ACervin
Medlem
En liten ToR till Helsingborg. Det började för en vecka sedan med en inrikes Qantas flygning Brisbane till Melbourne. Qantas använder sina long haul premium economy stolar som C kabin stolar inrikes. Således 2+2 i 4 rader, man sitter med andra ord bekvämt i denna läderklädda breda stol. Pursern var vänlig och hårt arbetande då det var fullt. Imponerande tilltalande han alla med efternamn. Rikligt med vin och öl om man så önskar. Klämde en James Squire Fifty Lashes och till detta en kall sallad. Väl på plats i Melbourne är det en kort promenad till utrikes till skillnad från busstransfern i Sydney. Tomt i security så allt gick med blixtens hastighet denna torsdag kväll. Passerade genom taxfree och fick spana lite extra för att hitta rulltrappan till loungerna. Dåligt skyltat där. Jag hade hoppats att rulltrappan skulle gå uppåt, men tyvärr bar det rakt ner i källaren. Egentligen samma loungekoncept som i Sydney men utan fönster och halvtomt så wow känslan uteblev. Belysta gardiner mot en betongvägg är inte riktigt samma sak som utsikt över Sydney skyline! Varm och kall mat, glass, men Baristan hade ledigt ikväll. Bordade efter 2 h väntan Qatar Airways 777. Det var 3 år sedan jag sist flög med QR. Nu med betydligt fler business miles under bältet så var jag nyfiken på om det skulle upplevas lika bra som första gången. Ingen fara det var lika bra som jag kommer ihåg det. Bra service, serveringsvagnslöst. Nu med tillägg av rosa champagne, en Tattinger. Var tvungen att prova, men Lanson Black Label 1999 var mer i min smak. Gjorde misstaget att lägga ut en skrytbild på Instagram med rosa bubbel, varav en av mina kvicktänkta kompisar kommenterade; jag ser att du har damsällskap, men vad dricker du? Bättre att resa diskret. Åt en utmärkt slow cooked lamb shank som föll isär vid minsta beröring. Så mycket smartare än att försöka återupphetta en oxfilé. Lammet vilade på en bädd av puylinser, med en tomatbaserad sås till. Jag skall göra detta kort men det var lika bra som tidigare.
Pyjamas och amenity kit (och mina byxor) MEL-DOH
Anlände till Doha och kunde promenera igenom den nya flygplatsen. Lade märke till att tåget som skall gå inomhus inte var klart. Security med fast track. Loungen en hiss eller rulltrappa upp från taxfree området. Man kommer upp till en stor reception. Innanför finner du en stor öppen lounge med små serveringsfaciliteter. Till vänster hittar du innanför ett glasat område en bistro, doft av nybakat bröd, med kockar som gör smörgåsar, barista mm. Till höger en trappa upp ligger restaurangen med bland annat en lång bar där champagnen flödar. Jag satsade på en dusch istället. Kö och en varm och svettig historia när man väl fick tillgång. Klart underdimensionerat.
Se men inte bada. Qatars lounge i Doha. Trappan går till restaurangen
Kockar in action i Qatars lounge i Doha i kaféet
En lång promenad minst 15 minuter till en bussgate för min första Dreamliner flygning. Luftig och trevlig kabin, och elegant entré, men här finns några stolsrader att akta sig för. Dels direkt till vä om dörren med dålig tillgång till fönster, dels i mitten bakom den lilla disken som finns där man stiger på, bakom denna kan man bli sittandes omgiven av toaletter, precis framför economy. Fönstren är något större än vad man är van vid. Jag trodde först mitt fönster var trasigt då jag försökte dimma ner, men det var en ganska långsam process. Mycket uppmärksam service under hela flygningen, samma flygvärdinna hela vägen. Inför landning gick purser och flygvärdinna runt till samtliga passagerare och tackade. Pratade lite med min flygvärdinna som nu enbart jobbade på 787. Tyckte om arbetsmiljön och hade dragit ner på användandet av hudcreme, hur vi nu kom in på det? Antyder kanske en mindre torr arbetsmiljö. Stolen var inte helt till min belåtenhet då fotpallen var alltför långt bort, okej jag är inte lång, men i Thais nya inredning liksom Cathay når även jag bekvämt. Den här stolen är också lite öppnare en de lite mer avskärmade varianter som TG och CX har installerat, en smaksak förstås. Enligt Doc som flög ned med QR 787, för att sedan byta till CX så var också kommunikationen mellan stolarna sämre med QRs inredningsvariant.
