Senaste nytt

Kommande bok om Boeing 747 i SAS

ulagun

Medlem
Nu kommer vi helt OT Hans.
Men 747;an i all ära, min absoluta favorit var B727-100.
Enastående vacker maskin med fantastiska prestanda. Transair hade tre stycken. Användes bl.a till ställen där andra flyg hade svårt att landa, som Madeira och för SAS räkning märklig flygplats i en vik på Grönland. Hade gärna sett att få lite historik runt denna, min favorit. Även de gamla transairpiloterna som von Rosen mfl. med bakgrund från flygande i Kongo.
Tycker det kan finnas ett flyghistoriskt intresse här. Eller är jag bara en gammal flygnostalgiker !?
 
Nu kommer vi helt OT Hans.
Men 747;an i all ära, min absoluta favorit var B727-100.
Enastående vacker maskin med fantastiska prestanda. Transair hade tre stycken. Användes bl.a till ställen där andra flyg hade svårt att landa, som Madeira och för SAS räkning märklig flygplats i en vik på Grönland. Hade gärna sett att få lite historik runt denna, min favorit. Även de gamla transairpiloterna som von Rosen mfl. med bakgrund från flygande i Kongo.
Tycker det kan finnas ett flyghistoriskt intresse här. Eller är jag bara en gammal flygnostalgiker !?

Visst är 727 en tjusig konstruktion, och visst finns det ett flyghistoriskt intresse! Lyckligtvis är denna epok faktiskt ganska väl dokumenterad.

En gång i tiden gjorde jag en webbplats om charterflygbolaget Scanair och på 70-talet flög Transair Sweden för dem, bl a från Torslanda eftersom Scanairs egna DC-8 var för stor för Göteborgs dåvarande flygfält. Transairs 727 fick därför en egen sida på min sajt, se Scanair Magazine - historien om Skandinaviens största charterflyg :)

Den riktiga nostalgitrippen får man om man går till Transairklubbens egen sajt där 727-epoken beskrivs med många bilder och historik: Boeing 727 – Transair Sweden AB

Själv föredrar jag böcker om det finns, och det gör det ju! Boken Trettio år med Transair Sweden gavs ut på 00-talet och är skriven av Lars-Åke Holst, Mr Transair himself, som under många år arbetade där. Det är även han som gjort Transairklubbens sajt. Boken finns att hitta för en spottstyver på många antikvariat!

unnamed.jpg
 
Lade ut denna bild i en Facebook-grupp vilket rönte stor uppskattning, så jag gör det även här eftersom bilden förtjänar mer uppmärksamhet. Nu blir det flyghistoria!

Vi ser fyra parkerade SAS-maskiner vid finger C på Köpenhamns flygplats omkring 1984-85, men det finns så mycket mer att berätta!

Vi ser faktiskt samtliga flygplantyper i SAS-flottan vid denna tid; längst bort Boeing 747 som nu gjorde sina sista år i Skandinavien. Individen på bilden är SAS näst äldsta jumbo Ivar Viking som levererades i november 1971. Denna maskin såldes till British Airways 1986, gick sedan till deras charterbolag British Airtours som senare omvandlades till Caledonian Airways, och slutade sina dagar hos Virgin Atlantic som lät skrota henne 1999.

Intill står en DC-9-41 parkerad. Arbetshästen DC-9 utgjorde vid denna tid ännu ryggraden i SAS-flottan och totalt fanns ett 60-tal maskiner av versionerna DC-9-21 och DC-9-41 i bolaget. Maskinen på bilden är Hjalmar Viking som levererades i juli 1968 och fanns kvar till maj 1991, då det bar av hemåt till USA igen och en ny karriär hos Northwest Airlines som köpte ett antal av SAS äldsta DC-9. Northwest fortsatte flyga med f d Hjalmar ända till 2008, då flygplanet parkerades i öknen i Arizona. Fem år senare var det tid för skrotning.

