Av JonasC

Efter tre fantastiska veckor i Singapore, Vietnam och Maldiverna så var det äntligen dags att börja röra sig hemåt. Hemresor brukar i normala fall innebära ett antiklimax, kanske semesterns tråkigaste moment då man under dessa timmar genomgår transitionen tillbaka till verkligheten. I detta fall valde jag däremot att göra hemresan till semesterns höjdpunkt, med årets mest efterlängtade flygupplevelse: Etihad First Class Apartments.

Torsdag 14 Juli 2016

Jag vaknar upp till en regnig torsdagsmorgon på ön Maafushi i Maldiverna. Efter att ha spenderat de senaste fem dygnen i vad som bäst kan beskrivas som en total isolation från omvärlden, så ser jag mycket fram emot att få komma härifrån. Maafushi ligger cirka 30 kilometer söder om huvudön Malé, och de transportalternativ som finns tillgängliga är färja eller motorbåt. Färjan går kl 07 varje morgon och kostar 2 dollar. Restiden till Malé är cirka 3 timmar beroende på väder, och upplevelsen kan bäst beskrivas som spartansk och obekväm. Då mitt flyg avgick på kvällen så hade jag ingen större lust att spendera dagen i ett regnigt Malé, så valet föll istället på den dyrare men betydligt snabbare motorbåten. Resan till Malé tog cirka 45 minuter, och båten körde gasen i botten genom vågorna. Inget som rekommenderas till den som lätt blir åksjuk eller är rädd för höga hastigheter, då det vid flera tillfällen kändes som att båten skulle välta. Det var minst sagt en rolig och udda upplevelse, då det trots allt är sällan man får chansen att åka båt ut till flygplatsen.

[IMG]

Speedboat bryggan på Malés Internationella flygplats.

Väl framme på flygplatsen dröjer det två timmar innan incheckningen öppnar, och även om jag kunde ta en senare båt så ville jag inte äventyra marginalerna då väderförhållanden på havet kan ställa till det för båtarna. I väntan på att incheckningen ska öppna så passar jag på att utforska flygplatsen, följt av lunch. Males internationella flygplats är av open-air typ, där terminalerna mer eller mindre omsluts av den varma utomhusluften. Ett vanligt upplägg på tropiska destinationer där man låter naturen sköta en stor del av ventilationen i byggnaden. Merparten av flygresenärerna ankommer till flygplatsen antingen via motorbåt eller sjöflygplan från de olika resorterna. Sjöflygplanen avgår från en egen terminal, där hotellgästerna skjutsas mellan terminalerna av representanter från de olika hotellen i hotellens egna bilar. De flesta större hotellkedjor finns representerade på ön, och priserna för en natt på dessa resorter uppgår mer än ofta till fantasisummor.

Klockan 16.40 prick öppnar incheckningsdiskarna för Etihad Airways flight EY279 till Abu Dhabi, och jag ställer mig först i kö bakom Business Class disken. Av någon anledning fungerade inte online incheckningen kvällen innan, vilket gjorde mig aningen orolig i rädsla om att biljetten inte var korrekt biljetterad efter en schemaändring som inträffade ett par månader tidigare. Tack och lov visade sig allt vara i sin ordning, och jag blir incheckad till London där jag ombads att checka in på nytt vid transferdisken för sista benet till Stockholm. Med boardingkort i hand beger jag mig genom säkerhetskontroll, passkontroll och slutligen till loungen.

[IMG]

Det är inte varje dag man får så här fina boardingkort.

Etihad Airways använder sig av Plaza Premium Lounge på Malés internationella flygplats, som är den tredjepartslounge som de flesta flygbolag använder. Loungen erbjuder gott om sittplatser, såväl som matbord och vilstolar. Då Maldiverna är ett strikt muslimskt land så finns ingen alkohol att tillgå i loungen, och besökarna för istället nöja sig med ett urval av läsk, juice, vatten och en kaffemaskin. Matutbudet bestod av en handfull varma rätter, sallad och diverse bakverk. Då jag redan ätit lunch i terminalen, så nöjer jag mig med en kopp espresso och lite juice i väntan på avgång.

