stewigriffin
Medlem
Då henrik l gav fina idén att använda inlägg nr 1000 till en reserapport så blir det en här.
Det återstår lite av resan fortfarande men kommer skriva lite vid inspiration då och då. Inga flygningar som henrik l´s aventyr i CX F eller Jonas C´s bilder från TAP resan utan det blir lite av allt vad händer under sommarren.
Så, häng kvar, här kommer det .
Del 1: Bilar.
Alla vet att stora landet i väst som gjord för bilar. Man har till och med bestämd att säga definitivt NEJ till trottoarer i de flesta delar av landet utanför storstäder.
Man kan klara sig utan bil i NYC. Yepp, fråga vilken grönis som helst, eller för den delen gå till Park Slope, enda stadsdelen i Brooklyn där bilägandet är plågsammast och liknar en förbannelse som man får på köpet med hyror lika dyra som på Manhattan. Ja ja, har du barn så får du köpa en dubbelcykelvagn.
Efter att ha provat åka tåg hem från EWR har vi bestämt att vi gärna fortsätter bidra till växthuseffekten. Kanske på lite medvetet sätt: istället för V6r kommer endast miljövänliga bilar bokas.
Vi började med Zipcar och timdebitering. Deras Honda Civic är kanon, Prius är perfekt och alla var nöjda. Men så fort man ville åka på en roadtrip och upptäcka landet utanför NYC fenomenet så var det ju tvärstopp. Man straffas för det rejält: man är begränsad att köra 180 miles per dygn, dygnpriset är ganska dyr och så är det 3 dagar i sträck som är längst. Min timpris ligger på $10 vanligtvis, på helger dock kan det gå upp till $20, dygnet kostar över $120. Hm, man får inte lämna NYC zoo miljövänligt utan att det blir dyrt.
Suck säger jag och med tanke på miljömedvetenhet bokade en kompakt klassad bil: Ford Focus. $46 per dygn blev priset, inklusive alla försäkringar.
Att hämta en hyrbil en lördag eftermiddag på Manhattan är en cirkus. Är det solväder då är det totaltkörd. Ingen som lämnar in bilar och det bara kommer in turister och andra öbor med obegränsad kredit på kortet som bara vill ut ur stan till vilket pris som helst.
Jag kommer in och står snällt i kön, som är typ 5-6 pers. Två expediter bakom disken försöker lösa reservationsproblemet med en högljudd lagom tjock dam i sina bästa år. Nu frågar junior på svenska mig om det här är ”Fröken Bock”. Jag svarar att eftersom herren bredvid har ingen propeller då är det knappast så. Men annars killarna bakom disken kunde lika bra heta Fille och Rulle då deras agerande var inte så snällt heller.
Det visar sig att damen bokade 4 bilar: en 12 pers van, två full size sedan och en full-size SUV. Fille försökte kränga henne en Dodge Caravan, två Crown Vic och en Ford Escape. Mao endast sedaner var rätt. När Rulle såg Fille i trubbel med damen som började skälla ut den för felet försökte han hjälpa med att byta ut Escape mot en Jeep Patriot. Det funkade inte. Till slut kom föreståndaren(som är faktiskt en ganska vettig människa) och fixade det hela med en Ford Explorer och skickade en expedit att hämta en Ford van från Avis bredvid. Nu sa han också till killarna bakom disken att bli av med Dodgen och Escape. Full-size lika med minivan, sa han.
Så nästa kund, ett norsk par fick Escape, killen i jättekorta jeansshorts som hoppades på en SUV fick Ford Focus(som kanske stod och väntade mig!).
Och det var nu min tur. Jag höll tummar, hälen, knäna och hoppades få Caravanen. Tyvärr, vet jag hur dessa killar jobbar då det är inte första gången jag ser dem så lyckan var inte min idag. Precis när Frille plockade upp min bokning frågade han mig om jag ville uppgradera till full-size(läs minivan). Det skulle nog kosta $12 extra plus försäkring och jag tackade nej då det skulle höja notan med flera hundra dollar.
Så han tittar ut och ser en röd bil parkeras vid dörren. Junior hoppar upp och skriker glatt att han gillar kärran. Frille, som egentligen heter annat, med glimten i ögat(och glad att han slipper leta efter en compact åt mig) uppgraderar oss till intermediate och pekar mot röda bilen.
Vi kör därifrån i en röd 2012 Chevy Cruze som är nog trögaste bilen jag har kört någonsin. Sen visar det sig att det var 1.4 liter och hela 32MPG som den ger. Men ack så tråkig.
