Johans00
Medlem
Ett av mina mål med 2019 har varit att flyga första klass på Singapore Airlines, trodde att jag skulle göra det i september när jag hade Singapore - Peking bokat i Singapore Airlines gamla sviter. Hade dock lite för kul i Singapore och försov mig till den flighten. Sedan dess har jag varit grymt revanschsugen och ringt SAS minst en gång i veckan för att leta tillgänglighet i deras nya sviter. Hittade till slut några datum som passade perfekt med BC-träffen i Hong Kong så då var det bara att köra, lyckades till slut snickra ihop följande rutt.
ARN-CPH SAS Revenue Ungdom, GO
CPH-PVG SAS Revenue Ungdom, CU till Plus
PVG-SIN SQ Award 777-300ER First
SIN-HKG SQ Award A380 Suites
HKG-SIN SQ Award 777-300ER First
SIN-ICN SQ Award 777-300ER Business
ICN-NRT Asiana Award A380 Business
NRT-CPH SAS Revenue Ungdom, plusgrade till Business
CPH-ARN SAS Revenue Ungdom, GO
12 Timmar i Shanghai
Två nätter i Hong Kong
En natt i Seoul
Tre nätter i Tokyo
Innan jag fortsätter vill jag bara säga att jag inte hade några planer på att skriva en reserapport innan jag åkte så jag tog inte i närheten av tillräckligt med bilder på lounger, hotellrum, flygen, menyer osv som jag hade önskat nu i efterhand.
Resan började sedvanligt på Arlanda Terminal 5 med en klassiker, lunch i Amex loungen som levererade en god Biff Lindström följt av en cappuccino med diverse bakverk. Gick sedan över till SAS loungen för lite riktig fika innan boarding för SK1407 ner till CPH.
Då ARN-CPH i Go är lika roligt att läsa om som den är att genomföra är det ingen ide att jag skriver om den.
Efter flighten slängde jag mig av planet för att ta mig bort till loungen och försöka uppgradera min Plusbiljett till Business, hade gjort en dummybokning kvällen innan och då var det inga problem att boka 9 platser i affärsklass. Även seatmapen på expertflyer indikerade att det var väldigt luftigt längst fram i planet, döm av min förvåning då när loungedraken ville ha 9000 danska (12500 sek) för Plus-Business. Valde att nöja mig med Plus.
Premiär i SAS Plus på Longhaul för min del, stolen är klart bättre än den i Go, känns mer som en fåtölj än en stol. Hade även tur och stolen bredvid mig var tom.
När det kommer till amenity kitet förstår jag dock inte riktigt hur SAS tänkte, hade jag inte vetat hur det såg ut innan hade jag trott det var en sopsäck. Innehåller dock det mest nödvändiga - tandborste, tandkräm, öronproppar och ögonmask.
Flighten var förvånansvärt tom, tror aldrig jag sett en long haul med mindre folk. I Plus var vi 9 stycken som delade på 28 platser och i Go skulle jag uppskatta kabinfaktorn till 30-40%. Hur det såg ut i Business vet jag inte, dock var hela bakre kabinen man ser från Plus tom.
Serveringen drog igång strax efter takeoff, varm handduk, nötter och Mikkeller i plastglas. Hade hoppats på ett riktigt glas istället för ett plastglas men man kan inte få allt här i livet. Valde att hoppa över maten då jag redan ätit både på Arlanda och CPH. Dessutom brukar flygplansmat sällan vara något att hurra över, speciellt inte i de lägre kabinklasserna. Tog istället en liten promenad bak i planet och hittade flera tomma mittrader i Go, snodde en sådan för att försöka få några timmars sömn.
Somnade in efter ett tag och vaknade av att crewet dukade undan frukosten, trodde inte att det var sant, hade alltså lyckats sova över 6 timmar i Go utan att vakna. För att fira denna prestation frågade jag snällt om jag också kunde få en bricka att äta lite snabbt då det var runt en timme till landning - fick ett nej men blev erbjuden en påse Gott & Blandat istället, nåväl.
Vidöppen gardin under hela flygningen... #gardingate
Det strulade lite senast jag skulle göra en transit i Kina, hade inte laddat ner någon VPN eller skrivit ut min itinerary så fick lite svårigheter att visa upp min biljett när jag inte kom åt min gmail. Den här gången var jag dock väl förberedd och allt flöt på bra, kön till immigration var bara några minuter och det räckte med en screenshot på biljetten. Surt när jag bemödat mig med att bära med en pappersutskrift hela vägen.
Aldrig riktigt förstått vad denna Quarantinegrej är till för?
Efter att ha fiskat upp min väska gick jag bort till Singapore Airlines incheckningsdisk och kollade om jag kunde checka in min väska 12 timmar innan min flight för att slippa betala bagageförvaring. Gick galant! Försökte även charma agenten och se om jag fick åka med flighten som går 16:25 utrustad med SQ’s nya sviter istället för den 00:10 som jag var bokad på och ‘’bara’’ hade deras vanliga 777-300ER first. Gick tyvärr inte, hade inte förväntat mig något annat men det var värt ett försök.
Kö till första klass incheckningen?!?!
Nu hade jag iallafall några timmar på mig att utforska Shanghai, hade ingen riktig plan på vad jag skulle hitta på förutom att åka Maglevtåget och spana in skylinen.
Vroom Vroom
Riktigt häftig upplevelse, även om tåget inte gick i 430 km/h som ska vara maxhastigheten så är det en speciell känsla att susa fram i 300 utan att det skakade eller guppade. Hade varit något att byta ut Arlanda express mot…
Upptäckte när jag kom fram att tåget inte stannade i centrala Shanghai utan vid Longyang road som ligger runt en mil från Nanjing road och the bund. Som tur var är Taxis billigt och finns överallt i Shanghai, en dryg kvart i en taxi och 50 kinapengar senare var jag framme vid The Bund. Det som slog mig direkt när jag kom fram var hur tomt det var överallt, Shanghai är en stad med 24 miljoner invånare men det var lika mycket folk ute som i en svensk småstad.
Hallå? Var är alla?
Hallå var har alla gömt sig?!?
Bra lösning!
Bestämde mig för att åka upp i någon av byggnaderna på andra sidan för att få en bättre överblick av staden. Hittade något turistcenter som sålde biljetter där det även ingick en tunnelutflykt till andra sidan, spännande!
Tunnelfärden var verkligen inget jag kan rekommendera, kändes väldigt turistiskt. Var bara massa konstiga ljud och blinkande lampor. Kan kanske vara kul för barn men vet inte om det ens är det. Nästa gång blir det vanliga tunnelbanan.
Hello from the other sideeeee
Mot kapsylöppnaren!
Fortfarande skrämmande folktomt
Hittade äntligen lite människor!!
Schysst utsikt
Undrar vilka som använder poolerna i den här värmen
Efter mörkrets inbrott verkar Shanghaiborna vakna till liv
Nanjing road
Skylinen blev coolare på kvällen
Något jag inte gillar med PVG är att det inte finns någon fast track till security och köerna den här kvällen var lååånga. Efter att ha trängts med pöbeln i över en halvtimme genom security var det dags för resans första första klass lounge, Air China First Class Lounge.
Fick inget guldigt Suites boardingkort för andra flighten
Loungen ger ingen vidare premiumkänsla direkt, det finns en buffe och bar likt den i Businessdelen och en a la carte menu. Valde att beställa in en nudelsoppa med biff som var helt ok, inget speciellt men den gick ner utan problem.
Plastbestick i en första klass lounge..
Fanns ingen rolig alkohol heller vilket nog var bäst i längden då jag kunde spara mig till finfikat ombord. Tröstade mig med att nästa loungebesök antagligen skulle vara lite roligare. Skulle inte rekommendera att skynda ut till flygplatsen tidigt för att njuta av loungen, den är knappt värd en omväg.
Dags för det roliga att börja!
SQ825 Shanghai (PVG) – Singapore (SIN) First 777-300ER
Jag har hört mycket gott om Singapore Airlines och blev imponerad av deras Business jag testade i September så mina förväntningar var skyhöga men de lyckades verkligen spränga alla förväntningar jag hade.
Jag var ganska sen med att boarda och trots att både Business och First boardar genom samma dörr så hann jag inte ens visa mitt boardingkort innan en flygvärdinna sa ‘’Good Evening Mr Johans00 your seat will be 1F tonight’’ Blev ledd till mitt säte, hon presenterade sig själv, sa att hon hette Jane och skulle ta hand om mig ikväll. Hann knappt sätta mig ner i sätet innan en manlig steward kommer fram, presenterar sig själv, börjar småprata och frågar om jag inte vill starta kvällen med ett glas Dom - självklart!