Etihad Airways flight EY279 Malé – Abu Dhabi

Avgång: 19.40

Ankomst: 23.10

Varaktighet: 4h 30m

Sittplats: 4C

Klass: Business Class

Flygplanstyp: Airbus A320-200

Klockan 19.00 beger jag mig ner för trappan till gaten, där ombordstigningen höll på att förberedas. Passagerare i Business Class hade en egen dedicerad kö, och hela processen sköttes ordningssamt och civiliserat. I gaten tjuter det till, vilket sällan är ljudet man vill höra när man redan reser i den högsta kabinen. Det visade sig att min fönsterplats 2F hade blivit ändrad till en gångplats på sista raden 4C på grund av ett större sällskap som ville resa tillsammans. Kanske inte hela världen, men det kändes lite tråkigt att gå miste om mitt fönster.

Då Malés flygplats saknar jetbryggor så bussas alla passagerare ut till flygplanet, även om det i detta fall innebar en 30 sekunders bussfärd då flygplanet stod parkerat rakt framför terminalbyggnaden. Väl ombord hälsas jag välkommen av den trevliga besättningen innan jag infann mig på min sittplats. Business Class kabinen på Etihad Airways Airbus A320-200 består 16 reclinerstolar uppdelade på 4 rader i en 2-2 konfiguration.

[IMG]

Seat 4C.

Stolarna är av samma modell som Turkish Airlines har på sina nyare Airbus A321, med undantag för stolskontrollerna som är elektriska istället för pneumatiska. Ergonomin i dessa stolar är inte den bästa, och personligen är jag inget större fan av reclinerstolar då lutningen ofta är snålt tilltagen, samt att benstödet sällan tillför något stöd för benen, annat än att ha en metallskena tryckandes mot vaden i flera timmar.

Business Class kabinen visar sig gå full på denna flygning, där merparten av passagerarna tillhörde samma familj. När dörren stängts erbjöds välkomstdrinkar i form av apelsinjuice, vatten och Champagne. Till min stora förtjusning serverades Duval Leroy som är min favoritchampagne, vilket gjorde valet mycket enkelt för mig. Tyvärr serverades Champagnen ljummen, men den gick fortfarande att dricka.

[IMG]

Välkomstchampagne. Tillskillnad från många andra flygbolag, så använder Etihad riktiga Champagneglas även i Business Class.

Kort efter att Champagneglaset druckits upp var det dags för start, och väl uppe i luften dröjer det en stund innan serveringen påbörjas. Servicen ombord på denna flygning kan bäst beskrivas som oorganiserad och slarvig. Jag erbjöds ingen dryck innan maten, eller förrätt. Istället serverades varmrätten direkt, varvid jag påpekade att jag gärna ville ha en förrätt först. Detta möttes av en ljudlig suck från flygvärdinnan, innan hon gick tillbaka till galley och plockade fram en förrätt åt mig. Många av de övriga passagerarna i kabinen fick ingen mat alls, vilket var väldigt konstigt då de inte frågade dem om de ville ha mat eller inte.

Två val av förrätt fanns tillgängliga, en mezzetallrik och en Nicoisesallad med tonfisk. Mezzetallriken var redan slut, och jag fick istället nöja Nicoisesalladen som visade sig vara väldigt god, med undantag för den sega tonfisken.

[IMG]

Förrätt bestående av Nicoisesallad med tonfisk, och ett glas sydafrikansk Shiraz.

Näst på tur stod varmrätten, där valet föll på brochettes med havsabborre och räkor, serverad med potatisgratäng och tomatsås. Även denna visade sig vara god, men långt ifrån spektakulär.

[IMG]

Varmrätten.

Valet av efterrätt föll på lemon tart med mango coulis och mynta. Till denna dracks ett glas dessertvin som visade sig vara makalöst gott. Så gott att jag bad om ett till glas att smutta på till filmen.

[IMG]

Fantastiskt god efterrätt.

Med cirka två timmar kvar av flygningen passar jag på att utforska underhållningssystemet E-Box, där ett bra urval av filmer och TV-Serier fanns tillgängliga. Systemet var både responsivt och erbjöd bra bildkvalité. Valet av film föll på Joy med Jennifer Lawrence och Bradley Cooper, en film som jag med näppe han se färdigt innan det var dags för landning i Abu Dhabi.

Tack vare starka medvindar ankommer vi 45 minuter innan ordinarie ankomsttid, och som väntat parkerar vi vid en buss gate. Utanför flygplanet står en BMW 7-Serie parkerad med tillhörande chaufför väntandes med en namnskylt. Tyvärr var inte bilen till mig, och jag fick nöja mig med den dedicerade Business Class bussen som skjutsade resterande 14 passagerare till terminalen.