Fortsättning följer...
Det återstår lite av resan fortfarande men kommer skriva lite vid inspiration då och då. Inga flygningar som henrik l´s aventyr i CX F eller Jonas C´s bilder från TAP resan utan det blir lite av allt vad händer under sommarren.
Så, häng kvar, här kommer det .
Del 1: Bilar.
Alla vet att stora landet i väst som gjord för bilar. Man har till och med bestämd att säga definitivt NEJ till trottoarer i de flesta delar av landet utanför storstäder.
Man kan klara sig utan bil i NYC. Yepp, fråga vilken grönis som helst, eller för den delen gå till Park Slope, enda stadsdelen i Brooklyn där bilägandet är plågsammast och liknar en förbannelse som man får på köpet med hyror lika dyra som på Manhattan. Ja ja, har du barn så får du köpa en dubbelcykelvagn.
Efter att ha provat åka tåg hem från EWR har vi bestämt att vi gärna fortsätter bidra till växthuseffekten. Kanske på lite medvetet sätt: istället för V6r kommer endast miljövänliga bilar bokas.
Vi började med Zipcar och timdebitering. Deras Honda Civic är kanon, Prius är perfekt och alla var nöjda. Men så fort man ville åka på en roadtrip och upptäcka landet utanför NYC fenomenet så var det ju tvärstopp. Man straffas för det rejält: man är begränsad att köra 180 miles per dygn, dygnpriset är ganska dyr och så är det 3 dagar i sträck som är längst. Min timpris ligger på $10 vanligtvis, på helger dock kan det gå upp till $20, dygnet kostar över $120. Hm, man får inte lämna NYC zoo miljövänligt utan att det blir dyrt.
Suck säger jag och med tanke på miljömedvetenhet bokade en kompakt klassad bil: Ford Focus. $46 per dygn blev priset, inklusive alla försäkringar.
Att hämta en hyrbil en lördag eftermiddag på Manhattan är en cirkus. Är det solväder då är det totaltkörd. Ingen som lämnar in bilar och det bara kommer in turister och andra öbor med obegränsad kredit på kortet som bara vill ut ur stan till vilket pris som helst.
Jag kommer in och står snällt i kön, som är typ 5-6 pers. Två expediter bakom disken försöker lösa reservationsproblemet med en högljudd lagom tjock dam i sina bästa år. Nu frågar junior på svenska mig om det här är ”Fröken Bock”. Jag svarar att eftersom herren bredvid har ingen propeller då är det knappast så. Men annars killarna bakom disken kunde lika bra heta Fille och Rulle då deras agerande var inte så snällt heller.
Det visar sig att damen bokade 4 bilar: en 12 pers van, två full size sedan och en full-size SUV. Fille försökte kränga henne en Dodge Caravan, två Crown Vic och en Ford Escape. Mao endast sedaner var rätt. När Rulle såg Fille i trubbel med damen som började skälla ut den för felet försökte han hjälpa med att byta ut Escape mot en Jeep Patriot. Det funkade inte. Till slut kom föreståndaren(som är faktiskt en ganska vettig människa) och fixade det hela med en Ford Explorer och skickade en expedit att hämta en Ford van från Avis bredvid. Nu sa han också till killarna bakom disken att bli av med Dodgen och Escape. Full-size lika med minivan, sa han.
Så nästa kund, ett norsk par fick Escape, killen i jättekorta jeansshorts som hoppades på en SUV fick Ford Focus(som kanske stod och väntade mig!).
Och det var nu min tur. Jag höll tummar, hälen, knäna och hoppades få Caravanen. Tyvärr, vet jag hur dessa killar jobbar då det är inte första gången jag ser dem så lyckan var inte min idag. Precis när Frille plockade upp min bokning frågade han mig om jag ville uppgradera till full-size(läs minivan). Det skulle nog kosta $12 extra plus försäkring och jag tackade nej då det skulle höja notan med flera hundra dollar.
Så han tittar ut och ser en röd bil parkeras vid dörren. Junior hoppar upp och skriker glatt att han gillar kärran. Frille, som egentligen heter annat, med glimten i ögat(och glad att han slipper leta efter en compact åt mig) uppgraderar oss till intermediate och pekar mot röda bilen.
Vi kör därifrån i en röd 2012 Chevy Cruze som är nog trögaste bilen jag har kört någonsin. Sen visar det sig att det var 1.4 liter och hela 32MPG som den ger. Men ack så tråkig.
Fortsättning följer...
Last edited: