Bakgrund och introduktion

Jag skulle till en konferens i San Francisco och hittade en routing med Avianca LifeMiles som tog mig från Frankfurt till Tokyo i ANA First, kort uppehåll på Tokyo Narita och sedan vidare till San Francisco med United GlobalFirst.

På flygplatsen

Transfersäkerhetskontrollen saknade prio-kö men då jag givetvis fick gå av först från ANA-flighten var det inga problem. Säkerhetskontrollen var helt tom på passagerare, med ett ordentligt bord där man kunde packa upp dator och iPad från sitt handbagage. Jag gick sedan till ANAs lounge för att kolla vilken gate jag skulle flyga ifrån (var redan incheckad och hade boardingkort) och fråga efter frimärken. Vid disken mellan den vanliga ANA-lounge och Suites-lounge togs mitt boardingkort och gaten skrev in. Jag kunde även lämna mitt handbagage där när jag handlade frimärken och postade ett vykort från flighten.

Jag drack ett glas grapefruitjuice i den helt tomma Suites-loungen sen gick jag till United-gaten.

Ombordstigning och första intryck

Inte lika bra som ANA. Låter alla statuspassagerare (typ) boarda tillsammans med business och förstklassresenärerna. Så min rekommendation är att man stannar i lounge så länge som möjligt. Kön var enorm.

Jag flög med ett Boeing 747-400 med 10 säten i förstaklass. Då jag ville sitt längst fram hade jag valt 1K i samband med bokningen. Kabinen är luftig och går trevliga grå toner. Egentligen föredrar jag den här typen av mindre privata kabiner. Inte så instängt som i ANAs svit, blir mer luft och rymd.  Det saknas bagagehyllor längst fram, men det finns en garderob där man kan hänga sina kläder. Då det är United får man hänga kländer och lägga upp bagage själv, med det var väntat.  Man sitter ganska nära personen i 1A men för mig var det snarast en fördel då man kika ut genom de fönstrena också.

Erbjöds drink/bubbel innan avfärd, tidningar erbjöds också.

Stolen och underhållningssystemet

Helt plan i nedfällt läge, stort förvaringsutrymme på höger sida ut mot gången, där man får plats med täcke, kuddar mm. Enkla stolskontroller. Hyfsade hörlurar, ok underhållningssystem.

Internet ombord

Nej.

Måltider och Service

Trevlig besättning, purser hälsade en välkommen och delade ut menyer. Ej tilltalad med namn, men alltid artigt och vänligt. Förrätt, soppa, sallad, huvudrätt och efterrätt erbjöds. Då jag fortfarande var lite eljest från ANA-flighten åt jag endast soppa och huvudrätt. Soppan var sådär, generisk svampsoppa, huvudrätten gav ett icke-nylagat intryck, men smakade helt ok. Rätterna serverades separat på porslin. Salt- och pepparkar ställdes fram.

Ordentlig duk och servett användes också,

Sömn

Flighten avgick på kvällen, men då jag precis sovit (Frankfurt-Tokyosträckan kvällsflyg) blev det bara några timmars slummer.  Svalare kabin än ANA hade gått utmärkt att sova länge om man är trött. Två kuddar och ett ordentligt täcke. Det ska gå att få turndow-service men jag frågade inte efter detta.

Ankomst

Flyget landade strax före tidtabell. Lite kul att lyssna på Uniteds channel 9 (kommunikation mellan cockpit och flygledare) under inflygning och landning. Förstklass fick gå av först. Ingen kö till gränskontroll eller tull. Ingen prioritet gavs till förstklassresenärer.

Slutsats

Kul att sitta i nosen på en jumbojet, inte samma liga som ANA vad gäller den hårda eller mjuka produkten, men det förväntar man sig inte. Trevlig crew. Flyg heller något asiatisk bolag, men bara man är förberedd på vad man får blir man inte besviken. Rekommenderas som ett ok andrahandsalternativ.