Men varför står en liten DC-9 vid C-fingret mitt bland alla stora maskiner? Det är tack vare Jan Carlzon. Bland det mest irriterande med att byta flyg på Kastrup förr i tiden var att flygen till och från övriga Skandinavien parkerade vid någon av de andra pirerna, vilket alltid medförde en lång och inte sällan stressig promenad mellan anslutande flyg. Punktlighet var ingen prioritet på den tiden, varför missade anslutningar inte var helt ovanliga.

Carlzon frågade varför man inte parkerade anslutande flyg så nära varandra som möjligt - om stora delar av passagerarna på inkommande DC-9 från Oslo, Stockholm och Göteborg, och kanske även Helsingfors och Hamburg, ska byta till SK911 mot New York – varför inte parkera bredvid? Så blev därefter fallet och därför ser vi en liten DC-9 bredvid jätteflygplanen.

Storebror DC-10 glänser i den ljuvliga 80-talssolen och ska kanske vidare till Chicago eller Los Angeles. Sverker Viking kom till SAS 1976 som en av de första av sin typ, ett köp som inte var så självklart som man kan tro. Det diskuterades livligt kring behovet av DC-10 när SAS redan hade Boeing 747 i flottan på 70-talet. Mer om det i min bok :cool:. På 80-talet fattade SAS ett strategiskt beslut om den interkontinentala flottan, och valet föll på DC-10 varpå flottan utökades med fler begagnade flygplan. Behovet av nya flygplan för långlinjerna fanns dock redan då denna bild togs, och även nu gick diskussionsvågorna höga. Det såg länge ut som om efterföljaren till DC-10, MD-11, skulle bli SAS nya flaggskepp. Det gick till och med ut pressmeddelanden om det av misstag. Valet föll som bekant på Boeing 767 som ersättare till DC-10, och när 767 kom 1989 försvann inte bara systemoperatören i cockpit utan även första klass i kabinen. Sverker Viking lämnade flottan 1990 för en ny karriär i Frankrike, och skrotades i Roswell, New Mexico, 2004.

Närmast kameran en av de vackraste flygplanskonstruktioner som finns i form av DC-8. Här är det svårt att avgöra om vi ser en kort DC-8-62 eller lång DC-8-63, men oavsett så representerar den de sista varianterna av SAS första interkontinentala flaggskepp som kom 1960. Vid denna tid användes DC-8 uteslutande på linjerna till Afrika, Mellanöstern och Grönland. Så förblev det till sista turen gick i januari 1988, från Søndre Strømfjord till Köpenhamn. DC-8 var mycket omtyckt, om än lite trång och obekväm, men nya bullerregler från 1986 satte spiken i kistan för fortsatt flygande trots att hon ekonomiskt sett var oerhört lönsam.

–Men saknas det trots allt inte ett flygplan? frågar sig kanske någon. Jo, kanske. 1984 bildade SAS Commuter Operations Department, förkortat COD, med ett antal begagnade Fokker F27 för matarlinjer till Köpenhamn från bl a Jönköping, Växjö, Kalmar och även Hamburg. Det flögs även mellan t ex Göteborg och Oslo. COD var mer eller mindre ett eget flygbolag i flygbolaget, och döptes senare om till Scandinavian Commuter när nya Fokker 50 kom 1988-89. Efter de misslyckade äventyren med Q400 och kriserna så integrerades Commuter i SAS på tidigt 2010-tal.

Bilden är inscannad från ett diapositiv i min egen samling med ursprung SAS Flight Academy.

Något nytt om 747-boken, ämnet för denna tråd? Tyvärr verkar det som om utgivning våren 2021 kanske inte kommer att bli möjlig eftersom det fortfarande är stängt för inresa både till Norge och Danmark, något som är nödvändigt för att komma åt SAS omfattande arkiv i Oslo och Köpenhamn. Fördelen med detta är att boken därmed blir ännu mer omfattande och ännu bättre :) Förhoppningsvis rör det sig bara om några månaders försening, beroende på omständigheterna.

Tack för intresset, hoppas någon tyckte ovanstående utläggning var intressant!