IFE skärmen är stooooor.
Man får ju inte glömma den andra in flight entertainmenten.
Han frågar om jag har flugit med Singapore Airlines förut, sa att jag provat Business men att detta var min första gång i First, Jane överhörde oss, kom rusande och sa
- Then you have to take some pictures give me your phone
Hon tvingade mig att ta massor av bilder, allt från att bara sitta normalt till att låtsas dricka direkt ur champagneflaskan, brukar ha svårt för sånt här men nu så njöt jag bara - tror hon tog över 10 bilder till slut.
Medans jag sitter och utforskar sätet, kommer även inflight managern fram, hälsar mig välkommen och börjar småprata lite. Under tiden kommer Jane tillbaka med min pyjamas, amenity kit, småpratar vidare och frågar vad jag ska hitta på i Hong Kong, Hong Kong?! Hur vet dem att jag ska till Hong Kong? Det här planet ska ju till Singapore.
Amenity kitet, förstår inte riktigt syftet med doftljuset…
Pyjamasen
Då detta var en nattflygning fick jag välja om jag ville äta direkt efter takeoff eller om jag ville äta innan landning, sa att jag gärna åt innan landning om jag var vaken men att de inte behövde väcka mig då jag skulle ha några timmar att döda i The Private Room i väntan på nästa flight.
Så fort bältesskylten släckts fick jag frågan om de skulle bädda upp sängen åt mig, under tiden gick jag och bytte om till pyjamas, har aldrig riktigt förstått storheten i att flyga i pyjamas men efter att ha läst tillräckligt många reserapporter här så fanns det inget val. Glömde tyvärr bort att göra den mytomspunna pyjamaspromenaden bak i kabinen för att hälsa på pöbeln. Minuspoäng till mig.
Sängen var den klart skönaste jag haft förmånen att prova i luften, den var med god marginal tillräckligt stor för att jag skulle kunna ligga raklång och rulla runt, tror att folk runt 1.90 och uppåt hade haft problem med att den var för kort men jag och mina blyga 180 cm hade inga problem. Ett klart lyft från att ligga på fyra SAS GO stolar dagen innan.. Då klockan började närma sig 01 valde jag attförsöka sova direkt för att vara fräsch inför morgondagens bravader beställa in den andra champagnen och sätta på en film.
‘’Im as real as a donut, motherfucker’’
Det var hela tiden någon som kom och tittade till mig och glaset hann knappt bli halvfullt innan det fylldes på, min tävlingsinstinkt gick igång och jag försökte vid ett tillfälle bli klar med ett glas innan någon från crewet tittade förbi för att fylla på. Gick inte.
Singapore Airlines: 1
Johan: 0
Efter runt en timmes champagnedrickande somnade jag in och vaknade till drygt en halvtimme innan landning, jag hann byta om och dricka två dubbel espressos för att vakna till liv innan vi så småningom landade i Singapore.
Kaptenen ropade stolt ut att vi landat 25 minuter innan tidtabell - fan då tänkte jag. Hade mer än gärna stannat här i några timmar till.
Tackade crewet så mycket för flygningen och började röra mig bort mot The Private Room, visade upp mina boardingkort för personalen utanför loungen som eskorterade mig hela vägen genom första klass loungen bort till slutdestinationen.
Inte varje dag man sitter i en lounge inuti en lounge inuti en lounge.
Det var förvånansvärt tomt när jag anlände, räknade till att vi var fyra stycken totalt, jag, ett äldre par, och en kostymnisse. Loungen fylldes dock på så småningom.
Efter ett tag började hungern smyga sig på så jag förflyttade mig bort till restaurang delen av loungen för att äta frukost. Beställde in Eggs Benedict och de var helt perfekta.
Klockan hade precis slagit 08 och var således 15 i Sverige, då får man väl börja dricka Champagne?
Utan tvekan den bästa frukosten jag ätit på ett bra tag, precis som på tidigare flygningen var personalen även här suveräna på att fylla på glaset - för bra för mitt eget välmående. När det började snurra lite hejdade jag mig själv och fortsatte med te tills det var dags att gå bort till Hong Kong kärran.
There she is!!
SQ856 Singapore (SIN) – Hong Kong (HKG) Suites A380-800
Kände mig som ett barn på julafton, vet inte om det var för mycket dompa, sömnbrist eller för mycket koffein men jag var så sjukt uppspelt att jag bara ville springa på planet och det var lååååånga minuter fram till boarding. Så fort jag hörde att boarding började stångade jag mig fram genom köttmuren för att vara först ombord.
Behövde inte visa upp mitt boardingkort här heller, direkt när jag kom fram till dörren blev jag välkomnad med efternamn och ledd till min svit.
Min svit, 2A
Första intrycket är bara WOW, precis efter jag satt mig och börjat pilla på alla knappar kommer en flygvärdinna och hälsar mig välkommen, presenterar sig själv som Lynn och frågar om jag vill börja med något att dricka, svarar utan att blinka champagne och får frågan ‘’Dom or Krug’’ Väljer att börja med Krug och det tar inte många sekunder innan hon kommer tillbaka med flaskan. Vi börjar småprata lite och hon säger att det är tre flaskor lastade så jag kan dricka hur mycket jag vill - vilken lättnad. Får en genomgång i hur sviten fungerar, vad alla knappar gör och var alla fack gömde sig. Hängde knappt med, för mycket fika. Hon insisterar att hon måste ta en massa foton på mig och en video på när jag snurrar runt med stolen och håller i champagneflaskan, en annan flygvärdinna kommer förbi, börjar justera lamporna och drar upp fönsterskydden - säger med glimten i ögat att bilderna måste vara perfekta. Känner direkt att det här kommer bli en bra flygning.
Varannan vatten…
Inte ont om benutrymme här direkt
Funderade på att testa om jag skulle få plats i garderoben, behövde hejda mig själv igen.
Hejdå Singapore
Direkt efter takeoff kommer Lynn tillbaka med Krugflaskan och varma nötter, skönt - var några tuffa fikafria minuter där.
Så småningom drog serveringen igång, då detta var en morgonflight med avgång 09:55 var det brunch som serverades.
Började med lite färsk frukt och en croissant från brödkorgen
Följdes upp med en chiapudding, skar sig lite med Krug. Oh well..
Sedan kom min Lobster Thermidor jag beställt från Book The Cook in. Lynn tyckte även att jag skulle ha några bilder på mig själv när jag åt hummer i min svit, ingen dum ide.
Serveringen avslutades med efterrätt, minnet sviker mig lite men har för mig att det var en mangokaka med glass och björnbär. För mycket fika som sagt.
Efter maten bäddades min säng, hann med en liten photoshoot när jag låg i sängen och viftade lite med champagneglaset. Viktigt att dokumentera.
La mig sedan i sängen, plöjde lite serier och snackade med det pratglada crewet. Likt förra flygningen och i loungen så var de oförskämt bra på att fylla på glaset. Börjar misstänka att detta är en trend på Singapore Airlines.
Fick intrycket av att killen som satt bredvid mig på 1A var en flygnörd då han gick runt och fotade kabinen, började snacka lite med honom och han föreslog att vi skulle konvertera våra sviter till en dubbelsvit för att ta bilder.
WOW! Bucketlist att ha några bilder när man ligger där.
Så småningom började vi närma oss Hong Kong och crewet behövde ta min Champagne
En helt annan känsla med väggen nerfälld, MÅSTE göra om detta med en kompis.
Efter vi landat kom alla jag pratat med och tackade så mycket för flygningen, fick även ett litet vykort med namnet på alla som hade jobbat i Suites samt en e-mailadress jag kunde lämna feedback till om jag ville. Skrev det snällaste mailet jag skrivit på ett bra tag.
Femte gången i Hong Kong för mig i år och har testat ett nytt hotell varje gång, den här gången föll valet på Kowloon Shangri-la. Tack vare protesterna hade hotellpriserna sjunkit markant och jag lyckades boka två nätter för dryga 3000. Var dock lite svettigt veckan innan när det sköts tårgas i närheten och jag satt på en prepaid bokning. Som tur var hade det lugnat ner sig innan jag anlände.
Som Golden Circle Jade medlem får man välja två välkomstgåvor, valde chokladpraliner och Coca Cola
Somnade i princip direkt efter ankomst runt 17 vilket kanske inte var det smartaste valet nu när jag tänker på det i efterhand. Vaknade trött och bakis runt midnatt, gav upp allt hopp om att försöka justera dygnsrytmen så satte mig direkt i en taxi till Lan Kwai Fong för att ordna upp baksmällan.
Stökigt!
