Bakgrund och introduktion

Del av jorden runt resa (del 8 av 13)

På flygplatsen

Beijing’s flygplats, terminal 3, är stor och luftig – när man kommer in påminner den mycket om Hong Kong’s. Den byggdes ju så sent som till OS 2008 – därför blir man lite förundrad när man vet att det planeras för en ny ännu större flygplats söder om stan. En flygplats som skall kunna hantera, i ett första skede 130 miljoner passagerare per år, och med en utbyggnadspotential till 300 miljoner – nästan 1 miljon om dagen alltså (”släng er i väggen” Hartsfield-Jackson, Heathrow och alla ni andra:-). Incheckningen öppnade 4 timmar innan take off – man vet väl hur lång tid saker o ting kan ta här. (En kul detalj: innan ANA-personalen öppnade incheckningsdiskarna ställde de upp på ett led med nästan militärisk precision.Chefen gick igenom ”dagordern”. På en skylt stod att incheckning skulle påbörjas 11.30. På sekunden 11.30 öppnade man alla diskarna samtidigt genom att all personal ställde sig upp bugade och hälsade välkommen. Japansk disciplin o precision!) Fanns flera diskar för business incheckning. Det fanns ingen speciell Business-kö, men köandet till pass- o securitycontrol gick relativt snabbt – tog ”bara” 1 timme, snabbt för att vara i Kina. Vi gick till Air China loungen, en riktigt stor lounge. Där var mycket folk men också gott om plats, bl a många riktiga bord att sitta och äta vid eller arbeta. Ganska mycket asiatisk mat, men gott. Ett bra utbud av dryck, både med och utan alkohol. Uselt WiFi dock – dessutom skulle passet avfotograferas för att få ut lösenordet.

Lounge: Air China Business Class Lounge, Beijing Capital International (PEK), Terminal 3E

Loungen är recenserad separat från flygningen. Du kan läsa mer om loungen i loungerecensionen.

Läs mer om den besökta loungen »

Ombordstigning och första intryck

Business boarding först i egen gateingång. Det är en ovanligt stor business kabin; 13 rader i en 1+2+1 konfiguration med ett litet bord vid sidan om varje stol. Kabinen belagd till nästan 100%. Mycket vänlig och artig personal tar emot. Man tog upp beställningen för måltiden direkt och tilltalade oss med våra namn. Trevligt. Tyvärr fanns endast vatten att dricka innan start – inte favoritdrycken champagne (trots att jag försynt bad om ett glas:-).

Stolen och underhållningssystemet

Stolen kändes bra (om än lite ”rikkig” – jag vet inte om det ska vara så). Man satt bekvämt, jag testade också sovläge. Det var 180 grader – i denna stol skulle jag säkert kunna sova någorlunda bekvämt. Vad som kunde uppfattas som både bra och dåligt var att man satt väldigt ”enskilt” i ett eget lite bås med ett bord. Man var behagligt avskild, å andra sidan om man var 2 personer som ville prata och umgås så var det inte helt lätt då man var avskilda av en skärm och fick luta sig en bit framåt om man ville se den man pratade med. En lite udda lösning tycker jag.

Underhållningssystemet var fantastiskt. Massor av möjligheter, bl a 3 TV-kanaler direkt (t ex CNN), många filmer, tv-serier, spel o s v. Men också e-böcker, många kartfunktioner, ankomstguider till ett 50 tal flygplatser världen över m m. Stor skärm på lagom avstånd.

Internet ombord

Ja, men till en kostnad (7 US£/30 min, 22 US$/hela flygningen)

Måltider och Service

Det fanns 2 meny alternativ, kinesiskt eller japanskt. Flygvärdinnan verkade uppriktigt glad när jag som västerlänning valde det japanska alternativet. När maten kom, tjusigt upplagd, måste jag medge att jag inte kände igen särskilt mycket – bara misosoppan, riset och broccolin, resten såg bara ovanligt men spännande ut. Totalt var det ett 10 tal smårätter. Dom smakade … ovanligt – inte illa, men allvarligt talat inte speciellt gott heller. Jag såg det hela som en kul upplevelse – men så är jag heller inte särskilt bevandrad i det japanska köket.Till maten dracks genomgående champagne: Canard Duchene, en ny bekantskap för mig, men riktigt god. Serveringen och allting runtomkring var professionell – ANA kan fortfarande erbjuda ”riktig” business class service.

Sömn

Då detta var en 3 timmars eftermiddagsflygning var det knappast aktuellt att sova. Men jag tror att det skulle gå bra att sova i denna stol. I infotainementsystemet fanns f ö en videosnutt som visade hur man ”bäddade sängen”. På nattflygningar delas det ut en speciell madrass att läggas på den nedfällda stolen. Dessutom ett riktigt täcke, inte bara en filt. ANA verkar ha tänkt på allt.

Ankomst

Vi landade på utsatt tid (vad annars:-). Då vi fick vänta 5 minuter extra, p g a lämnande plan, innan vi kunde angöra bryggan, så bad man om ursäkt i högtalaren. För 5 minuter!!!

Efter allt köande och byråkratiskt krångel vi upplevt både till och från Peking var det fantastiskt att komma till HND. Allt gick snabbt smidigt och effektivt. 1,5 timmar efter landning befann vi oss på vårt hotell i Asakusa (d v s en bra bit från flygplatsen). På motsvarande tid på PEK hade vi inte kommit igenom passkontrollen och än mindre fått vårt bagage.

Slutsats

ANA var en ny men mycket positiv erfarenhet för mig. Allt fungerade, verkligen allt (ska jag hitta något att anmärka på skulle det vara att man inte fick ett glas champagne innan start:-). Jag åker mycket gärna igen med detta flygbolag (vilket jag f ö gjorde några dagar senare i en annan kärra – läs min recension av den flygningen och se om jag är lika positiv).