Äntligen Lanson 1999. Dessutom skärmen på QR 787
Qatar serverar ett set av alldeles utmärkta Macaron. Från Ladurée månntro?
Den elegant svepta 787 vingen. Motorn är kvar.
Det här skrivet ur minnet på min flight från Köpenhman till Helsinki där min första JAL upplevelse väntar. Sitter nu i den lägenhetsliknande loungen i Helsingfors och väntar. Känns som att sitta i en IKEA katalog och dricka vin. Bakad potatis bjöd Finnair på planet från CPH, det var länge sedan. Åttitalskänsla.
Välkommen till IKEA, om det inte hade varit för den konstiga TVn i hörnet. Trångt. Skulle kanske använt Finnairs egen lounge istället.
Boarding on time via främre dörren. Kabinen är konfigurerad i 2+2+2. Lite omodernt kan man tycka. Boarding sker också via köket, inte så utrymmeskrävande som Qatars mer eleganta 787 boarding där man skapat en hall/ entré utrymme. Skall dock erkännas att via JALs nästa dörr blir det lite mer entrémässigt. Medan jag har Qatars 787 i färskt minne kan jag också konstatera att man valt en något mindre bildskärm, dock bra upplösning och tryckkänslig som på QR. Panasonic brusreducerande lurar som inte är lika bra bra som mina Bose vid direkt jämförelse med det var de inte heller på Qatar. Den här kabinen gör också ett trängre intryck då Qatar kör 1+2+1. Det finns 2 business avdelningar med ca 7 rader i varje kabin. Ingen dricka innan take off, men väl i luften ett glas Delamotte Brut med en skål med något som jag inte gillar, salta jordnötter med söta tranbär. Nåvä de går ju att pilla bort bären och man fick också en amusee bouche i form av en välsmakande äggrätt och pumpa. Sedan delades det ut ett klädesplagg som jag trodde var en pyjamas, det visade sig vara en JAL cardigan, misstänker att om man är frusen av sig kan den komma till pass. Den går att knäppa högt upp i halsen. Min luxuösa stolsgranne avstod avmätt, medan jag som god svensk roffade åt mig allt som är gratis. Beställde sedan en japansk måltid, där fanns bara en att välja på, men den var god med nio smårätter elegant serverade, följt av lax med grönsaker och ris, pannacotta med tranbär som avslutning. Gick all Japanese på dryckes sidan med sake och ett ganska stramt japansk vittvin. Skippade kaffe för att försöka få så mycket sömn som möjligt. Byte till min Qatar pyjamas på den trånga men fräscha främre toaletten. Hasade mig dit genom att kliva över min unga kvinnliga japanska stolsgranne som hade tagit upp hela overhead lockern med exklusiva shoppingpåsar. Väldigt stor påse från Victoria Secrets, jag trodde de gjorde små saker? Vidare flashade hon en stor vit diamantbeströdd Hublot Big Bang på handleden som fick vila på armstödet mellan oss under natten. Sannolikt inte under en kvartsmiljon. Hon tittade uteslutande på olika game shows flygningen igenom, och lyckades på så sätt bekräfta mina fördomar om välbeställda unga japanskor. En knallröd Tumi necessär hörde till, liksom bekväma filttofflor, till skillnad från Singapore Airlines kaninöron till tofflor där det känns som man jobbar på Disneyland utklädd till Janne Långben. Till filtfötterna kom ett skohorn, vilket jag först tyckte var lite onödigt eftersom det var rätt lätt att sticka in fötterna, speciellt i avsaknad av hälkappa, men min tröga hjärna förstod ju sedan att skohornet gjorde god nytta när man skulle in i de vanliga skorna. Omtänksamt.