Kommer inte ihåg så mycket av kvällen vilket kanske är bäst men fick höra av mina kompisar jag var ute med att de fick hjälpa mig in i en taxi runt 05. Nåväl…
Tog mig bort till mitt favorit Dim sum ställe Dim Sum Square i Sheung Wan för lunch innan jag gick bort till Beer Bay, mycket bättre än Tim Ho Wan som jag tycker är överskattat.
Brukar beställa in tre rätter och notan hamnar alltid på ca 70 Hong Kong pengar, sjukt prisvärt för en bra lunch.
Utsikten från takbaren ovanför Beer Bay.
Middag!
G&T på Wooloomooloo's takbar
Finfika
Mums!
Tack till alla som var där!
Fan också, de har ställt in en flaska vin på rummet, nu måste jag dricka upp den också.
Vaknade ganska sent dagen efter så jag hann bara med en promenad längs med vattnet och vädret var helt perfekt
Protesterna märks av, brukar alltid vara fullt med folk här men nu ekar det tomt.
Efter att ha spenderat två dagar på marken var det äntligen dags att flyga lite igen, den här gången styr skutan först till Singapore och sedan därifrån till Seoul. Hade ju gått att flyga 3.5h direkt men det är inte lika roligt.
Incheckningen gick snabbt och smidigt, SQ har bättrat sig efter incidenten i Shanghai där jag hade en person före mig i kön och behövde vänta tre minuter på att checka in. Den här gången var det ingen framför mig och jag fick hjälp direkt. Finns ingen fast track genom security på HKG men jag har aldrig upplevt några större köer vilket jag inte stötte på den här gången heller.
Märks att lågkonjunkturen är på väg, bara Business på andra flighten. Eller att SIN-ICN inte är bokningsbart i F för Eurobonus. Mix av båda kanske.
Började i Amex loungen med lite Champagne innan jag gick bort till SQ loungen, hade tänkt loungehoppa och i sann BC-anda testa alla lounger jag hade tillgång till - Centurion Loungen, Plaza Premium, United Club, Thai Royal Orchid och båda delarna i Silverkrisloungen men sket i det och gick bort till SQ loungen direkt efter Centurion loungen.
Beställde in någon nudelrätt med anka från a la carte menyn, helt ok för att vara loungemat.
Bytte till alkoholfritt för att spara mig till finfikat på planet.
Det sprack
SQ865 Hong Kong (HKG) - Singapore (SIN) First 777-300ER
Singapore Airlines har de två tidigare flighterna golvat mig med deras service och den här gången lyckades de även golva mig på det andra sättet X)
Jag boardade ganska sent men blev trots det igenkänd så fort jag närmade mig planet, har ingen aning om hur de gör det? Kollar de passfotot eller får de en headsup av någon i gaten?!
Blev eskorterad till mitt säte och fick samma varma mottagande som på de två senaste flighterna. Valde att börja med ett glas Krug och blev proaktivt erbjuden påtår på marken, något fler bolag borde göra *host* SAS *host*
Så fort vi kom upp i luften serverades nötter och ännu mer fika,
Förrätt, skivad anka. Riktigt bra.
Vitaminer för att undvika skörbjugg
Soppa med anka i, inte riktigt min grej men den gick ner
Huvudrätten, brukar vara skeptisk till biff på plan men litade på SQ och de gjorde mig inte besviken, perfekt tillagad.
Efterrätt, var så god att jag råkade ta ett bett innan jag tog en bild
Avslutades sedan med en ostbricka
Försökte se klart filmen jag hade satt på men det gick bara inte, det snurrade lite mer än planerat och jag hade en matkoma av guds nåde så jag slumrade till. Vaknade sedan upp under inflygningen till Singapore av att en flygvärdinna spände fast mitt säkerhetsbälte och fällde upp ryggstödet på stolen. Fyra glas champagne i loungerna, fem på planet samt två glas rödvin till biffen hade gjort sitt…
När jag var på väg av planet fick jag även frågan om jag var säker på att jag inte hade glömt något, en steward sprang och dubbelkollade mitt säte samt alla fack, hade dock inte glömt något, vill inte veta hur det hade gått om jag glömt kvar mitt pass på planet. De måste skrattat gott åt mig efteråt, bjuder på den. Läxa lärd, hårdträna levern inför nästa utflykt för att öka toleransen och kunna dricka mer.
Hade några timmar att döda tills nästa flight, stapplade bort till The Private Room och slog mig ner i samma fåtölj jag satt i två dagar tidigare för att säkerställa att de fixat den snea lampan.
Lampan för två dagar sedan.
Lampan nu, bra där Singapore Airlines!
Bytte till alkoholfritt för att nyktra till
Det sprack
Fördrev resten av tiden med champagnedrickande och youtubetittande innan det var dags att gå bort för att boarda Seoulkärran.
SQ612 Singapore (SIN) - Seoul (ICN) Business 777-300ER
Då denna flight avgick 02:30 var det en ganska händelselös flygning, fokuset låg på att försöka få så mycket sömn som möjligt för att orka utforska Seoul den dag jag hade där. Undertecknad hade även konsumerat en stadig mängd vuxendricka så minnet var inte det bästa.
Jag var en av de sista som boardade, hade helt glömt bort tiden i loungen och det slog mig plötsligt att jag nästan var ensam kvar. Sprang bort till gaten och klev på planet under final call. Hann inte få någon pre departure drink vilket kanske var bäst.
Nattens tron
Kabinbilder från tidigare resa
Inga problem med benutrymme här heller
Julstämning
Så fort vi kom upp i luften bäddade jag sängen och bytte om till min pyjamas jag fick på PVG-SIN flygningen, viktigt att visa att jag endast flyger Business i undantagsfall, annars gäller First. Sängen var en stor besvikelse, den kändes väldigt hård och var inte alls särskilt skön att ligga på. Sov dock trots omständigheterna bra utan problem, fikat hjälpte nog till där.
Sängen
Blev väckt två timmar och en kvart innan landning för frukost, förstår inte alls varför de väljer att servera frukost så tidigt. Hela anledningen till att jag bokade avgången 02:30 var för att få så mycket sömn som möjligt och jag tror de flesta av mina medresenärer resonerade likadant. Att då servera frukost efter bara drygt 4 timmar i luften är helt beyond me. Hade jag vetat det innan så hade jag bett om att inte få någon frukost till förmån för extra sömn.
Frukostmenyn
Frukosten började med färsk frukt
Efter det kom mina våfflor in, smakade helt okej.
Julstämning
Frukostserveringen kändes väldigt påskyndad och slarvig, inte i paritet med vad jag fått på tidigare flighter i Business med SQ. Jag fick in en latte när jag beställt en cappuccino. Behövde fråga om bröd och påfyllning på juicen vilket jag aldrig behövt göra på andra flygningar i Business, både på Singapore och andra bolag.
När serveringen var över var det drygt en och en halvtimme till landning, kunde inte somna om då jag druckit tre koppar kaffe och var sur över att de väckt mig så tidigt. Roade mig istället med att fylla i immigrationlappen och slösurfa. Vet inte om jag drabbats av first class syndrome men förväntade mig bättre från Singapore Airlines, kanske bara hade otur med crew den här gången vilket man som frekvent SAS-resenär är väl medveten om kan hända.
Kort innan landning kom pursern förbi (tror jag, hon hade röd kebaya) tackade så mycket för flygningen och gav mig en lapp med namnet på alla som hade jobbat i min del av Businesskabinen och sa att jag mer än gärna fick lämna feedback på deras hemsida. Har fått dessa lappar på 3/3 flygningar i Business och 1/3 i First, där har de dock varit lite mer utsmyckade, mailen dit man kunde lämna feedback stod med och en eller två jag pratat med kom fram, pratade lite och tackade så mycket för flygningen. Här hade jag ingen aning om vem som var vem ens. Sen förstår jag inte varför de valde mig den här gången, jag var inte direkt supernöjd och taggad på att lämna ett hyllningsmail. Jag kanske ser snäll ut eller nåt?
Anlände vid mitt Hotell Grand Hyatt Incheon runt 11 och hoppades på att de skulle låta mig checka in tidigt trots att jag är statuslös då det är ett flygplatshotell där många checkar ut tidigt. Fick inte det men blev erbjuden en uppgradering till Svit med Loungeaccess och incheckning direkt för dryga tusenlappen. Tog det då jag ville hinna se lite av Seoul istället för att fördriva fyra timmar i en hotellobby.
Roliga utsikten från rummet.
Tog en dusch och drack några koppar kaffe innan jag hoppade på flygplatståget Arex in till Centrala Seoul för att hinna få ett litet smakprov av staden. Hade ingen direkt plan förutom att strosa runt lite och åka upp till Seoul tower
Mot toppen!
Utsikt!