IMG_1968.jpeg
 

ulagun

Medlem
Närmast kameran en av de vackraste flygplanskonstruktioner som finns i form av DC-8. Här är det svårt att avgöra om vi ser en kort DC-8-62 eller lång DC-8-63, men oavsett så representerar den de sista varianterna av SAS första interkontinentala flaggskepp som kom 1960. Vid denna tid användes DC-8 uteslutande på linjerna till Afrika, Mellanöstern och Grönland. Så förblev det till sista turen gick i januari 1988, från Søndre Strømfjord till Köpenhamn. DC-8 var mycket omtyckt, om än lite trång och obekväm, men nya bullerregler från 1986 satte spiken i kistan för fortsatt flygande trots att hon ekonomiskt sett var oerhört lönsam.

Instämmer 63;an var smäckert vacker. Men kändes omodern när 747;an kom.
Utöver 63 och 62:eek:r var 55;an Scanairs pålitliga arbetshäst under många år. Ännu äldre var Thais 33:eek:r som man samtidig kunde se på Arlanda ibland. fortfarande SAS utförande vitmålade med blå draken dock märkta Thai i.st.f. SAS
 
Instämmer 63;an var smäckert vacker. Men kändes omodern när 747;an kom.
Utöver 63 och 62:eek:r var 55;an Scanairs pålitliga arbetshäst under många år. Ännu äldre var Thais 33:eek:r som man samtidig kunde se på Arlanda ibland. fortfarande SAS utförande vitmålade med blå draken dock märkta Thai i.st.f. SAS

Ja, med emfas på kändes omodern :) SAS sista DC-8 kom i maj 1972, mer än ett år efter att första 747 levererats men precis som du säger så fick SAS, och alla andra flygbolag för den delen, problem med negativ passenger appeal när de bredbukiga flygplanen kom. Värre än blev det med DC-10 som konstruerades som ersättare för DC-8, och McDonnell Douglas var så säkra på framgångarna för DC-10 att man förstörde tillverkningsverktygen för DC-8 när den sista maskinen rullat ut från fabriken. Av en händelse var det just den DC-8-63 som SAS fick i maj 1972, den sista av 556 tillverkade. DC-10 drabbades av en hel del problem och fick resten av livet lida av dåligt rykte vilket skadade företaget, något som på sent 90-tal slutade med att McDonnell Douglas inte kunde överleva på egen hand utan köptes av Boeing.

DC-8 oavsett längd på skrovet är en ljuvlig skapelse, omtyckt av piloter och tacksam att skoja med bland karikatyrtecknarna. Här en rolig ruta av Chris Wren, som gjorde många humoristiska teckningar i personaltidningen Inside SAS. Denna från skiftet 60/70-tal.

wren.jpg
 
Last edited:
:eek:
Det var som sjutton. Det där är ju en modell som Boeing lät producera och gav till SAS-representanter inblandade i 747-köpet, om jag inte missminner mig. Denna är sannolikt från 1977 och kom nog till Skandinavien i samband med första 747 Combi som hette Magnus Viking (vilket står på nosen).

Jag kommer att skriva om reklammodeller av 747 som SAS tog fram under 70- och 80-talen, avsedda som blickfång på resebyråer och vid evenemang runt jorden. Bland annat tillverkades åtta jättemodeller i genomskärning i skala 1/25 (vilket innebär en längd på 2,8 meter!) av en dansk modellmakare. Idag lär det finnas två kvar, en på SAS Museet i Oslo och en på SAS Flyvehistorisk Sektion i Köpenhamn.

De flesta var dock i betydligt mindre skala och av sämre kvalitet. Här är några av mina modeller och den största till vänster är en av de flera tusen 747 Combi i skala 1/200 som en italiensk firma tillverkade för SAS i mitten av 80-talet. Den är väl inte helt trogen förebilden och puckeln är på tok för låg, men den ger onekligen en air av det färgrika 80-talet då allt var möjligt.

IMG_4525.jpeg
 
Toppen