JALs 787, något mindre skärm än QR, och ingen skumpa innan start.
Formidabel förrätt eller vad det kan heta på japanska.
Servicen var japanskt vänlig och uppmärksam hela flygningen igenom. Jag gillar flygvärdinnornas uniformer, för det var en rent kvinnlig besättning, marinblå med vita kragar, röda smala skärp och vitt manschettavslut. Lite retro, undrar hur gammal den designen är?
Stolen blir inte helt horisontell, vilket kändes lite anakronistiskt i detta moderna flygplan, men stolstyget har hög friktion i alla fall mot min pyjamas så några spjärna emot tendenser fanns inte. Jag sov bra. Den låga ljudnivån och luftmiljön ombord 787 är fantastisk jämfört med äldre flygplanstyper. Jag skall inte gå in på detaljer, men antalet kråkor man kan snyta ut efter en longhaul på en 777 eller liknande är inte att leka med, medan 787 närmast lämnar näsan i normalskick. Således bra kråkindex på 787.
När jag sitter och skriver detta har vi precis gjort en högersväng vid Khabarovsk och riktat nosen ner mot Japan och Tokyo. Jag har efter tips från resursrika BC beställt en 4 h guidad tour av Narita. Det var det eller shopping. Den här gången vann kultursidan som ofta för en ojämn kamp mot konsumtionsdelen av min personlighet.
Sitter nu i JALs Sakura loung på Narita. Narita Rainbow tours var riktigt trevligt. Killen som guidade hade bott i LA under många år och pratade mycket bra engelska. Stort tempelområde med vackra trädgårdar. Besökte också en buddistisk mässa där bland annat handväskor välsignades. Senare ett museum med gamla samurajgravar. Men det som var trevligast var att diskutera Japan i största allmänhet med den allmänbildade guiden och köra en tur på landet och i alla fall nosa på lite det ”vanliga” Japan. Kan rekommenderas. Tackar för tipset från BC.
Helgdag i Japan och på tempelområdet såg man många barn uppklädda i traditionella kläder
Enligt guiden Naritas bästa Ålrestaurang. En syl genom ögat på ålen för att förankra den mot skärbrädan, ålen flåddes sedan levande. Tala om färskt. Jag besparar er den bilden.
Kompenserade kulturkonsumtionen med lite ”riktig” konsumtion, senare på Narita då jag köpte ett objektiv och en kamera. Konstigt nog verkar de flesta affärerna ligga pre-security en trappa upp. Både Brooks Brothers och Mui plus en fotoaffär där man fick handla taxfree utan krångel. Security och passkontrollen gick snabbt och smidigt. JALs lounge här är riktigt trevlig. Brukar ju vara så med lounge i hemmahamn. Två våningar, utsikt över flygplatsen, bemannad bar och rikligt med mat. Började min vana trogen med en dusch. Nämnde min längtan efter en dusch i receptionen och redan i trappan ner till andra våningen kom en värdinna springande uppför trappan, jag tänkte att hon jagar någon som glömt något, men hon var ute efter mig, för att föra mig till duschreceptionen där jag blev omhändertagen av nästa värdinna. Ack, Japansk service. Duschutrymmet var ypperligt med hightechtoa inkluderande falsk spolning med inviduellt reglerbar volym för att dölja eventuella fjärtar utan att slösa på vattnet. Mycket miljövänligt med andra ord! Gott om plats, grova snygga stenväggar och massagedusch. Inget att klaga på här. Sitter nu i en fåtölj och tittar ut på en av JALs 777 och fundera på om jag skall ta en shopping runda airside också, och om jag kan lämna kvar min väska. Men är det någonstans man kan det, så är det nog i Japan. Jag tar och sträcker på benen.