Hann inte se så mycket av staden men det jag hann se gillade jag verkligen, definitivt på listan att åka tillbaka några dagar. Gärna när det är lite varmare… Har även hört att koreanerna är duktiga på att fika, måste bekräfta detta själv.
Cocktailhour i loungen, kanapeer, fakechampagne och smårätter.
OZ102 Seoul (ICN) - Tokyo (NRT) Business A380
Dagens fågel
Önskar att vi hade sådana här säten på två timmars flighter i Europa
Gott om förvaringsutrymme vid fönstren
Det var en relativt händelselös flygning, alla flygvärdinnor var trevliga men inget extra, maten var bra och stolen mer än tillräckligt för en flight på drygt två timmar. Blev dock lite förvånad över att de inte serverade någon pre departure drink, vi blev 30 minuter försenade för att någon inte dök upp och de behövde lasta av personens väska. Inte ens då kom de runt med juicer eller liknande. Skärmen tyckte jag var lite för liten och den gick inte att justera alls, när jag fällde bak sätet efter frukosten ändrades perspektivet på skärmen helt och den kändes lite konstig, svårt att beskriva. In flight entertainment utbudet var inte så jättebra för oss som inte förstår koreanska heller, vet inte om det är jag som är korkad eller om det är menat så men jag lyckades inte slå av undertexterna på koreanska när jag kollade på serier på engelska. Slår dock med råge allt vi har i Europa på korta flygningar. Skulle mer än gärna flyga Asiana igen.
Efter landning begav jag mig bort mot passkontrollen som inte tog mer än tio minuter att ta sig igenom, kändes bra att ha klivit av planet som en av de första när en hel A380 kom och ställde sig efter en i kön. Hoppade sedan på Narita Express och efter en dryg timme var jag framme i min favoritstad i världen - Tokyo!
Maten är fantastisk, Japaner är otroligt hövliga, trevliga och lätta att bli vän med. Staden är gigantisk, finns alltid något nytt att utforska oavsett hur många gånger man varit där tidigare, det finns i princip ingen brottslighet förutom i Kabukicho möjligtvis. Det är lätt och billigt att ta sig fram med tunnelbanan som alltid är i tid och nattlivet är stökigt oavsett veckodag.
Senso-Ji templet
Tokyo Skytree från Kitchen street
De finns i Japan också!
Guldspermie
‘’Piss Alley’’ I Shinjuku
Behöver man bevis på att japanerna är 100 år framför resten av världen så är det bara att besöka ett badrum
Vet inte hur men en del av spegeln blir inte dimmig när man duschar
Blir till att beställa hem en japansk toalett
Hade hört att Genki Sushi var bra så jag bestämde mig för att testa det trots att alla mina varningsklockor ringde.
När jag väljer matställe spontant i Japan har jag tre regler jag försöker följa.
- Minst 95% Japaner i restaurangen
- Kö utanför vilket brukar betyda att det är bra
- Inga stora skyltar på engelska
Det här stället bröt mot alla tre men jag var hungrig och bestämde mig för att testa ändå.
Enkelt att beställa, bara att fylla varukorgen med vad man vill ha så kommer det på rullbandet
Min Japanska kompis var inte imponerad, hon tyckte dock det var jättekul att det fanns Cheeseburgarsushi. Smakade sådär.
Stället var helt okej men går definitivt att hitta bättre.
Don Quijote - stället som har allt. Fanns en hel våning med bara fika - perfekt då jag lovat min whiskyälskande kompis att köpa med något kul hem.
Antar att han menade något sånt här? Orkade inte bära hem en dunke dock så köpte en Hibiki istället, hoppas han inte blev besviken.
Helt plötsligt bredvid en avdelning med sexleksaker dyker dyra klockor upp. Intressant kombination
Ramen är ett måste
Engelska menyn, google translate style.
Mera mat! Menyn var helt på japanska så jag vet inte riktigt vad jag beställde, servitören kollade lite konstigt på oss men sa ingenting. Sen kom en elvarätters meny in.
Fick inte med allt på bild men var inte ens i närheten av att få i mig allt och fick årets största matkoma, bra grund för att kunna röja i vilket fall som helst.
Shibuya 05:16 en torsdag, ett gäng Australienare bestämde sig för att hålla en turnering i sumobrottning på öppen gata. Valde att inte delta.
Killen i vit tröja vann!
Bestämde mig för att åka upp i Tokyo Skytree, har varit uppe i Tokyo Tower men ville se hur de står sig mot varandra.
Utsikt
Är inte riktigt lika spännande att åka upp i höga torn i Tokyo som det är i exempelvis New York eller Shanghai då det inte finns så många kända landmärken, här är det mest bara bebyggelse som aldrig tar slut. Skulle jag välja så skulle jag åka upp i Tokyo Tower igen även fast Skytree är högre, Tokyo Tower kändes lite coolare och mer autentiskt på något sätt. Helt min ovetenskapliga åsikt dock.
Mer ramen, den här gången på Ichiran.
Konstig mat på en izakaya, Wasabibläckfisk
Torkad fiskfena
Nån fisk, hon sa att det hette ‘’Hokke’’ påminde lite om torsk
Fick även in något vitt som smakade salt, google translate översatte det till ‘’Fish seminal fluid’’ åt inte upp det
Tröttnade på den konstiga maten och beställde in teriyakikyckling, riktigt god.
Kan verkligen rekommendera att bli vän med locals, jag fick besöka riktigt roliga matställen, barer och klubbar jag aldrig besökt om jag inte blivit vän med japaner. Blir även mycket enklare med språkbarriären då väldigt få japaner pratar engelska.
En sista skål ramen innan hemresan, uppskattar verkligen att så många matställen är öppna 24 timmar. Inget slår en grym Ramen efter att ha härjat en hel natt.
Dags för hemresan, bävade inför att behöva åka hem i SAS GO efter att ha spenderat veckan innan i några av världens bästa premiumkabiner - hårda livet som resenär på ungdomsbiljett. Hade dock tur och fick igenom ett plusgradebud till Business så jag slapp det.
Då jag bodde nära Shinjuku Station var planen att ta Narita Express till flygplatsen, promenerade bort för att köpa en biljett och blev förvånad när jag såg att tågen tydligen skulle ta en paus mellan 08 och 09:40??
Fick lite panik, kollade uber appen och såg att en taxi ut till Narita skulle kosta 2700:- Kände inte riktigt för att betala det, följde istället rekommendationen av en i servicedisken att ta tunnelbanan till Nippori och ta Keisei skyliner därifrån, lät bra tyckte jag.
Kom sedan på vilken stad jag var i och att det var mitt i rusningstrafik, hann åka ett stopp innan slussportarna öppnades och halva Tokyo klev på. Tokyos tunnelbana i rusning trött och på lyset med resväska är inget jag rekommenderar. Klev av efter ett stopp och tog en taxi sista biten istället.
Till slut satt jag på Keisei skylinern på väg till Narita i tid
Incheckning, säkerhetskontroll och passkontroll gick på under fem minuter.
Diskret ingång till fast tracken
Begav mig sedan till Ana’s lounge vid Gate 52. Ana har två lounger på Narita, jag föredrar denna över den andra som ligger lite närmare SAS gate då den ligger på källarplan och saknar fönster. Känns lite som en bunker där nere. Satte mig vid fönstret och njöt av utsikten.
Ännu mer ramen och en återställare, långt ifrån lika bra som Ichiran.
Begav mig sedan bort till SAS kärran för att åka hemåt. Finns spaltmetrar skrivna om SAS Business på det här forumet så känner att jag inte behöver skriva ingående om upplevelsen. Någon kan möjligtvis också ha råkat tappa mobilen ner in under sätet vilket resulterade i att det inte blev så många bilder från flygningen.
Slog mig ner mig i mitt säte 10A, brukar inte välja att sitta längst bak då risken finns för att mitt förstahandsval av mat tar slut, såg dock att hela bakre kabinen var tom och ville bara sova den här gången så 10A passade mig perfekt. Bäddade sängen direkt efter takeoff och somnade in direkt.
Vaknade upp 45 minuter innan landning, drack några glas vatten och fräschade upp mig innan vi så småningom landade i Köpenhamn. Fick stanna kvar sist på planet efter att alla inklusive besättning klivit av medans några mekaniker skruvade isär stolen för att plocka upp min tappade telefon, kändes lite pinsamt att stå där och glo när det rasslade in städare som började rensa i kabinen samtidigt som någon stackars dansk fiskade upp min telefon. Nu har jag iallafall fått se hur SAS Business stol ser ut utan dynor. Inte alla som gjort det!
