästa viljan säga att jag behärskar språket :)

2. Svenska är modersmål, engelska är väl standard att kunna (har dock också bott och jobbat i engelskspråkiga länder). Tyska främst från skolan men har även pluggat och jobbat (kortare tid) i Tyskland. Japanska kommer från tidigare förhållanden. Finska är kombination av släktband och att Mrs MtheC har det som modersmål. Spanska lärde jag mig för jobb, kunde det ganska ok när jag hade det jobbet men blir sämre och sämre då jag inte underhåller det.

3. Nja, har gillat Japan under lång tid så inte direkt även om jag varit där massor av gånger. Styrs nog mer av var jag vill åka, just spanskan lärde jag mig dock för att jag var på en arbetsplats där den som ansvarade för visst arbete med Latinamerika slutade. Då ingen annan ville lära sig spanska så erbjöd jag mig mot att jag fick gå kurser på plats så reste då mycket till Latinamerika och stannade längre perioder för att kombinera jobb och spanskastudier (med lön - var en bra deal)
 

El Oso

Medlem
Jag tänker att jag bryter ned mitt resonerande i några konkreta frågor:
1. Vilket/vilka språk behärskar du?

Flytande: Svenska, Spanska, Engelska, Franska och Italienska.
Efter "några öl" behärskar jag danska, norska och ibland tyska (skämt).

2. Varför har du kommit att tala detta språk?
Svenska (uppväxt) Spanska (bröstmjölken). Engelska (skolan, livet, arbete). Franska (är/var stationerad i fransktalande länder, så för överlevnad). Italienska (arbete, kärlek och studier)

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?

Inte privat. I tjänst ja.
 

MTheC

Medlem
Jag inleder själv:

1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Flytande begränsas det numer till Svenska, Engelska och Italienska. Jag har även god kunskap i det norska språket (modersmål, men faller i glömska med åren) och studerade skoltyska 7 år (grundskola och ett år på universitet). Trots att jag dessutom tävlade professionellt i alpin skidåkning, med merparten av resorna till Alperna, tycks Tyskan nästintill utraderad (kan fortfarande läsa på Tyska, men knappt föra en enkel konversation)

2. Varför har du kommit att tala detta språk?
Uppväxt i Sverige och Italien (med Italiensk far) och engelskan kommer givetvis på köpet hos en svensk student i min generation (född på 80-talet).
Min mor är norsk, och så även jag t.o.m. 1995, och därför minns jag ännu de avvikande orden. Tyvärr så märker jag att likheten mellan språken dock gör att jag väljer att tala svenska även i Norge numer.
Tyskan var språkvalet i skolan, och tyvärr så brukar väl effekten av denna typ av inlärning bli mer kortsiktigt än önskvärt. Skulle gärna vilja ta upp det, men tyvärr har jag ju några andra språk (och andra saker man behöver lära sig) så än så länge har det inte prioriterats.

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?
Privat har det verkligen påverkat mig i mitt resande, men möjligen är motiveringen kulturellt bredare än relaterat det språkliga. Jag skulle säga att hälften av alla resor jag gör går till Italienskspråkiga regioner.

Officiellt talas ju inte Italienskan i så många länder, men jag har talat den med modersmåls-Italienare i Italien, Schweiz och Kroatien (vissa städer med +50% Italienskspråkiga fortfarande). Fullt gångbart på Malta, men så även Engelska såklart.
Andra länder där Italienska går bättre än Engelska verkar vara: Albanien, Venezuela och Eritrea. Libyer är generellt duktiga på Italienska, men så även Engelska (de med hög utbildning iaf, för de är de enda jag mött egentligen..).
Förr också Slovenien, men numer är Italienskspråkiga få (förutom i 3-4 städer) och Engelskan blir ständigt bättre.

Norskan hjälper mig nog egentligen mer i Danmark än i Norge (i sistnämnda klarar sig de flesta svenskar, men likheten mellan Norska-Danska tycks hjälpsam) men annars har det varit ett tämligen ohjälpsamt språk. Som svenskan såklart, men här bor jag ju på heltid...

Tyskan har faktiskt inte varit så dum att kunna läsa, för de har rätt mycket bra media att konsumera. Även för att läsa om produkter/tjänster på Tyska hemsidor. Annars begränsas användningen nog till bordsbeställning på restaurang och incheckning på hotell.