Delar av baren på undervåningen i JALs trevliga lounge, NRT.
Vilket jag gjorde. Ett ganska litet urval av butiker och väldigt hi end. Ja ni vet Gucci, Salvatore Ferragamo etc. En klädesbutik hade en Leica hörna längst in, så bland slipsarna kunde man hitta ett Leica objektiv för 1,2 miljoner yen. Tog mig tillbaks till loungen för lite mat och glädjande nog finns det två stycken ölupphällningsmaskiner. Ett fall för Instagram video. Ingen japansk whisky i baren till min förvåning, så det fick bli en 18 årig Bowmore. En timme kvar till boarding.
Ombordstigning på tid, en kort promenad från loungen. Raka stolsrader 2+3+2, 4 rader i 2 businesskabiner. Liten bildskärm med lågupplöst bild, angled lie flat. Servicen var som tidigare mycket förekommande på japanskt artigt vis. Ingen skumpa förrän uppe i luften. Valde denna gång europeisk måltid, vilket fanns i ett alternativt endast. En mycket god och fräsch krabbkaka med en god ekig Chardonnay följdes av en oxfile som drabbats av återupphettningssyndromet, dvs grå rakt igenom, tomatgnocchi som klistrade fast i gommen, däremot en utmärkt Pinot Noir från Nya Zealand. Från ät när du vill listan kunde jag plocka ihop en liten ostbricka vilket var bra. Dessutom adderade jag till den ordinarie desserten en Dean & Deluca en Madagascar vanilj glass. Avslutade med decaf kaffe som smakade ovanligt bra. Lyckades sova hela natten, tog en europeisk frukost med omelett korv och yoghurt och fruktbricka som var utmärkt. Avstigning i Sydney för ett skutt upp till Brisbane.
Sammanfattningsvis levererar JAL en utomordentlig service på det artiga japanska viset som gör att man känner sig som en ouppfostrad buse som katten släpat in. Men det är väldigt trevligt. JAL loungen på Narita var charmerande med fin utsikt, bra med mat, tevlig inredning med fåtöljer uppradade mot utsikten över flygplatsen och fina duschar. Har direkt hamnat på min topp 5 lista. Däremot så är hårdvaran ombord inte i klass med de bästa. Till och med på JALs nya 787 så har man inte tillgång till gången från alla säten och dessutom har konkurrenterna horisontell lie flat och ännu större bildskärm. Det är svårt att konkurrera med mellanösternbolagens moderna hårdvara! Men jag har inget emot att flyga JAL igen, överlag trevligt och så kan man ju äta japanskt.
Pyjamas och amenity kit (och mina byxor) MEL-DOH
Anlände till Doha och kunde promenera igenom den nya flygplatsen. Lade märke till att tåget som skall gå inomhus inte var klart. Security med fast track. Loungen en hiss eller rulltrappa upp från taxfree området. Man kommer upp till en stor reception. Innanför finner du en stor öppen lounge med små serveringsfaciliteter. Till vänster hittar du innanför ett glasat område en bistro, doft av nybakat bröd, med kockar som gör smörgåsar, barista mm. Till höger en trappa upp ligger restaurangen med bland annat en lång bar där champagnen flödar. Jag satsade på en dusch istället. Kö och en varm och svettig historia när man väl fick tillgång. Klart underdimensionerat.