En fantastisk resa avslutades med glamorösa SAS GO CPH-ARN
Innan jag avslutar vill jag bara säga ett stort tack till alla på det här forumet, trillade in här av en slump för drygt 1.5 år sedan och visste knappt någonting om poäng, vad en bonusresa var eller att det fanns kreditkort som gav poäng. Hade det inte varit för allt jag lärt mig här hade jag aldrig kunnat åka på resor som denna. Stort tack BC!
Tack för att ni läste!
ARN-CPH SAS Revenue Ungdom, GO
CPH-PVG SAS Revenue Ungdom, CU till Plus
PVG-SIN SQ Award 777-300ER First
SIN-HKG SQ Award A380 Suites
HKG-SIN SQ Award 777-300ER First
SIN-ICN SQ Award 777-300ER Business
ICN-NRT Asiana Award A380 Business
NRT-CPH SAS Revenue Ungdom, plusgrade till Business
CPH-ARN SAS Revenue Ungdom, GO
12 Timmar i Shanghai
Två nätter i Hong Kong
En natt i Seoul
Tre nätter i Tokyo
Innan jag fortsätter vill jag bara säga att jag inte hade några planer på att skriva en reserapport innan jag åkte så jag tog inte i närheten av tillräckligt med bilder på lounger, hotellrum, flygen, menyer osv som jag hade önskat nu i efterhand.
Resan började sedvanligt på Arlanda Terminal 5 med en klassiker, lunch i Amex loungen som levererade en god Biff Lindström följt av en cappuccino med diverse bakverk. Gick sedan över till SAS loungen för lite riktig fika innan boarding för SK1407 ner till CPH.
Då ARN-CPH i Go är lika roligt att läsa om som den är att genomföra är det ingen ide att jag skriver om den.
Efter flighten slängde jag mig av planet för att ta mig bort till loungen och försöka uppgradera min Plusbiljett till Business, hade gjort en dummybokning kvällen innan och då var det inga problem att boka 9 platser i affärsklass. Även seatmapen på expertflyer indikerade att det var väldigt luftigt längst fram i planet, döm av min förvåning då när loungedraken ville ha 9000 danska (12500 sek) för Plus-Business. Valde att nöja mig med Plus.
Premiär i SAS Plus på Longhaul för min del, stolen är klart bättre än den i Go, känns mer som en fåtölj än en stol. Hade även tur och stolen bredvid mig var tom.
När det kommer till amenity kitet förstår jag dock inte riktigt hur SAS tänkte, hade jag inte vetat hur det såg ut innan hade jag trott det var en sopsäck. Innehåller dock det mest nödvändiga - tandborste, tandkräm, öronproppar och ögonmask.
Flighten var förvånansvärt tom, tror aldrig jag sett en long haul med mindre folk. I Plus var vi 9 stycken som delade på 28 platser och i Go skulle jag uppskatta kabinfaktorn till 30-40%. Hur det såg ut i Business vet jag inte, dock var hela bakre kabinen man ser från Plus tom.
Serveringen drog igång strax efter takeoff, varm handduk, nötter och Mikkeller i plastglas. Hade hoppats på ett riktigt glas istället för ett plastglas men man kan inte få allt här i livet. Valde att hoppa över maten då jag redan ätit både på Arlanda och CPH. Dessutom brukar flygplansmat sällan vara något att hurra över, speciellt inte i de lägre kabinklasserna. Tog istället en liten promenad bak i planet och hittade flera tomma mittrader i Go, snodde en sådan för att försöka få några timmars sömn.
Somnade in efter ett tag och vaknade av att crewet dukade undan frukosten, trodde inte att det var sant, hade alltså lyckats sova över 6 timmar i Go utan att vakna. För att fira denna prestation frågade jag snällt om jag också kunde få en bricka att äta lite snabbt då det var runt en timme till landning - fick ett nej men blev erbjuden en påse Gott & Blandat istället, nåväl.
Vidöppen gardin under hela flygningen... #gardingate
Det strulade lite senast jag skulle göra en transit i Kina, hade inte laddat ner någon VPN eller skrivit ut min itinerary så fick lite svårigheter att visa upp min biljett när jag inte kom åt min gmail. Den här gången var jag dock väl förberedd och allt flöt på bra, kön till immigration var bara några minuter och det räckte med en screenshot på biljetten. Surt när jag bemödat mig med att bära med en pappersutskrift hela vägen.
Aldrig riktigt förstått vad denna Quarantinegrej är till för?
Efter att ha fiskat upp min väska gick jag bort till Singapore Airlines incheckningsdisk och kollade om jag kunde checka in min väska 12 timmar innan min flight för att slippa betala bagageförvaring. Gick galant! Försökte även charma agenten och se om jag fick åka med flighten som går 16:25 utrustad med SQ’s nya sviter istället för den 00:10 som jag var bokad på och ‘’bara’’ hade deras vanliga 777-300ER first. Gick tyvärr inte, hade inte förväntat mig något annat men det var värt ett försök.
Kö till första klass incheckningen?!?!
Nu hade jag iallafall några timmar på mig att utforska Shanghai, hade ingen riktig plan på vad jag skulle hitta på förutom att åka Maglevtåget och spana in skylinen.
Vroom Vroom
Riktigt häftig upplevelse, även om tåget inte gick i 430 km/h som ska vara maxhastigheten så är det en speciell känsla att susa fram i 300 utan att det skakade eller guppade. Hade varit något att byta ut Arlanda express mot…
Upptäckte när jag kom fram att tåget inte stannade i centrala Shanghai utan vid Longyang road som ligger runt en mil från Nanjing road och the bund. Som tur var är Taxis billigt och finns överallt i Shanghai, en dryg kvart i en taxi och 50 kinapengar senare var jag framme vid The Bund. Det som slog mig direkt när jag kom fram var hur tomt det var överallt, Shanghai är en stad med 24 miljoner invånare men det var lika mycket folk ute som i en svensk småstad.
Hallå? Var är alla?
Hallå var har alla gömt sig?!?
Bra lösning!
Bestämde mig för att åka upp i någon av byggnaderna på andra sidan för att få en bättre överblick av staden. Hittade något turistcenter som sålde biljetter där det även ingick en tunnelutflykt till andra sidan, spännande!
Tunnelfärden var verkligen inget jag kan rekommendera, kändes väldigt turistiskt. Var bara massa konstiga ljud och blinkande lampor. Kan kanske vara kul för barn men vet inte om det ens är det. Nästa gång blir det vanliga tunnelbanan.
Hello from the other sideeeee
Mot kapsylöppnaren!
Fortfarande skrämmande folktomt
Hittade äntligen lite människor!!
Schysst utsikt
Undrar vilka som använder poolerna i den här värmen
Efter mörkrets inbrott verkar Shanghaiborna vakna till liv
Nanjing road
Skylinen blev coolare på kvällen
Något jag inte gillar med PVG är att det inte finns någon fast track till security och köerna den här kvällen var lååånga. Efter att ha trängts med pöbeln i över en halvtimme genom security var det dags för resans första första klass lounge, Air China First Class Lounge.
Fick inget guldigt Suites boardingkort för andra flighten
Loungen ger ingen vidare premiumkänsla direkt, det finns en buffe och bar likt den i Businessdelen och en a la carte menu. Valde att beställa in en nudelsoppa med biff som var helt ok, inget speciellt men den gick ner utan problem.
Plastbestick i en första klass lounge..
Fanns ingen rolig alkohol heller vilket nog var bäst i längden då jag kunde spara mig till finfikat ombord. Tröstade mig med att nästa loungebesök antagligen skulle vara lite roligare. Skulle inte rekommendera att skynda ut till flygplatsen tidigt för att njuta av loungen, den är knappt värd en omväg.
Dags för det roliga att börja!
SQ825 Shanghai (PVG) – Singapore (SIN) First 777-300ER
Jag har hört mycket gott om Singapore Airlines och blev imponerad av deras Business jag testade i September så mina förväntningar var skyhöga men de lyckades verkligen spränga alla förväntningar jag hade.
Jag var ganska sen med att boarda och trots att både Business och First boardar genom samma dörr så hann jag inte ens visa mitt boardingkort innan en flygvärdinna sa ‘’Good Evening Mr Johans00 your seat will be 1F tonight’’ Blev ledd till mitt säte, hon presenterade sig själv, sa att hon hette Jane och skulle ta hand om mig ikväll. Hann knappt sätta mig ner i sätet innan en manlig steward kommer fram, presenterar sig själv, börjar småprata och frågar om jag inte vill starta kvällen med ett glas Dom - självklart!
IFE skärmen är stooooor.
Man får ju inte glömma den andra in flight entertainmenten.
