Bakgrund och introduktion

Som en del av hemresa från Minneapolis till Stockholm passade jag på att testa Singapore Airlines A380 business class, mellan New York och Frankfurt. Först gången med Singapore Airlines för mig, första gången business class long haul, och första gången ombord en A380. Jag blev inte besviken.

På flygplatsen

Ankommer till JFK med taxi från LGA då mitt anslutningsflyg landat där. Jag kommer ändå fram till JFK terminal 4 klockan 18:55, två timmar innan avgång.

Singapore Airlines avgår från terminal 4 på JFK. De har separata incheckningsdiskar för Suites – 1 disk, Business – 3 diskar, och Economy – 4 diskar. Dessutom 2 diskar för ”Internet Check-In”. Dessvärre känns det inte speciellt premium, då det inte är någon ordning på vem som ska stå i vilken kö, folk springer fram och tillbaks. Framme vid disken får jag hjälp att tagga väskan och boardingkort utskrivet. De kan dock bara skriva ut till FRA, jag måste check in där igen för sista sträckan, vilket känns lugnt så länge väska åker hela vägen. Får också möjlighet att ändra plats, till min hjälp har de en skiss över planet. Känner mig dock nöjd med mitt val 15A, ser ingen anledning att byta.

Jag får också invite till Oasis Lounge, den lounge SQ använder på JFK. Efter det säkerhetskontroll, fast track, max tio personer före. Går smidigt. Knallar bort mot Oasis lounge. Loungen är rätt stor med fin utsikt över plattan. Väljer att avstå mat då det ska ätas så det står härliga till på planet, varvar istället ned med en Red Stripe. 19:55 ropas det ut i loungen att ”SQ25 is now ready for boarding”.

Ombordstigning och första intryck

Vid gaten är det inte heller mycket premiumkänsla. Längst fram finns olika rep som delar av boarding lanes för Suites, Business & Economy, men folk står i en enda röra framför dessa, så det blir rätt grötigt. 20:10 påbörjas boarding för Suites. Ser ett medelålders par med sin dotter tvingas knö sig fram genom folkhavet för att gå ombord till sina sviter.

När Suites-resenärerna gått på är det business class tur. Flyget använder två bryggor, vilket betyder att Suites och Economy går på en våning ner, medan business class går på den övre bryggan.

Vid ombordstigning får jag för första gången på long haul svänga vänster, för att ta min plats i den främre, mindre business kabinen med endast 18 platser. Den bakre har 42 stycken, samma 1-2-1 config i båda. Det första jag slås av är hur enorm stolen är. Har läst om dess storlek innan, tittar på bilder osv, men det är först när jag själv sätter mig i den som det verkligen känns hur stor den är. Återkommer till den. Så fort jag slagit mig ned blir jag erbjuden champagne eller juice, givetvis blir det bubblor. Strax efter att dessa serverats delas det ut varma handukar, skönt då jag stressat en del och samlat på mig ett svettlager i ansiktet och runt halsen. Kort därefter går the Singapore Girls runt och tar beställningar för ”After take-off drink”. Dvs. något att dricka efter champagnen men innan maten. Så skulle man ha hemma en tisdagkväll också, först champagne, sen drink, sen middag. Anywho, bläddrar mig fram till något som heter Silver Kris sling i menyn. Blir också erbjuden dagstidningar på diverse spännande språk som tyska.

Stolen och underhållningssystemet

Stolen är enormt bred, och väldigt skön att sitta i om man sitter upprätt. Det finns också plats under stolen framför för förvaring, och i takhyllor. Det finns dock bara takhyllor för sidoplatserna, så mittstolarna får dela utrymme med kantfolket. Fördelen blir ju givetvis att kabinen känns väldigt rymlig. Det finns en hålighet i stolen framför som används som fotstöd dagtid, och som bildar nedersta delen av sängen nattetid.

För natten fäller man fram sätet vilket ger en platt säng, som är diagonal mot flygplanskroppen. Funkar bra för mig som är 182 cm, men är man mycket längre kan det nog bli trångt. Stolen är faktiskt inte så vidare behaglig om man väljer att sitta i den tillbakalutad. Det går att vinkla den ca 45 grader, men dynan man sitter på är alltid parallell med golvet vilket ger att man gärna glider framåt. Skönare att antingen sitta med ryggen rak, eller bädda och lägga sig ner.

IFE erbjuder väldigt stort utbud av filmer och tvserier. Stor skärm, men inte den bästa kontrasten, något sliten handkontroll.

Måltider och Service

Klockan 20:49 stängs dörrarna, pushback sker 21:00. Vi snurrar runt lite på plattan för att klockan 21:21 befinna oss på startbanan. Plattan i mattan och 52 sekunder senare är vi i luften. Då detta är första gången jag flyger A380 kan jag bara instämma i allt jag läst tidigare – den är tyst. Vid full gas hör man att frekvensen ändras uppåt på motorljudet men knappt alls volymen. Imponerande jobbat av isoleringsavdelningen. Tio minuter in släcks seat belt skylten och det delas ut tofflor och sovmask. En kvart senare kommer drinken, tillsammans med en skål blandade nötter.

Strax därpå kommer flygvärdinnorna runt och tar middagsbeställningar. Menyn ser ut som följer:

Förrätt:

Lobster medallions with mesclun salad (Lime cocktail sauce)


Fyra alternativ till varmrätt:

Roast seabass with potato gnocchi, broccoli rabe, edamame beans and wild mushroom ”a la Grecque”

Beef kway teow soup (rice noodles in rich beef broth garnished with sliced beef and Chinese greens)

Thai green curry chicken, stirfried cauliflower, carrot, sugar peas and steamed jasmine rice

Stewed lamb shank with broccoli, cherry tomato and pumpkin mash.


Viner att välja på är följande:

Champagne Charles Heidsieck Brut Reserve

2011 Reichsgraf von Kesselstatt Riesling Kabinett
2010 William Févre Champs Royal Chablis

2009 Château Ludenne, Médoc, Cru Bourgeois
2008 Château Preuillac, Médoc, Cru Bourgeois
2009 Marschesi de Frescobaldi, Tenuta di Castiglioni, Toscana IGT


Väljer ett glas Chablis till hummern, följt av seabass till huvudrätt med ett glas Riesling.

Bordet tas fram ur vänster armstöd, och dukas av flygvärdinnan. Förrätten väldigt god hummer, en klo- och en stjärtbit med en liten sallad. Känns så härligt dekadent att sitta och mumsa hummer på nåt sätt. Såsen är lite kryddstark vilket i och för sig är gott, men passar inte hundra till vinet. Chablin var för övrigt årgång 2011, inte 2010 som stod i menyn, men lika god ändå.

Snart därefter dukas förrätten bort och varmrätten fram. Fisken är väldigt god och passar perfekt till rieslingen. Kanske att grönsakerna som tillbehör känns lite väl simpla, även om de smakade gott med rätt tuggmotstånd kvar.

Till efterrätt har man två alternativ att välja på:

Chocolate truffle ice Cream

Pear frangipane with passionfruit coulis.

Då det andra alternativet innehåller två ord jag inte begriper väljer jag glassen. Vilket visar sig vara ett klokt val då den är hur god som helst, med stora bitar av choklad. Sköljer ned glassen med resterna av min Silver Kris Sling.

Nästa steg på menyn är osttallrik:

Camembert, tomme de savoie and hommage bleu with fruit paste nuts and grapes.

Tre olika ostar alltså, alla goda, som får sällskap av ett glas Courvoisier.

När man tror att det är över kommer flygvärdinnorna ut ännu en sväng och erbjuder färsk frukt i mängder. Väljer dock att passa då jag är väldigt mätt vid det här laget.

Klockan 23:25 New Yorktid är jag både mätt och belåten och efter att ha läst om hur Jacob gör när han reser byter jag om till sovkläder. Flippar ner stolsryggen och bäddar till min säng för natten. Innan jag kryper ner frågar de när jag vill bli väckt, i tid för frukost blir svaret. Tyvärr är kabinen fortfarande ganska ljus eftersom vissa äter fortfarande. Det visar sig inte göra något då jag somnar direkt, och vaknar vad som känns som fem minuter senare, men visar sig vara tre timmar senare, då det är dags för frulle.

Här kommer en liten besvikelse. Continental Breakfast var jag utlovad, och jag läste inte så noga i menyn vad det innebar. Det visar sig vara färsk frukt, bröd, marmelad, philadelpiaost, juice och kaffe/te. Frukt är alltid gott, men hade hoppats på varm frukost efter det. Får väl skylla mig själv som inte läste menyn, hade jag gjort det hade jag valt att sova en timme extra och skippa frukosten, blev nu väckt två timmar innan landning.

Sömn

Sov väldigt gott i den stora stolen, tyvärr lite för kort tid, bara tre timmar. Nästa gång skippar jag frukosten för att få mer sömn.

Ankomst

Vi landar 10:15 lokal tid, och 10:25 står vi parkerade vid gate B46. Det ropas ut flera gånger att även de som ska vidare till Singapore måste lämna planet och ta alla ägodelar med sig, då planet ska städas i Frankfurt. Med sorg i sinnet lämnar jag Singapore Airlines denna gång. När man kliver av får man i terminalen välja Travel to Singapore, eller Connecting flights / Exit. De lyckliga själarna som ska vidare till Singapore får alltså snällt vänta i ett separat transferområde.

Slutsats

Imponerande flygning av ett imponerande flygbolag, som har ett imponerande flygplan till sitt förfogande. Måtte tillgången på awardplatser för alltid förbli god!