Se men inte bada. Qatars lounge i Doha. Trappan går till restaurangen
Kockar in action i Qatars lounge i Doha i kaféet
En lång promenad minst 15 minuter till en bussgate för min första Dreamliner flygning. Luftig och trevlig kabin, och elegant entré, men här finns några stolsrader att akta sig för. Dels direkt till vä om dörren med dålig tillgång till fönster, dels i mitten bakom den lilla disken som finns där man stiger på, bakom denna kan man bli sittandes omgiven av toaletter, precis framför economy. Fönstren är något större än vad man är van vid. Jag trodde först mitt fönster var trasigt då jag försökte dimma ner, men det var en ganska långsam process. Mycket uppmärksam service under hela flygningen, samma flygvärdinna hela vägen. Inför landning gick purser och flygvärdinna runt till samtliga passagerare och tackade. Pratade lite med min flygvärdinna som nu enbart jobbade på 787. Tyckte om arbetsmiljön och hade dragit ner på användandet av hudcreme, hur vi nu kom in på det? Antyder kanske en mindre torr arbetsmiljö. Stolen var inte helt till min belåtenhet då fotpallen var alltför långt bort, okej jag är inte lång, men i Thais nya inredning liksom Cathay når även jag bekvämt. Den här stolen är också lite öppnare en de lite mer avskärmade varianter som TG och CX har installerat, en smaksak förstås. Enligt Doc som flög ned med QR 787, för att sedan byta till CX så var också kommunikationen mellan stolarna sämre med QRs inredningsvariant.
Äntligen Lanson 1999. Dessutom skärmen på QR 787
Qatar serverar ett set av alldeles utmärkta Macaron. Från Ladurée månntro?
Den elegant svepta 787 vingen. Motorn är kvar.
Det här skrivet ur minnet på min flight från Köpenhman till Helsinki där min första JAL upplevelse väntar. Sitter nu i den lägenhetsliknande loungen i Helsingfors och väntar. Känns som att sitta i en IKEA katalog och dricka vin. Bakad potatis bjöd Finnair på planet från CPH, det var länge sedan. Åttitalskänsla.
Välkommen till IKEA, om det inte hade varit för den konstiga TVn i hörnet. Trångt. Skulle kanske använt Finnairs egen lounge istället.
Boarding on time via främre dörren. Kabinen är konfigurerad i 2+2+2. Lite omodernt kan man tycka. Boarding sker också via köket, inte så utrymmeskrävande som Qatars mer eleganta 787 boarding där man skapat en hall/ entré utrymme. Skall dock erkännas att via JALs nästa dörr blir det lite mer entrémässigt. Medan jag har Qatars 787 i färskt minne kan jag också konstatera att man valt en något mindre bildskärm, dock bra upplösning och tryckkänslig som på QR. Panasonic brusreducerande lurar som inte är lika bra bra som mina Bose vid direkt jämförelse med det var de inte heller på Qatar. Den här kabinen gör också ett trängre intryck då Qatar kör 1+2+1. Det finns 2 business avdelningar med ca 7 rader i varje kabin. Ingen dricka innan take off, men väl i luften ett glas Delamotte Brut med en skål med något som jag inte gillar, salta jordnötter med söta tranbär. Nåvä de går ju att pilla bort bären och man fick också en amusee bouche i form av en välsmakande äggrätt och pumpa. Sedan delades det ut ett klädesplagg som jag trodde var en pyjamas, det visade sig vara en JAL cardigan, misstänker att om man är frusen av sig kan den komma till pass. Den går att knäppa högt upp i halsen. Min luxuösa stolsgranne avstod avmätt, medan jag som god svensk roffade åt mig allt som är gratis. Beställde sedan en japansk måltid, där fanns bara en att välja på, men den var god med nio smårätter elegant serverade, följt av lax med grönsaker och ris, pannacotta med tranbär som avslutning. Gick all Japanese på dryckes sidan med sake och ett ganska stramt japansk vittvin. Skippade kaffe för att försöka få så mycket sömn som möjligt. Byte till min Qatar pyjamas på den trånga men fräscha främre toaletten. Hasade mig dit genom att kliva över min unga kvinnliga japanska stolsgranne som hade tagit upp hela overhead lockern med exklusiva shoppingpåsar. Väldigt stor påse från Victoria Secrets, jag trodde de gjorde små saker? Vidare flashade hon en stor vit diamantbeströdd Hublot Big Bang på handleden som fick vila på armstödet mellan oss under natten. Sannolikt inte under en kvartsmiljon. Hon tittade uteslutande på olika game shows flygningen igenom, och lyckades på så sätt bekräfta mina fördomar om välbeställda unga japanskor. En knallröd Tumi necessär hörde till, liksom bekväma filttofflor, till skillnad från Singapore Airlines kaninöron till tofflor där det känns som man jobbar på Disneyland utklädd till Janne Långben. Till filtfötterna kom ett skohorn, vilket jag först tyckte var lite onödigt eftersom det var rätt lätt att sticka in fötterna, speciellt i avsaknad av hälkappa, men min tröga hjärna förstod ju sedan att skohornet gjorde god nytta när man skulle in i de vanliga skorna. Omtänksamt.