Han frågar om jag har flugit med Singapore Airlines förut, sa att jag provat Business men att detta var min första gång i First, Jane överhörde oss, kom rusande och sa
- Then you have to take some pictures give me your phone
Hon tvingade mig att ta massor av bilder, allt från att bara sitta normalt till att låtsas dricka direkt ur champagneflaskan, brukar ha svårt för sånt här men nu så njöt jag bara - tror hon tog över 10 bilder till slut.
Medans jag sitter och utforskar sätet, kommer även inflight managern fram, hälsar mig välkommen och börjar småprata lite. Under tiden kommer Jane tillbaka med min pyjamas, amenity kit, småpratar vidare och frågar vad jag ska hitta på i Hong Kong, Hong Kong?! Hur vet dem att jag ska till Hong Kong? Det här planet ska ju till Singapore.
Amenity kitet, förstår inte riktigt syftet med doftljuset…
Pyjamasen
Då detta var en nattflygning fick jag välja om jag ville äta direkt efter takeoff eller om jag ville äta innan landning, sa att jag gärna åt innan landning om jag var vaken men att de inte behövde väcka mig då jag skulle ha några timmar att döda i The Private Room i väntan på nästa flight.
Så fort bältesskylten släckts fick jag frågan om de skulle bädda upp sängen åt mig, under tiden gick jag och bytte om till pyjamas, har aldrig riktigt förstått storheten i att flyga i pyjamas men efter att ha läst tillräckligt många reserapporter här så fanns det inget val. Glömde tyvärr bort att göra den mytomspunna pyjamaspromenaden bak i kabinen för att hälsa på pöbeln. Minuspoäng till mig.
Sängen var den klart skönaste jag haft förmånen att prova i luften, den var med god marginal tillräckligt stor för att jag skulle kunna ligga raklång och rulla runt, tror att folk runt 1.90 och uppåt hade haft problem med att den var för kort men jag och mina blyga 180 cm hade inga problem. Ett klart lyft från att ligga på fyra SAS GO stolar dagen innan.. Då klockan började närma sig 01 valde jag att
‘’Im as real as a donut, motherfucker’’
Det var hela tiden någon som kom och tittade till mig och glaset hann knappt bli halvfullt innan det fylldes på, min tävlingsinstinkt gick igång och jag försökte vid ett tillfälle bli klar med ett glas innan någon från crewet tittade förbi för att fylla på. Gick inte.
Singapore Airlines: 1
Johan: 0
Efter runt en timmes champagnedrickande somnade jag in och vaknade till drygt en halvtimme innan landning, jag hann byta om och dricka två dubbel espressos för att vakna till liv innan vi så småningom landade i Singapore.
Kaptenen ropade stolt ut att vi landat 25 minuter innan tidtabell - fan då tänkte jag. Hade mer än gärna stannat här i några timmar till.
Tackade crewet så mycket för flygningen och började röra mig bort mot The Private Room, visade upp mina boardingkort för personalen utanför loungen som eskorterade mig hela vägen genom första klass loungen bort till slutdestinationen.
Inte varje dag man sitter i en lounge inuti en lounge inuti en lounge.
Det var förvånansvärt tomt när jag anlände, räknade till att vi var fyra stycken totalt, jag, ett äldre par, och en kostymnisse. Loungen fylldes dock på så småningom.
Efter ett tag började hungern smyga sig på så jag förflyttade mig bort till restaurang delen av loungen för att äta frukost. Beställde in Eggs Benedict och de var helt perfekta.
Klockan hade precis slagit 08 och var således 15 i Sverige, då får man väl börja dricka Champagne?
Utan tvekan den bästa frukosten jag ätit på ett bra tag, precis som på tidigare flygningen var personalen även här suveräna på att fylla på glaset - för bra för mitt eget välmående. När det började snurra lite hejdade jag mig själv och fortsatte med te tills det var dags att gå bort till Hong Kong kärran.
There she is!!
SQ856 Singapore (SIN) – Hong Kong (HKG) Suites A380-800
Kände mig som ett barn på julafton, vet inte om det var för mycket dompa, sömnbrist eller för mycket koffein men jag var så sjukt uppspelt att jag bara ville springa på planet och det var lååååånga minuter fram till boarding. Så fort jag hörde att boarding började stångade jag mig fram genom köttmuren för att vara först ombord.
Behövde inte visa upp mitt boardingkort här heller, direkt när jag kom fram till dörren blev jag välkomnad med efternamn och ledd till min svit.
Min svit, 2A
Första intrycket är bara WOW, precis efter jag satt mig och börjat pilla på alla knappar kommer en flygvärdinna och hälsar mig välkommen, presenterar sig själv som Lynn och frågar om jag vill börja med något att dricka, svarar utan att blinka champagne och får frågan ‘’Dom or Krug’’ Väljer att börja med Krug och det tar inte många sekunder innan hon kommer tillbaka med flaskan. Vi börjar småprata lite och hon säger att det är tre flaskor lastade så jag kan dricka hur mycket jag vill - vilken lättnad. Får en genomgång i hur sviten fungerar, vad alla knappar gör och var alla fack gömde sig. Hängde knappt med, för mycket fika. Hon insisterar att hon måste ta en massa foton på mig och en video på när jag snurrar runt med stolen och håller i champagneflaskan, en annan flygvärdinna kommer förbi, börjar justera lamporna och drar upp fönsterskydden - säger med glimten i ögat att bilderna måste vara perfekta. Känner direkt att det här kommer bli en bra flygning.
Varannan vatten…
Inte ont om benutrymme här direkt
Funderade på att testa om jag skulle få plats i garderoben, behövde hejda mig själv igen.
Hejdå Singapore
Direkt efter takeoff kommer Lynn tillbaka med Krugflaskan och varma nötter, skönt - var några tuffa fikafria minuter där.
Så småningom drog serveringen igång, då detta var en morgonflight med avgång 09:55 var det brunch som serverades.
Började med lite färsk frukt och en croissant från brödkorgen
Följdes upp med en chiapudding, skar sig lite med Krug. Oh well..
Sedan kom min Lobster Thermidor jag beställt från Book The Cook in. Lynn tyckte även att jag skulle ha några bilder på mig själv när jag åt hummer i min svit, ingen dum ide.
Serveringen avslutades med efterrätt, minnet sviker mig lite men har för mig att det var en mangokaka med glass och björnbär. För mycket fika som sagt.
Efter maten bäddades min säng, hann med en liten photoshoot när jag låg i sängen och viftade lite med champagneglaset. Viktigt att dokumentera.
La mig sedan i sängen, plöjde lite serier och snackade med det pratglada crewet. Likt förra flygningen och i loungen så var de oförskämt bra på att fylla på glaset. Börjar misstänka att detta är en trend på Singapore Airlines.
Fick intrycket av att killen som satt bredvid mig på 1A var en flygnörd då han gick runt och fotade kabinen, började snacka lite med honom och han föreslog att vi skulle konvertera våra sviter till en dubbelsvit för att ta bilder.
WOW! Bucketlist att ha några bilder när man ligger där.
Så småningom började vi närma oss Hong Kong och crewet behövde ta min Champagne
En helt annan känsla med väggen nerfälld, MÅSTE göra om detta med en kompis.
Efter vi landat kom alla jag pratat med och tackade så mycket för flygningen, fick även ett litet vykort med namnet på alla som hade jobbat i Suites samt en e-mailadress jag kunde lämna feedback till om jag ville. Skrev det snällaste mailet jag skrivit på ett bra tag.
Femte gången i Hong Kong för mig i år och har testat ett nytt hotell varje gång, den här gången föll valet på Kowloon Shangri-la. Tack vare protesterna hade hotellpriserna sjunkit markant och jag lyckades boka två nätter för dryga 3000. Var dock lite svettigt veckan innan när det sköts tårgas i närheten och jag satt på en prepaid bokning. Som tur var hade det lugnat ner sig innan jag anlände.
Som Golden Circle Jade medlem får man välja två välkomstgåvor, valde chokladpraliner och Coca Cola
Somnade i princip direkt efter ankomst runt 17 vilket kanske inte var det smartaste valet nu när jag tänker på det i efterhand. Vaknade trött och bakis runt midnatt, gav upp allt hopp om att försöka justera dygnsrytmen så satte mig direkt i en taxi till Lan Kwai Fong för att ordna upp baksmällan.
Stökigt!
Kommer inte ihåg så mycket av kvällen vilket kanske är bäst men fick höra av mina kompisar jag var ute med att de fick hjälpa mig in i en taxi runt 05. Nåväl…
Tog mig bort till mitt favorit Dim sum ställe Dim Sum Square i Sheung Wan för lunch innan jag gick bort till Beer Bay, mycket bättre än Tim Ho Wan som jag tycker är överskattat.