Generellt så trodde jag att språken skulle påverka mina arbeten mer än vad de har gjort. Idag är dock världen mer global, och tjänster lanseras i 20-tal länder samtidigt. Mitt resandemönster har därmed inte gått att begränsa till de länder där mina språkkunskaper kommit till användning.
Talar nog 80-90% engelska i jobbet.
Finns undersökningar som pekar på 20% ökad lön per extra språk man behärskar, men det är låter som en väldigt generell slutsats.
Tänkte själv inte på norska och danska, har under lång tid jobbat med norrmän och danskar och pratar ofta någon form av "skandinaviska" med dem men blir också mycket engelska då det inte sällan är så att någon från Finland är med på gemensamma möten. Upplever också att det numera är vanligare att danskar hellre byter till engelska - vet inte om det beror på deras förståelse eller att de upplever att svenskar inte förstår vad som sägs.
 
1. Vilket/vilka språk behärskar du?

Svenska, engelska och lite italienska. Kraftfullt begränsad skoltyska.

2. Varför har du kommit att tala detta språk?

Gjorde min första resa till Italien 2005 och förälskade mig snabbt i landet. Har sedan dess varit där 2-3 gånger per år, till lite olika platser. Men återkommer ofta till Rom och Milanp, då jag träffat en del vänner där. Började plocka upp lite fraser genom resandet, byggde på detta 2008 och 2011 genom att spendera 4 resp 6 veckor på en språkskola just i Rom. Pratar långt i från flytande, men skulle nog kunna bosätta mig där och klara av vardagen även om det skulle vara väldigt stapplande till en början. Var även förlovad med en italienska ett tag, hon pratade dock föredömlig engelska. Roar mig på daglig basis med italienska på Duolingo.

Tyskan kommer från skolan, men gick ur gymnasiet med en 2:a. Jag hade tyvärr inte intresset då, och var på tok för dålig på grammatik. Något som jag var tvungen att ta tag i senare när jag skulle lära mig italienskan.

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?


Främst privat försöker jag alltid komma iväg en vända eller två till Italien. Just tyskan skulle jag kunna ha betydligt mer nytta av, då jag arbetar mycket med tyskar. Problemet är att jag inte riktigt "vågar" prata tyska, det känns som att tröskeln är mycket högre för tyskan än för italienskan. När man är total novis på ett språk är det bara att improvisera och köra, medan jag själv märker att jag gör fel på tyskan eftersom jag ändå läst det i 5 år. Vilket så klart är helt bakvänt, men det har blivit någon form av mental spärr. Så har alla möjligheter att öva tyskan, men tar dem inte :/

Skulle egentligen vilja lära mig franska också. Men det kanske får bli ett pensionärsprojekt.
 

bnr

Medlem
Kul tråd för en språknörd som jag!

1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Svenska, engelska, farsi (Persiska), spanska och serbiska - ordnade efter kunskapsnivå. Kan säkert akut-klara mig ur situationer på tyska och ryska också, men kan inte säga att jag "kan" språken.
Norska/danska går ganska bra också, säkert med misstag här och där men funkar utmärkt om personen i fråga inte förstår svenska.

2. Varför har du kommit att tala detta språk?

Svenska (uppväxt), engelska (skolan), farsi (föräldrarna), spanska (skolan) och serbiska (snappat upp genom åren från 50+ juggekompisar)

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?

Spanskan har bland annat hjälpt något enormt när man åkt till Mexico City och hamnat på ställen där de inte pratat engelska. Det gör även att jag känner att tröskeln, för att åka till länder där folk är spansktalande, är lägre.

Serbiskan klarar jag mig bra på när jag är i t.ex. Belgrad, utanför Belgrad är det större risk för att man stöter på folk som inte kan engelska och då hjälper serbiskan. Vi klarade oss väldigt bra när jag och @nota bene var i Belgrad 2015, delvis tack vare serbiskan.

Förstod talsystemet i Ukraina (Kiev och Chernobyl) när jag var där 2013 tack vare att jag kunde den serbiska jag kan. Detta gjorde att man utan problem kunde handla i t.ex. kiosker där de inte pratade engelska.
Tack vare serbiskan och den lilla ryska jag kan så har jag snappat upp det kyrilliska alfabetet, det hjälper något enormt i länder som använder detta.