JALs 787, något mindre skärm än QR, och ingen skumpa innan start.
Formidabel förrätt eller vad det kan heta på japanska.
Servicen var japanskt vänlig och uppmärksam hela flygningen igenom. Jag gillar flygvärdinnornas uniformer, för det var en rent kvinnlig besättning, marinblå med vita kragar, röda smala skärp och vitt manschettavslut. Lite retro, undrar hur gammal den designen är?
Stolen blir inte helt horisontell, vilket kändes lite anakronistiskt i detta moderna flygplan, men stolstyget har hög friktion i alla fall mot min pyjamas så några spjärna emot tendenser fanns inte. Jag sov bra. Den låga ljudnivån och luftmiljön ombord 787 är fantastisk jämfört med äldre flygplanstyper. Jag skall inte gå in på detaljer, men antalet kråkor man kan snyta ut efter en longhaul på en 777 eller liknande är inte att leka med, medan 787 närmast lämnar näsan i normalskick. Således bra kråkindex på 787.
När jag sitter och skriver detta har vi precis gjort en högersväng vid Khabarovsk och riktat nosen ner mot Japan och Tokyo. Jag har efter tips från resursrika BC beställt en 4 h guidad tour av Narita. Det var det eller shopping. Den här gången vann kultursidan som ofta för en ojämn kamp mot konsumtionsdelen av min personlighet.
Sitter nu i JALs Sakura loung på Narita. Narita Rainbow tours var riktigt trevligt. Killen som guidade hade bott i LA under många år och pratade mycket bra engelska. Stort tempelområde med vackra trädgårdar. Besökte också en buddistisk mässa där bland annat handväskor välsignades. Senare ett museum med gamla samurajgravar. Men det som var trevligast var att diskutera Japan i största allmänhet med den allmänbildade guiden och köra en tur på landet och i alla fall nosa på lite det ”vanliga” Japan. Kan rekommenderas. Tackar för tipset från BC.
Helgdag i Japan och på tempelområdet såg man många barn uppklädda i traditionella kläder
Enligt guiden Naritas bästa Ålrestaurang. En syl genom ögat på ålen för att förankra den mot skärbrädan, ålen flåddes sedan levande. Tala om färskt. Jag besparar er den bilden.