Brukar beställa in tre rätter och notan hamnar alltid på ca 70 Hong Kong pengar, sjukt prisvärt för en bra lunch.
Utsikten från takbaren ovanför Beer Bay.
Middag!
G&T på Wooloomooloo's takbar
Finfika
Mums!
Tack till alla som var där!
Fan också, de har ställt in en flaska vin på rummet, nu måste jag dricka upp den också.
Vaknade ganska sent dagen efter så jag hann bara med en promenad längs med vattnet och vädret var helt perfekt
Protesterna märks av, brukar alltid vara fullt med folk här men nu ekar det tomt.
Efter att ha spenderat två dagar på marken var det äntligen dags att flyga lite igen, den här gången styr skutan först till Singapore och sedan därifrån till Seoul. Hade ju gått att flyga 3.5h direkt men det är inte lika roligt.
Incheckningen gick snabbt och smidigt, SQ har bättrat sig efter incidenten i Shanghai där jag hade en person före mig i kön och behövde vänta tre minuter på att checka in. Den här gången var det ingen framför mig och jag fick hjälp direkt. Finns ingen fast track genom security på HKG men jag har aldrig upplevt några större köer vilket jag inte stötte på den här gången heller.
Märks att lågkonjunkturen är på väg, bara Business på andra flighten. Eller att SIN-ICN inte är bokningsbart i F för Eurobonus. Mix av båda kanske.
Började i Amex loungen med lite Champagne innan jag gick bort till SQ loungen, hade tänkt loungehoppa och i sann BC-anda testa alla lounger jag hade tillgång till - Centurion Loungen, Plaza Premium, United Club, Thai Royal Orchid och båda delarna i Silverkrisloungen men sket i det och gick bort till SQ loungen direkt efter Centurion loungen.
Beställde in någon nudelrätt med anka från a la carte menyn, helt ok för att vara loungemat.
Bytte till alkoholfritt för att spara mig till finfikat på planet.
Det sprack
SQ865 Hong Kong (HKG) - Singapore (SIN) First 777-300ER
Singapore Airlines har de två tidigare flighterna golvat mig med deras service och den här gången lyckades de även golva mig på det andra sättet X)
Jag boardade ganska sent men blev trots det igenkänd så fort jag närmade mig planet, har ingen aning om hur de gör det? Kollar de passfotot eller får de en headsup av någon i gaten?!
Blev eskorterad till mitt säte och fick samma varma mottagande som på de två senaste flighterna. Valde att börja med ett glas Krug och blev proaktivt erbjuden påtår på marken, något fler bolag borde göra *host* SAS *host*
Så fort vi kom upp i luften serverades nötter och ännu mer fika,
Förrätt, skivad anka. Riktigt bra.
Vitaminer för att undvika skörbjugg
Soppa med anka i, inte riktigt min grej men den gick ner
Huvudrätten, brukar vara skeptisk till biff på plan men litade på SQ och de gjorde mig inte besviken, perfekt tillagad.
Efterrätt, var så god att jag råkade ta ett bett innan jag tog en bild
Avslutades sedan med en ostbricka
Försökte se klart filmen jag hade satt på men det gick bara inte, det snurrade lite mer än planerat och jag hade en matkoma av guds nåde så jag slumrade till. Vaknade sedan upp under inflygningen till Singapore av att en flygvärdinna spände fast mitt säkerhetsbälte och fällde upp ryggstödet på stolen. Fyra glas champagne i loungerna, fem på planet samt två glas rödvin till biffen hade gjort sitt…
När jag var på väg av planet fick jag även frågan om jag var säker på att jag inte hade glömt något, en steward sprang och dubbelkollade mitt säte samt alla fack, hade dock inte glömt något, vill inte veta hur det hade gått om jag glömt kvar mitt pass på planet. De måste skrattat gott åt mig efteråt, bjuder på den. Läxa lärd, hårdträna levern inför nästa utflykt för att öka toleransen och kunna dricka mer.
Hade några timmar att döda tills nästa flight, stapplade bort till The Private Room och slog mig ner i samma fåtölj jag satt i två dagar tidigare för att säkerställa att de fixat den snea lampan.
Lampan för två dagar sedan.
Lampan nu, bra där Singapore Airlines!
Bytte till alkoholfritt för att nyktra till
Det sprack
Fördrev resten av tiden med champagnedrickande och youtubetittande innan det var dags att gå bort för att boarda Seoulkärran.
SQ612 Singapore (SIN) - Seoul (ICN) Business 777-300ER
Då denna flight avgick 02:30 var det en ganska händelselös flygning, fokuset låg på att försöka få så mycket sömn som möjligt för att orka utforska Seoul den dag jag hade där. Undertecknad hade även konsumerat en stadig mängd vuxendricka så minnet var inte det bästa.
Jag var en av de sista som boardade, hade helt glömt bort tiden i loungen och det slog mig plötsligt att jag nästan var ensam kvar. Sprang bort till gaten och klev på planet under final call. Hann inte få någon pre departure drink vilket kanske var bäst.
Nattens tron
Kabinbilder från tidigare resa
Inga problem med benutrymme här heller
Julstämning
Så fort vi kom upp i luften bäddade jag sängen och bytte om till min pyjamas jag fick på PVG-SIN flygningen, viktigt att visa att jag endast flyger Business i undantagsfall, annars gäller First. Sängen var en stor besvikelse, den kändes väldigt hård och var inte alls särskilt skön att ligga på. Sov dock trots omständigheterna bra utan problem, fikat hjälpte nog till där.
Sängen
Blev väckt två timmar och en kvart innan landning för frukost, förstår inte alls varför de väljer att servera frukost så tidigt. Hela anledningen till att jag bokade avgången 02:30 var för att få så mycket sömn som möjligt och jag tror de flesta av mina medresenärer resonerade likadant. Att då servera frukost efter bara drygt 4 timmar i luften är helt beyond me. Hade jag vetat det innan så hade jag bett om att inte få någon frukost till förmån för extra sömn.
Frukostmenyn
Frukosten började med färsk frukt
Efter det kom mina våfflor in, smakade helt okej.
Julstämning
Frukostserveringen kändes väldigt påskyndad och slarvig, inte i paritet med vad jag fått på tidigare flighter i Business med SQ. Jag fick in en latte när jag beställt en cappuccino. Behövde fråga om bröd och påfyllning på juicen vilket jag aldrig behövt göra på andra flygningar i Business, både på Singapore och andra bolag.
När serveringen var över var det drygt en och en halvtimme till landning, kunde inte somna om då jag druckit tre koppar kaffe och var sur över att de väckt mig så tidigt. Roade mig istället med att fylla i immigrationlappen och slösurfa. Vet inte om jag drabbats av first class syndrome men förväntade mig bättre från Singapore Airlines, kanske bara hade otur med crew den här gången vilket man som frekvent SAS-resenär är väl medveten om kan hända.
Kort innan landning kom pursern förbi (tror jag, hon hade röd kebaya) tackade så mycket för flygningen och gav mig en lapp med namnet på alla som hade jobbat i min del av Businesskabinen och sa att jag mer än gärna fick lämna feedback på deras hemsida. Har fått dessa lappar på 3/3 flygningar i Business och 1/3 i First, där har de dock varit lite mer utsmyckade, mailen dit man kunde lämna feedback stod med och en eller två jag pratat med kom fram, pratade lite och tackade så mycket för flygningen. Här hade jag ingen aning om vem som var vem ens. Sen förstår jag inte varför de valde mig den här gången, jag var inte direkt supernöjd och taggad på att lämna ett hyllningsmail. Jag kanske ser snäll ut eller nåt?
Anlände vid mitt Hotell Grand Hyatt Incheon runt 11 och hoppades på att de skulle låta mig checka in tidigt trots att jag är statuslös då det är ett flygplatshotell där många checkar ut tidigt. Fick inte det men blev erbjuden en uppgradering till Svit med Loungeaccess och incheckning direkt för dryga tusenlappen. Tog det då jag ville hinna se lite av Seoul istället för att fördriva fyra timmar i en hotellobby.
Roliga utsikten från rummet.
Tog en dusch och drack några koppar kaffe innan jag hoppade på flygplatståget Arex in till Centrala Seoul för att hinna få ett litet smakprov av staden. Hade ingen direkt plan förutom att strosa runt lite och åka upp till Seoul tower
Mot toppen!
Utsikt!
Hann inte se så mycket av staden men det jag hann se gillade jag verkligen, definitivt på listan att åka tillbaka några dagar. Gärna när det är lite varmare… Har även hört att koreanerna är duktiga på att fika, måste bekräfta detta själv.
Cocktailhour i loungen, kanapeer, fakechampagne och smårätter.