Tack vare farsin så kan jag också läsa på arabiska, vissa ord i farsin kommer från arabiska men det är väldigt begränsad. Så den nyttan är ganska liten...

Så, visst har kunskaperna en påverkan på mitt resmönster. Öppnar upp en del platser som annars skulle vara knepigare att åka till.
 

GOTBound

Medlem
1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Svenska, engelska och norska. Hjälplig tyska i tal och läsa men inte skriva.
2. Varför har du kommit att tala detta språk?
Svenska (modersmål), engelska flytande i tal och skrift (skolan och en tidigare stationering i engelskspråkigt land down under), norska i tal (spinnsidan på min frus gren är från Norge), tyska (skolan och genom affärskontakter inom mitt nuvarande skrå)
3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?
Resandemönster privat, ja absolut. Resandemönster arbete, nej.

EK
 

GOTATH

Medlem
Kul och intressant tråd! Har tidigare varit mycket intresserad av att lära mig nya språk och borde kanske ta tag i det igen.
1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Svenska, engelska, franska, nygrekiska, skandinaviska
2. Varför har du kommit att tala detta språk?
Svenska: modersmål
Engelska: skola, jobb, resor etc
Franska: gjorde sista året på gymnasiet på ett internat i södra Frankrike och gick även på en fransk sektion på gymnasiet i Sverige.
Nygrekiska: min familj har sedan många år ett hus på en grekisk ö. Gjort några försök med både studier på universitet och kvällskurser. Kan klara mig hjälpligt och vill gärna bli bättre!
Skandinaviska: från min tid inom sjöfarten samt på resor.
3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?
Privat resemönster absolut. Alltid smidigt att åka till ett land där i alla fall någon pratar något av språken ovan hjälpligt. Försöker även att lära mig några enkla fraser på det lokala språket. I jobbet räcker engelskan långt.
 

intuition

Medlem
Kul att se att det finns fler språknördar!

Eftersom grundfrågan är vilka man behärskar har jag inte så mycket att komma med, men adderar lite
1. Vilket/vilka språk behärskar du?
Svenska och engelska.
Får man addera språk man inte behärskar får jag lista danska, norska, tyska, japanska.
Får man addera språk man absolut inte behärskar läger jag till Maori.

2. Varför har du kommit att tala detta språk?

Jag hoppar över att förklara svenska och engelska. Danska ligger väl närmst att behärska (om jag slipper tala, det ligger för nära svenska för att det inte ska låta konstigt för en dansk). När jag var liten var dansk TV så mycket bättre än svensk att språket fastnade perfekt. Jag läser och lyssnar i stort sett perfekt, skriver hjälpligt men talar alltså helst svenska med alla svåra ord utbytta till danska.
Sedan hade jag kunder i Norge med en lustig nynorsk dialekt som tydligen låg bra till för mitt uttal, så det fastnade också.
Tyska hade jag i högstadiet, och slarvade totalt med alla läxor. Men en del fastnade. Sedan var min farsa med i ett gäng som arrangerade svensk midsommar för svenskar bosatta i Berlin ett stor antal år i rad. Det påverkade tydligen så mycket att jag fortfarande kan följa en konversation eller ett tv-program hjälpligt.
Japanska kom som ett direkt resultat av resor. Efter första besöket i Japan bestämde jag mig för att på något sätt flytta dit, och insäg att jag först måste kunna tala. Vrålpluggade på universitetet ett år, nådde aldrig konversationsnivå och har efterhand tappat nästan allt. Kan väl numera bara staka mig igenom skyltar och höra verbet i meningen och avgöra tempus och artighetsnivå.

3. Påverkar dessa språkkunskaper ditt resandemönster? Privat och/eller i arbetet?
Inte direkt, eftersom jag behärska så få språk. Men tvärt om, kan man säga att språkkunskaperna påverkats av resandemönstret. Gillar jag en plats får jag oftast en stark önskan att lära språket. Maori är ett typexempel som jag fick en knäpp och försäkte lära mig efter en resa.

Problemet med språk är att det blir svårare och svårare ju äldre man blir. Någon sa att de såg fram emot ett pansionärs-projekt och även jag skulle gilla att ta upp japanskan och lite maori när tid uppstår, men är rädd för att man sitter med teflon-hjärna (där inget fastnar...) efter 65...
 
Toppen