Kompenserade kulturkonsumtionen med lite ”riktig” konsumtion, senare på Narita då jag köpte ett objektiv och en kamera. Konstigt nog verkar de flesta affärerna ligga pre-security en trappa upp. Både Brooks Brothers och Mui plus en fotoaffär där man fick handla taxfree utan krångel. Security och passkontrollen gick snabbt och smidigt. JALs lounge här är riktigt trevlig. Brukar ju vara så med lounge i hemmahamn. Två våningar, utsikt över flygplatsen, bemannad bar och rikligt med mat. Började min vana trogen med en dusch. Nämnde min längtan efter en dusch i receptionen och redan i trappan ner till andra våningen kom en värdinna springande uppför trappan, jag tänkte att hon jagar någon som glömt något, men hon var ute efter mig, för att föra mig till duschreceptionen där jag blev omhändertagen av nästa värdinna. Ack, Japansk service. Duschutrymmet var ypperligt med hightechtoa inkluderande falsk spolning med inviduellt reglerbar volym för att dölja eventuella fjärtar utan att slösa på vattnet. Mycket miljövänligt med andra ord! Gott om plats, grova snygga stenväggar och massagedusch. Inget att klaga på här. Sitter nu i en fåtölj och tittar ut på en av JALs 777 och fundera på om jag skall ta en shopping runda airside också, och om jag kan lämna kvar min väska. Men är det någonstans man kan det, så är det nog i Japan. Jag tar och sträcker på benen.
Delar av baren på undervåningen i JALs trevliga lounge, NRT.
Vilket jag gjorde. Ett ganska litet urval av butiker och väldigt hi end. Ja ni vet Gucci, Salvatore Ferragamo etc. En klädesbutik hade en Leica hörna längst in, så bland slipsarna kunde man hitta ett Leica objektiv för 1,2 miljoner yen. Tog mig tillbaks till loungen för lite mat och glädjande nog finns det två stycken ölupphällningsmaskiner. Ett fall för Instagram video. Ingen japansk whisky i baren till min förvåning, så det fick bli en 18 årig Bowmore. En timme kvar till boarding.
Ombordstigning på tid, en kort promenad från loungen. Raka stolsrader 2+3+2, 4 rader i 2 businesskabiner. Liten bildskärm med lågupplöst bild, angled lie flat. Servicen var som tidigare mycket förekommande på japanskt artigt vis. Ingen skumpa förrän uppe i luften. Valde denna gång europeisk måltid, vilket fanns i ett alternativt endast. En mycket god och fräsch krabbkaka med en god ekig Chardonnay följdes av en oxfile som drabbats av återupphettningssyndromet, dvs grå rakt igenom, tomatgnocchi som klistrade fast i gommen, däremot en utmärkt Pinot Noir från Nya Zealand. Från ät när du vill listan kunde jag plocka ihop en liten ostbricka vilket var bra. Dessutom adderade jag till den ordinarie desserten en Dean & Deluca en Madagascar vanilj glass. Avslutade med decaf kaffe som smakade ovanligt bra. Lyckades sova hela natten, tog en europeisk frukost med omelett korv och yoghurt och fruktbricka som var utmärkt. Avstigning i Sydney för ett skutt upp till Brisbane.
Sammanfattningsvis levererar JAL en utomordentlig service på det artiga japanska viset som gör att man känner sig som en ouppfostrad buse som katten släpat in. Men det är väldigt trevligt. JAL loungen på Narita var charmerande med fin utsikt, bra med mat, tevlig inredning med fåtöljer uppradade mot utsikten över flygplatsen och fina duschar. Har direkt hamnat på min topp 5 lista. Däremot så är hårdvaran ombord inte i klass med de bästa. Till och med på JALs nya 787 så har man inte tillgång till gången från alla säten och dessutom har konkurrenterna horisontell lie flat och ännu större bildskärm. Det är svårt att konkurrera med mellanösternbolagens moderna hårdvara! Men jag har inget emot att flyga JAL igen, överlag trevligt och så kan man ju äta japanskt.
Attachments
Last edited:
Tycker att besättningarna på JAL är klart bättre än många Europeiska bolag, i synnerhet deras Brittiska värdinnor/stewards som även finns ombord. De tenderar att ge en lite mer avslappnad service än de japanska värdinnorna. Håller helt och hållet med om oxfilén. Tycker att det är en väldigt överskattad köttbit. Inte mycket fett och därmed ganska lite smak i köttet.
