Bakgrund och introduktion

Av olika skäl så blev det att fira semester i Seattle i början av maj. Resan dit gick via ett kort stopp i Vancouver. Jag hade tur och fick tag på prisvärda förstaklassbiljetter T/R.

Det första benet var med Lufthansas A320 till München från Stockholm. Incheckningen sköts av SAS och där uppmärksammar man inte någon med första klassbiljett på något sätt. Efter ett kort besök i SAS guld-lounge boardade vi Lufthansas A320. Där blev det genast bättre service och vi hälsades med namn.

Ombord var mittsätet som vanligt i Lufthansas Business reserverat och vi serverades en mycket god lätt lunch.

På flygplatsen

När vi landat i München blev vi hänvisade plats vid den nya terminalen som ännu inte är ibruk, vilket innebar att det skulle bli buss till terminalen. Genast när vi steg ner på plattan så kunde vi konstatera att Lufthansa har koll på servicen då det stod en chaufför med våra namn på en skylt och väntade på oss med en helt ny Porsche Cayenne. Vi fick skjuts raka vägen till terminalen och en hiss som gick upp till förstaklass loungen.

Där ville de skriva ut boardingkorten på nytt och ge oss deras förstaklass folder. De tog våra pass och vi fick de nya boardingkorten och gick upp i loungen, men när vi tittade på dem så skulle vi båda sitta i samma stol! Jag påpekade att det verkade lite trångt för första klass och med ett leende bad de om ursäkt och skrev ut nya boardingkort där vi fick var sin stol.

Lounge:

Loungen är recenserad separat från flygningen. Du kan läsa mer om loungen i loungerecensionen.

Läs mer om den besökta loungen »

Ombordstigning och första intryck

I loungen hann vi ta var sin cappuchino innan det var dags att boarda. Loungen har en egen passkontroll och de hade redan fått våra pass så det var bara att hämta dem och passera passkontrollen utan någon kö.

Gaten var precis brevid loungen så från det att vi bestämde oss för att gå från loungen till det att vi var ombord tog det inte mer än 3 minuter. Boardingen skedde inte genom framdörren så vi fick gå igenom den lilla business class kabinen (två stolsrader). Det visade sig att planet hade Lufthansas nya stolar i business class och de såg mycket bra ut. Stolarna står parvis och de i mitten är vinklade mot varandra medan de på var sida båda är lätt vinklade mot respektive fönster.

Sedan kom vi till förstaklasskabinen, som var mycket ljus, rymlig och gav ett trevligt intryck. Vi togs genast emot av en värd, som kunde våra namn och tog hand om våra ytterkläder samtidigt som vi serverades dryck. Jag valde champagne och fick en välsmakande Tattinger i min hand tillsammans med en liten skål makadamnötter.

Stolen och underhållningssystemet

Lufthansas förstaklass stol påminner mycket om Swiss, men har en pall som man kan ställa i längdsled istället för en gäststol. (Faktiskt ganska roligt att trycka på en knapp och köra pallen fram och tillbaka). Pallen fungerar också som ett stort förvaringsfack dit allt ryms. Stolen har en mängd inställningar och är mycket rymlig med mängder av förvaringsfack.

Planet hade det nya underhållningssystemet och det var uppenbarligen behäftat med en del barnsjukdomar då de måste starta om det flera gånger. Användargränssnittet var ett klart steg framåt och utbudet var utökat, men fortfarande betydligt sämre än hos t.ex. Thai.

Internet ombord

Planet hade Internet ombord men då jag vill vara offline ombord så använde jag det inte.

Måltider och Service

Efter start erbjöds vi aptitretare och aperitif, där jag valde en Johnnie Walker Blue Label. Aptitretaren var ett vaktelägg med kallrökt lax – vansinnigt gott!

Innan den egentliga måltiden var det naturligtvis dags för rysk kaviar, och vad är bättre till det än ett glas Tattinger?

