Bakgrund och introduktion

På nerresan till Indien blev det som vanlig att försöka hitta den sovpositionen som var minst obekväm för att som en ostkrok försöka stjäla sig till ett par timmars vila. Dessutom hade vi efter den internationella flygningen en dryg väntan på inrikesterminalen, så jag funderade jag inte många sekunder när vi blev erbjudna att köpa en uppgradering på hemresan.

På flygplatsen

Direkt när vi kom in på Chennais flygplats letade vi upp Lufthansas personal som satt i ett litet bås alldeles efter entrén. De var väldigt tillmötesgående och sa att ”just nu har vi ett erbjudande” om att uppgradera från L-klass till C-klass, vilket normalt sett inte brukar vara okej. Åtminstone inte till en rimlig penning. Personalen pratade bra engelska och gjorde i ordning biljett till Loungen och boardingkort och sa att de skulle komma till loungen för betalning och med nya boardingkort ett par timmar senare, vilket dom också gjorde. Lufthansas markpersonal skötte sig alldeles utmärkt hela vägen.

Lounge:

Loungen är recenserad separat från flygningen. Du kan läsa mer om loungen i loungerecensionen.

Läs mer om den besökta loungen »

Ombordstigning och första intryck

När det var dags för boarding blev vi hämtade i loungen och blev ledsagade direkt till business check-in som låg bara några hundra meter bort. Vi gick rakt igenom men jag upplevde det som om det var ganska få som väntade. Förmodligen var det boarding från flera gater. Precis innan boarding fanns det ett ställ med flertalet magasin och tidningar. Överlag gick det synnerligen enkel eftersom vi var bland dom första ombord från vår gate.  Vi blev väl mottagna och erbjöds champagne som välkomstdrink. Seating på rad 10A och C i (D-AIGP) gav oss enormt benutrymme och jag med mina 180 cm nådde inte fram till bulk-head om jag så sträckte mig så lång som anständigheten medgav. 

Stolen och underhållningssystemet

Kabinen och sätena upplevdes som välanvända, men inte slitna. I och med att vi hade frontraden mot bulk-head så var det mycket plats och man kunde rumstera om med kavaj och skor utan problem. Stolen hade tre förinställda lägen (sov-, vilo- och upprätt läge) och utöver det fanns det möjlighet till finjustering. Dessutom hade stolen massage, vilket inte var så dumt på morgonkvisten.

Det gick alldeles utmärkt att sova mer än 5 timmar i sträck i stolen även om det var lite märkligt att inte ligga plant. Jämfört med mina tidigare erfarenheter i Eco var det dock ett stort lyft och jag inser att det blir problematiskt att boka eco-biljetter hädanefter…

IFE var bra och det fanns ett hyggligt utbud och några relativt nya titlar på filmsidan, men endast enstaka TV-avsnitt från olika serier. Personligen hade jag gärna sett fler episoder per TV-serie eftersom jag tycker det är enklare att passa in många korta avsnitt och än en längre film mellan servicen pågår. Tyvärr var IFE lite seg och det var lite glapp i fjärrisen så vid något tillfälle skulle jag pausa och när man pausat i ett visst antal minuter så återgår systemet till menyn. Att då försöka spola fram till samma ställe var lite irriterande.

Internet ombord

Jag provade inte Internet ombord på denna flygning eftersom jag hade fullt upp med att njuta av allt annat, men på vägen ner hade Lufthansa Internet ombord på LH756 (B744) och det fungerade hyggligt med tanke på att man är så pass långt upp. Inloggning sker med antingen voucher som jag antar att man kan köpa online eller med ett konto hos ett flertal (i huvudsak tyska) operatörer, varav en var Homerun. Jag loggade in med mina uppgifter från Telia och det fungerade!

Måltider och Service

Vi serverades middag efter en timme ungefär och det fanns två val. Antingen fisk eller en indisk vegetarisk rätt. Tyvärr var själva brickan med grund-kitet slut så tillbehören matchade inte huvudrätten. Det serverades öl, vin och avec. Eftersom klockan var mitt i natten för vår del så var aptiten inte på topp så det är svårt att sätta ett rättvist betyg. På morgonen serverades vi frukost och återigen var det bara ett alternativ kvar. Först blev jag lite irriterad och tyckte väl att dom gott kunde börjat från andra hållet denna gången, men sen tänkte jag att vi som kom dit via en uppgradering kanske fick ta det som blev över. Fair enough om det var så…

Sömn

Jämfört med eco så sov jag för första gången oavbrutet i fem timmar. Det kändes skönt att sträcka ut sig helt, men lite konstigt att det lutade lite framåt (170 grader).

Ankomst

Flighten landad lite före utsatt tid och själva nedstigningen och klargöringen av kabinen gick på ett litet kick. Från TV och kaffe till hjul i backen gick det undan. Motvilligt lämnade vi business-kabinen och fick fokusera om på en rolig transferväntan i Lufthansas Senators Lounge istället innan det var dags att flyga vidare.

Slutsats

Att betala fullpris för business handlar ibland om dubbla priset i runda slängar, vilket gör att jag nog hellre skulle åka två gånger någonstans istället om det är jag som betalar. Om man som jag fick möjligheten att uppgradera för ett rimligt pris (cirka 300 EUR) så är det definitivt värt det på längre resor. Jag kommer i fortsättningen lägga manken till för att hitta prisvärda business eller premium-alternativ på flygningar på längre sträckor än 6-7 timmar.