Väl inne i terminalen passerar jag snabbt säkerhetskontrollen för transitpassagerare innan jag sätter rak fart mot Etihad Airways nya First Class Lounge.

Etihad Airways First Class Lounge & Spa Abu Dhabi

Resans stora höjdpunkt utöver självaste flygningen förstås, var att besöka Etihads nyöppnade First Class Lounge som öppnade drygt en månad innan. Jag hade avsiktligen bokat en lång bytestid på Abu Dhabi för att kunna uppleva loungen ordentligt, och efter flera månaders förseningar så drog jag äntligen en lättnadens suck när loungen formellt öppnades i slutet av maj 2016.

Efter en rask promenad genom terminalen, ankommer jag äntligen till loungen där en värdinna hälsar mig välkommen. Jag var i början lite osäker kring huruvida jag hade tillgång till loungen under kvällen innan då mitt flyg inte avgick förrän morgonen därpå, men tack och lov blev jag insläppt utan några som helst diskussioner. Självaste kontrollen för tillgång sker utanför loungen där ett litet podium står uppställt. Därefter leds man genom en trappa upp till loungen där man möts av den vackra huvudreceptionen. Jag välkomnas omedelbart av en portier som erbjuder att stuva undan min kabinväska i ett av skåpen. Med väskan i tryggt förvar överlämnas jag till en av värdinnorna som erbjuder sig visa mig runt den nyöppnade loungen, ett erbjudande som jag med glädje tackar ja till.

[IMG]

Den vackra entréreceptionen i Etihad Airways First Class Lounge.

Loungen är relativt stor till ytan, och är indelad i ett antal sektioner. Restaurangdelen tar upp den övervägande delen av loungeytan, och består av ett 40-tal matbord klädda med stärkt linne, samt tillhörande stolar. Utöver restaurangdelen fanns även ett flertal sitthörnor med bekväma läderfåtöljer, samt Relax&Recline delen med bekväma vilstolar, kuddar och filtar där trötta gäster kan ta en tupplur. Två bardiskar fanns tillgängliga i loungen, en större disk vid sitthörnorna och en mindre disk vid restaurangdelen. För de som önskar avskildhet fanns även två privata rum inredda med en soffa och två fåtöljer, samt ett bord. Rummen tilldelas enligt först till kvarn principen, och passar utmärkt för större sällskap som vill umgås utan att störa övriga gäster, samt de som gärna vill sitta för sig själva i tysthet. Slutligen finns en Cigarrlounge, som jag dessvärre inte hann besöka. Enligt uppgift tillhandahåller Etihad en uppsättning exklusiva Cohiba-cigarrer med tillhörande Cognac och Whiskey, som kan avnjutas i opulenta läderfåtöljer.

[IMG]

Restaurangdelen.

[IMG]

Bekväma läderfåtöljer i de privata rummen.

Efter den utförliga rundturen av loungen, bestämmer jag mig för att ta en sittplats vid den stora baren. Valet av dryck denna kväll föll givetvis på ett glas Champagne Bollinger La Grand Année 2005, samma Champagne som serveras ombord. I ärlighetens namn var jag inte helt förtjust i denna Champagne vars smakprofil var för torr och brödig för min smak, och det blev således endast ett glas av den för kvällen. Dum som jag var provade jag inte Rosé Champagnen Duval Leroy Brut Rosé som däremot var makalöst god (denna dracks först dagen därpå ombord på flyget).

[IMG]

Champagne och nötter i baren.

I takt med att klockan börjat närma sig midnatt, bestämmer jag mig för att förflytta mig till restaurangsektionen där jag välkomnas av Maitre’d och hennes kollegor i köksteamet. Restaurangen var kanske den mest imponerande delen av loungen, där både mat, service och atmosfär lever upp till standarden hos en bättre fine-dining krog. Menyn är väldigt utförlig med ett 20-tal internationella och lokala rätter. I tillägg till ordinarie menyn fanns även en femrätters specialmeny från Emirates Palace. Vinlistan innehöll tre röda, tre vita, två Champagner och ett dessertvin, där endast Champagnerna var desamma som serveras ombord.

Bordsuppsättningen, tallrikar, glas och bestick är näst intill identiska mot de som återfinns ombord. Syftet bakom detta är att erbjuda resenärerna valfriheten att kunna äta i loungen innan flygningen för att maximera arbete och/eller sömn ombord.

[IMG]

Den eleganta bordsuppsättningen i restaurangen.