Efter det var det dags för förrätter och jag valde min vana trogen ett urval av alla rätter, vilket innebar hummer med rödbeta och hasselnötter, majskyckling med Waldorfkräm, tomatsallad med marinerad ananas och grönsallad. Till det drack jag en utmärkt 2013 Margaret River Sauvignon Semillion, Cape Mentelie från Australien.

Som huvudrätt åt jag färsk vit sparris med hollandaisesås och fortsatte med det vita vinet.

Efter huvudrätten var det dags för ostbrickan och de rullade in en hel vagn med ostar som man fick välja från. Då jag inte tycker om mögelostar så halverades sortimentet men det fanns ändå flera goda alternativ kvar. Till osten drack jag en 2007 Cahteau Larmande, St Emilion Grand Cru Classé – ett helt fantastiskt rödvin.

Till sist, som sig bör, kom efterrätten där jag valde en Grön Shiso sorbet med lycheé  och hallon ackompanjerat av ett glas sött tyskt vin, som stod sig mycket väl i jämförelse med en fransk Sauternes.

Sedan avrundade jag en underbar måltid med kaffe och konjak. Här var det inte tal om frystorkat påskaffe utan man fick en nybryggd kopp Nespressokaffe.

Innan landning serverades lite färsk frukt och lufttorkad skinka, en lätt men ganska ordinär måltid.

Servicen var mycket god och inte tyskt stel, utan tvärtom ledig, personlig, vänlig med ett litet leende. Här har något hänt med Lufthansa en senaste tiden som givit en förändring till det bättre.

Sömn

Stolarna fälls till breda tvåmeters helt flata sängar som bäddas med madrass och tjock täcke och en stor mjuk kudde. Då det förutom vi två bara var en passagerare till i första klass så frågade de om vi ville ha en egen sovkupé. Så istället för att bädda våra stolar bäddade de dem i raden framför så att vi hade både ett litet sovrum och en sittavdelning – inte dåligt.

När man fäller upp skärmarna kring stolarna i första klass så blir sängen att kännas helt privat, trots att det finns en öppning ut mot korridoren.

Lufthansa har uppgraderat pyjamasjackan till ett mjukare och mycket bekvämt material, något som helt klart påverkade sömnen positivt.

Sömnen var god, även om det finns tystare plan än A330, och vi vaknade upp precis lagom utvilade för att orka vara vakna tills det var dags att gå och lägga sig på kvällen på destinationen. Bästa betyget är kanske att vi inte fick någon jetlag och direkt kunde komma in i normala sovtider ”Pacific Time”.

Ankomst

Efter en mjuk landning i Vancouver skulle vi stiga av planer. Då man inte använde den främre dörren och inte heller stoppade folk från att komma från turistklass blev avstigningen den sämsta delen på resan (med förstaklassglasögon på). Bagaget kom snabbt på bandet och sedan var det bara att ställa sig i passkontrollen som går långsammare i Kanada än i USA.

Slutsats

Lufthansa förstaklassprodukt är top notch. Det är en helgjuten servicekedja som börjar fungera redan på anslutningsflyget, om det är en Lufthansa-flight.

Maten och drycken är av högsta klass, det märks att man satsat hårt på det. Det är svårt att förstå hur man kan åstadkomma sådan kvalité  på ett flyg.

Det bästa av allt är att servicen blivit lite mjukare och personligare – det strikta tyska har fått stryka lite på foten dock utan att bli mellaneuropeiskt hurtigt. Resultatet är att helheten höjt sig ytterligare ett snäpp och har ni chansen kan jag varmt rekommendera detta.

En rolig sak är också att man får amenity kitet i en läderväska. Först var jag lite undrande och sedan insåg jag att tanken var att det sedan skulle kunna användas som skyddsväska för en iPad – mycket smart, dock inte för mig som använder Surface som har lite andra mått.

På hemresan gick vårt tänkta plan sönder så vi fick istället åka via San Francisco och A380 på hemvägen. Mer om första klass på A380 kommer senare.