OZ102 Seoul (ICN) - Tokyo (NRT) Business A380
Dagens fågel
Önskar att vi hade sådana här säten på två timmars flighter i Europa
Gott om förvaringsutrymme vid fönstren
Det var en relativt händelselös flygning, alla flygvärdinnor var trevliga men inget extra, maten var bra och stolen mer än tillräckligt för en flight på drygt två timmar. Blev dock lite förvånad över att de inte serverade någon pre departure drink, vi blev 30 minuter försenade för att någon inte dök upp och de behövde lasta av personens väska. Inte ens då kom de runt med juicer eller liknande. Skärmen tyckte jag var lite för liten och den gick inte att justera alls, när jag fällde bak sätet efter frukosten ändrades perspektivet på skärmen helt och den kändes lite konstig, svårt att beskriva. In flight entertainment utbudet var inte så jättebra för oss som inte förstår koreanska heller, vet inte om det är jag som är korkad eller om det är menat så men jag lyckades inte slå av undertexterna på koreanska när jag kollade på serier på engelska. Slår dock med råge allt vi har i Europa på korta flygningar. Skulle mer än gärna flyga Asiana igen.
Efter landning begav jag mig bort mot passkontrollen som inte tog mer än tio minuter att ta sig igenom, kändes bra att ha klivit av planet som en av de första när en hel A380 kom och ställde sig efter en i kön. Hoppade sedan på Narita Express och efter en dryg timme var jag framme i min favoritstad i världen - Tokyo!
Maten är fantastisk, Japaner är otroligt hövliga, trevliga och lätta att bli vän med. Staden är gigantisk, finns alltid något nytt att utforska oavsett hur många gånger man varit där tidigare, det finns i princip ingen brottslighet förutom i Kabukicho möjligtvis. Det är lätt och billigt att ta sig fram med tunnelbanan som alltid är i tid och nattlivet är stökigt oavsett veckodag.
Senso-Ji templet
Tokyo Skytree från Kitchen street
De finns i Japan också!
Guldspermie
‘’Piss Alley’’ I Shinjuku
Behöver man bevis på att japanerna är 100 år framför resten av världen så är det bara att besöka ett badrum
Vet inte hur men en del av spegeln blir inte dimmig när man duschar
Blir till att beställa hem en japansk toalett
Hade hört att Genki Sushi var bra så jag bestämde mig för att testa det trots att alla mina varningsklockor ringde.
När jag väljer matställe spontant i Japan har jag tre regler jag försöker följa.
- Minst 95% Japaner i restaurangen
- Kö utanför vilket brukar betyda att det är bra
- Inga stora skyltar på engelska
Det här stället bröt mot alla tre men jag var hungrig och bestämde mig för att testa ändå.
Enkelt att beställa, bara att fylla varukorgen med vad man vill ha så kommer det på rullbandet
Min Japanska kompis var inte imponerad, hon tyckte dock det var jättekul att det fanns Cheeseburgarsushi. Smakade sådär.
Stället var helt okej men går definitivt att hitta bättre.
Don Quijote - stället som har allt. Fanns en hel våning med bara fika - perfekt då jag lovat min whiskyälskande kompis att köpa med något kul hem.
Antar att han menade något sånt här? Orkade inte bära hem en dunke dock så köpte en Hibiki istället, hoppas han inte blev besviken.
Helt plötsligt bredvid en avdelning med sexleksaker dyker dyra klockor upp. Intressant kombination
Ramen är ett måste
Engelska menyn, google translate style.
Mera mat! Menyn var helt på japanska så jag vet inte riktigt vad jag beställde, servitören kollade lite konstigt på oss men sa ingenting. Sen kom en elvarätters meny in.
Fick inte med allt på bild men var inte ens i närheten av att få i mig allt och fick årets största matkoma, bra grund för att kunna röja i vilket fall som helst.
Shibuya 05:16 en torsdag, ett gäng Australienare bestämde sig för att hålla en turnering i sumobrottning på öppen gata. Valde att inte delta.
Killen i vit tröja vann!
Bestämde mig för att åka upp i Tokyo Skytree, har varit uppe i Tokyo Tower men ville se hur de står sig mot varandra.
Utsikt
Är inte riktigt lika spännande att åka upp i höga torn i Tokyo som det är i exempelvis New York eller Shanghai då det inte finns så många kända landmärken, här är det mest bara bebyggelse som aldrig tar slut. Skulle jag välja så skulle jag åka upp i Tokyo Tower igen även fast Skytree är högre, Tokyo Tower kändes lite coolare och mer autentiskt på något sätt. Helt min ovetenskapliga åsikt dock.
Mer ramen, den här gången på Ichiran.
Konstig mat på en izakaya, Wasabibläckfisk
Torkad fiskfena
Nån fisk, hon sa att det hette ‘’Hokke’’ påminde lite om torsk
Fick även in något vitt som smakade salt, google translate översatte det till ‘’Fish seminal fluid’’ åt inte upp det
Tröttnade på den konstiga maten och beställde in teriyakikyckling, riktigt god.
Kan verkligen rekommendera att bli vän med locals, jag fick besöka riktigt roliga matställen, barer och klubbar jag aldrig besökt om jag inte blivit vän med japaner. Blir även mycket enklare med språkbarriären då väldigt få japaner pratar engelska.
En sista skål ramen innan hemresan, uppskattar verkligen att så många matställen är öppna 24 timmar. Inget slår en grym Ramen efter att ha härjat en hel natt.
Dags för hemresan, bävade inför att behöva åka hem i SAS GO efter att ha spenderat veckan innan i några av världens bästa premiumkabiner - hårda livet som resenär på ungdomsbiljett. Hade dock tur och fick igenom ett plusgradebud till Business så jag slapp det.
Då jag bodde nära Shinjuku Station var planen att ta Narita Express till flygplatsen, promenerade bort för att köpa en biljett och blev förvånad när jag såg att tågen tydligen skulle ta en paus mellan 08 och 09:40??
Fick lite panik, kollade uber appen och såg att en taxi ut till Narita skulle kosta 2700:- Kände inte riktigt för att betala det, följde istället rekommendationen av en i servicedisken att ta tunnelbanan till Nippori och ta Keisei skyliner därifrån, lät bra tyckte jag.
Kom sedan på vilken stad jag var i och att det var mitt i rusningstrafik, hann åka ett stopp innan slussportarna öppnades och halva Tokyo klev på. Tokyos tunnelbana i rusning trött och på lyset med resväska är inget jag rekommenderar. Klev av efter ett stopp och tog en taxi sista biten istället.
Till slut satt jag på Keisei skylinern på väg till Narita i tid
Incheckning, säkerhetskontroll och passkontroll gick på under fem minuter.
Diskret ingång till fast tracken
Begav mig sedan till Ana’s lounge vid Gate 52. Ana har två lounger på Narita, jag föredrar denna över den andra som ligger lite närmare SAS gate då den ligger på källarplan och saknar fönster. Känns lite som en bunker där nere. Satte mig vid fönstret och njöt av utsikten.
Ännu mer ramen och en återställare, långt ifrån lika bra som Ichiran.
Begav mig sedan bort till SAS kärran för att åka hemåt. Finns spaltmetrar skrivna om SAS Business på det här forumet så känner att jag inte behöver skriva ingående om upplevelsen. Någon kan möjligtvis också ha råkat tappa mobilen ner in under sätet vilket resulterade i att det inte blev så många bilder från flygningen.
Slog mig ner mig i mitt säte 10A, brukar inte välja att sitta längst bak då risken finns för att mitt förstahandsval av mat tar slut, såg dock att hela bakre kabinen var tom och ville bara sova den här gången så 10A passade mig perfekt. Bäddade sängen direkt efter takeoff och somnade in direkt.
Vaknade upp 45 minuter innan landning, drack några glas vatten och fräschade upp mig innan vi så småningom landade i Köpenhamn. Fick stanna kvar sist på planet efter att alla inklusive besättning klivit av medans några mekaniker skruvade isär stolen för att plocka upp min tappade telefon, kändes lite pinsamt att stå där och glo när det rasslade in städare som började rensa i kabinen samtidigt som någon stackars dansk fiskade upp min telefon. Nu har jag iallafall fått se hur SAS Business stol ser ut utan dynor. Inte alla som gjort det!
En fantastisk resa avslutades med glamorösa SAS GO CPH-ARN
Innan jag avslutar vill jag bara säga ett stort tack till alla på det här forumet, trillade in här av en slump för drygt 1.5 år sedan och visste knappt någonting om poäng, vad en bonusresa var eller att det fanns kreditkort som gav poäng. Hade det inte varit för allt jag lärt mig här hade jag aldrig kunnat åka på resor som denna. Stort tack BC!
Tack för att ni läste!
Last edited: