Senaste nytt

Flygskatten nu bestämd

FilipJ

Medlem
Förvisso, men ett sådant totalitärt ingrepp som stoppar allt och alla på det viset kommer förmodligen att gravt påverka de företag som sponsrar de "influencers" som skrivit artikeln så de inte längre kan leva på att lägga upp bilder på Instagram, men det är de nog beredda att offra om jag tolkar insändaren rätt :)
Masochistiskt att inte acceptera något annat än tvång för att "gå med på något"...
 

M.K

Medlem
Håller med Rickard till 100%. Nu tror jag dock om vi snackar ekonomi att SAS faktiskt tjänar på skatten då den drabbar LCC konkurrenterna mycket hårdare och deras priskänsliga kunder med vanligen låga inkomster. Mindre konkurrens för SAS och rekordvinsten 2018 kan delvis tyda på detta.

Oavsett skadligt för Sverige och miljön om koldioxid från människan påverkar klimatet.

SAS: Flygskatten förstör för de som satsar på hållbarhet - Omni Ekonomi
 
Last edited:

M.K

Medlem
Tror inte det nämnts tidigare men från 1.april sänker CPH avgifterna med ytterligare 5%. De satsar verkligen fjamåt nu :D

"- Med de nya, lägre avgifterna bibehåller CPH positionen som en av de billigaste storflygplatserna i Europa att trafikera. Samtidigt understryker avgiftssystemet vår position som en hub-flygplats där det är enkelt att snabbt byta flygplan och den stärker också vår konkurrenskraft till andra flygplatser i Nordeuropa"

Flygtorget » Flygnyheter » Flygnyheter » Sänkta avgifter ger Kastrup ett försprång
 

Agö

Medlem
Jag har nu läst det relevanta avsnittet i rapporten, avsnitt 4.1.2 på sidan 26 och 27. För enkelhetens skull jag citerat hela avsnittet nedan.

Det Transportstyrelsen har ägnat sig åt är att titta på (i) en rapport från 2011 som studerat effekt av flygskatt i allmänhet, (ii) en annan rapport som "konstaterar" att svenskar som bor nära Oslo och Köpenhamn använder dessa som främsta internationella flygplatser, och (iii) att passagerarsiffrorna på trafiken mellan Stockholm och Skåne minskat med 10 000 pax under perioden april till september 2018 jämfört med samma period 2017.

Detta väver man sedan samman med en häpnädsväckande precision och finner, genom att titta på passagerarsiffror, att trafiken mellan Stockholm/Arlanda och Köpenhamn ökade med 17000 passagerare under april–september 2018 jämfört med 2017.

Därmed konstaterar man att det finns ett exempel som "kan ge en indikation om en viss överflyttningseffekt".

Jag är inte forskare men jag tror nog att man skulle behöva stärka orsakssambandet en aning för att dra någon som helst slutsats kring denna "indikation på överflyttningseffekt". Verkshöjden, såväl metodmässigt som slutsatsmässigt, är skrämmande låg. Så t.ex. tar Transportstyrelsen inte alls höjd för om någon eller några av dessa 17000 passagerare skulle resa vidare från Köpenhamn och därmed var i s.k. transfer/transit. Hade Transportstyrelsen bemödat sig med att titta även på dessa siffror kan man i allmänna tal säga att transfer/transit för första året på lång tid i Köpenhamn ökade (+1,8 % för helåret, 2017 minskade siffran med 8,4 % jämfört med 2016...). 2018 var som bekant också en härlig sommar vilket, för att tala med Transportstyrelsen, skulle kunna "ge en indikation om" att man hade annat att göra än att flyga (även om grillförbud rådde under en period).

Slutsats: utredningen är på denna punkt undermålig och säger ingenting som kan belägga någon som helst överflyttningseffekt eller ens en indikation på överflyttningseffekt. Det hade däremot varit intressant att ta del av en utredning som faktiskt försöker ta reda på om en sådan överflyttningseffekt finns.


I andra länder som haft flygskatt har passagerare bytt till en flygplats i ett närliggande land utan flygskatt. Kamb et al. (2016) konstaterar att svenskar
som bor nära Gardemoen eller Kastrup ofta använder dessa som främsta internationella flygplats. Det skulle kunna tyda på att det främst är dessa
flygplatser som skulle kunna locka ytterligare passagerare från svenska flygplatser.

Huruvida det skett överflyttning av passagerare till dessa flygplatser är dock svårt att avgöra utan att göra en resvaneundersökning. Samtidigt uppger Gordijn och Kolkman (2011) att det fanns en överflyttningseffekt till svenska flygplatser när Danmark hade en flygskatt, vilket gör det rimligt att anta att det omvända också skulle kunna vara troligt.

När det gäller inrikestrafiken finns det ett exempel som kan ge en indikation om en viss överflyttningseffekt. Det gäller trafiken mellan Skåne och
Stockholm. På linjen Stockholm/Arlanda–Malmö reste ungefär 29000 färre passagerare (minus åtta procent) april–september 2018 jämfört med samma period 2017. Även antalet avgångar har minskat. Under tidsperioden har det också varit möjligt att resa mellan Skåne och Stockholm på linjerna Stockholm/Bromma–Malmö, Stockholm/Arlanda–Kristianstad och Stockholm/Bromma–Kristianstad.

Sammanlagt på dessa linjer har passagerarantalet minskat med 10 000 passagerare.Trafiken mellan Stockholm/Arlanda och Köpenhamn har samtidigt ökat med ungefär 17000 passagerare april–september 2018 jämfört med 2017 (två procent).


https://transportstyrelsen.se/globa...er/luftfart/forsta-halvaret-med-flygskatt.pdf
Transportstyrelsen uttalar sig till Flygtorget idag med anledning av Swedavias januarisiffror. Som konstaterades i mitt inlägg ovan finns öht inget stöd för något av det Transportstyrelsen säger då det helt enkelt inte analyserats. Att på den grunden dra några som helst slutsatser om effekt är häpnadsväckande. En fantastisk analys för övrigt, kika på trafiksiffror utan att fundera på anledningar. Men som sagt, det vore intressant med en riktig analys och hoppas att den kommer snart.

"Transportstyrelsen har nu analyserat det första halvåret med flygskatt för att kunna beskriva utvecklingen på svenska flygplatser. Analysen visar att minskningen framförallt beror på ett lägre antal passagerare inrikes. Antalet passagerare som flyger till Europa har fortsatt öka, men långsammare än tidigare. En avmattning av passagerarantalet har därmed skett främst på korta avstånd.

- Vi har bara analyserat ett halvår och därför är det svårt att dra långtgående slutsatser om skattens effekter. Det lägre antalet passagerare beror sannolikt till viss del på flygskatten, men också på andra faktorer så som naturliga upp- och nedgångar och nedlagda flygbolag, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen i en kommentar."

Flygtorget » Flygnyheter » Flygnyheter » Inrikesflyget fortsätter att krympa
 

Jönsson

Medlem
Transportstyrelsen uttalar sig till Flygtorget idag med anledning av Swedavias januarisiffror. Som konstaterades i mitt inlägg ovan finns öht inget stöd för något av det Transportstyrelsen säger då det helt enkelt inte analyserats. Att på den grunden dra några som helst slutsatser om effekt är häpnadsväckande. En fantastisk analys för övrigt, kika på trafiksiffror utan att fundera på anledningar. Men som sagt, det vore intressant med en riktig analys och hoppas att den kommer snart.

"Transportstyrelsen har nu analyserat det första halvåret med flygskatt för att kunna beskriva utvecklingen på svenska flygplatser. Analysen visar att minskningen framförallt beror på ett lägre antal passagerare inrikes. Antalet passagerare som flyger till Europa har fortsatt öka, men långsammare än tidigare. En avmattning av passagerarantalet har därmed skett främst på korta avstånd.

- Vi har bara analyserat ett halvår och därför är det svårt att dra långtgående slutsatser om skattens effekter. Det lägre antalet passagerare beror sannolikt till viss del på flygskatten, men också på andra faktorer så som naturliga upp- och nedgångar och nedlagda flygbolag, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen i en kommentar."

Flygtorget » Flygnyheter » Flygnyheter » Inrikesflyget fortsätter att krympa
Den texten verkar vara tagen från transportstyrelsens rapport 2018-8525, som släpptes i januari. Dvs samma rapport som diskuterades tidigare i denna tråd.
 

Voyageur

Medlem
Dansk krona (DKK) har gått upp ca 5% mot svensk krona (SEK) jämfört med förra året, så sänkta 5% äts upp av valutaförlusten, om man har inkomst i SEK.

XE: DKK/SEK-graf. Dansk krona till Svensk krona-kurs

Det svider att vara var som helst just nu i världen som svensk. Till och med Thai bahten har hoppat rejält upp mot kronan senaste året. Vänner det här landet har en mörk framtid med en mörk politik framför sig med en svag svensk dinar och en farbror joakim skattepolitik
 

Agö

Medlem
Ang. Transportstyrelsens s.k. "indikationer på viss överflyttningseffekt" i förhållande Malmö - Köpenhamn har Kastrup (CPH) idag släppt januarisiffrorna.

Det kan noteras att trafiken på Köpenhamn-Stockholm backat 0,2 % motsvarande hela 237 passagerare (inrikes Malmö har backat 9 % under januari). Ser framför mig hur Transportstyrelsen tänker så det knakar nu. Fortsättning följer.

Januar trafik-tal: Rejser til Asien trækker væksten i CPH
 

Agö

Medlem
Sydsvenskan kör en artikel idag om den starka trenden för nattåget mellan Malmö och Stockholm (dock bakom betalvägg) i samband med att SJ släppte sina (starka) siffror för fjärde kvartalet 2018.

Nattåget ökar med 11,8 % på Malmö-Stockholm. Från Malmö till Stockholm är tågen, enligt SJ, oftast fullbokade söndag-tisdag (dock inte åt motsatt håll).

Några intressanta listor också:

Affärsresenärens mest populära linjer under 2018
1. Stockholm-Malmö-Köpenhamn

2. Stockholm-Göteborg

3. Stockholm- Sundsvall-Umeå

4. Stockholm-Västerås-Örebro-Göteborg

5. Stockholm-Karlstad-Oslo

Källa: SJ:s statistik gällande affärsresor. I statistiken inräknas avtalskunder som reser första och anda klass.

Affärsreselinjerna som ökat mest under 2018
1. Göteborg-Malmö-Köpenhamn, 11 %

2. Stockholm-Östersund-Åre, 10 %

3. Linköping- Stockholm-Gävle, 10 %

4. Stockholm-Malmö-Köpenhamn, 4 %

5. Stockholm-Göteborg, 2 %

Källa: SJ:s statistik gällande affärsresor. I statistiken inräknas avtalskunder som reser första och anda klass.

Affärsresenären tar oftare tåget – och överraskande ofta på natten - Sydsvenskan
 
Toppen