Efter att ha utforskat menyn i stark noggrannhet, är det dags att lägga beställning. Till förrätt väljer jag Foie Gras Terrine med långkokta plommon, ingefärsgelé, och bittermandel. Att dricka till denna blev förstås ett glas av det sydafrikanska dessertvinet, som av Maitre’d ansågs vara ett utmärkt val.

[IMG]

[IMG]

Foie Gras Terrine.

Anklevern var makalöst god, där kombinationen av söthet, sälta och fett gick utmärkt ihop med det söta dessertvinet. I min mening hade rätten passat lika bra som en dessert, då den feta ankleverns smak och konsistens kunde likställas med den hos en kraftig chokladtryffel.

Förrätten följs av en palate cleanser i form av en citronsorbet vilket känns väldigt befogat då man gärna vill rensa tungan från smaken av den kraftiga anklevern. Sorbeten efterföljs av varmrätt där valet föll på Red Snapper med pilgrimsmussla, ångkokt spenat, potatispuré, squashblomma och Ossetra Caviar. Till denna dracks en Sauvignon Blanc från Marlborough i Nya Zeeland.

[IMG]

[IMG]

Red Snapper.

Även varmrätten visade sig vara fantastiskt god, där fisken var stekt till perfektion med knaprigt skinn och kött som faller samman av en lätt beröring med gaffeln. Mängden Caviar var aningen snålt tilltagen, men å andra sidan var den endast avsedd som garnering. Pilgrimsmusslan var även den stekt till rätt temperatur där köttet had en mjuk, smöraktig konsistens. Mitt enda klagomål med rätten var den minimala portionsstorleken, och i efterhand ångrar jag mig att jag inte beställde in en till varmrätt från menyn.

Slutligen var det dags för dessert där valet föll på Pannacotta av kamelmjölk med maräng, passionsfrukt, kumquat och mangopulver.

[IMG]

[IMG]

Pannacotta.

Middagen avslutades strax efter klockan ett på natten, och vid det här laget började sömnen göra sig påmind. En av de största nackdelarna med denna lounge är avsaknaden av vilorum, och mitt enda alternativ till sovplats är Relax&Recline delen. En värdinna erbjuder sig göra i ordning en vilstol till sovplats med tillhörande filt och kudde medan jag borstar tänderna i ett av badrummen.

Vilstolen visade sig tyvärr vara omöjlig att sova i då jag ständigt gled av stolen när jag försökte ligga på sidan. Likaså blev stolen inte helt platt, och det blåa ljuset från projektorskärmen gjorde det svårt att sova. I slutändan förflyttade jag mig till ett privatrum där jag kunde ligga ner på soffan. Lamporna i rummet gick däremot inte att släcka och likaså kunde bakgrundsmusiken inte stängas av. Personalen var till en början motvilliga att låta mig sova i rummet, men sett till hur tom loungen blev under natten så gick de med på att låta mig spendera natten där. Trots lamporna och ljudet lyckas jag få fyra timmars sömn, och jag vaknar upp i lagom tid till min spabehandling.

Som First Class resenär får man välja mellan en fri behandling i Spat eller en rakning/frisering i Style&Shave. Då jag under veckan råkat ut för en kraftig solbränna i Maldiverna, så föll valet på spabehandlingen som var en exfolierande ansiktsmask. Behandlingen följdes av en dusch, innan det var dags att åter igen sätta sig vid restaurangen för frukost.

Klockan har nu hunnit passera sex på morgonen, och loungen är fylld med morgontrötta resenärer. En stor del av besökarna tycks ha anslutit från Sydney och Melbourne flygen, för vidare färd till Europa.

Servicen i restaurangen på morgonen var inte lika uppmärksam som under middagen kvällen innan, men personalen var mycket trevliga i sitt bemötande. Med cirka en timme kvar innan boarding föll valet av frukost på Eggs Benedict med rökt lax och en kopp kaffe. Äggen var pocherade till perfektion, och gick utmärkt ihop med laxen och spenaten. Äggen serverades på en English muffin som var lagom rostad. Överlag en mycket god frukost.

[IMG]

Eggs Benedict.

På det stora hela kände jag mig väldigt imponerad av Etihad Airways First Class Lounge, och i ärlighetens namn är jag väldigt kluven kring huruvida den faktiskt är bättre än Lufthansas First Class Lounge och Terminal i Frankfurt och München. Maten var klart den överlägset bästa jag någonsin upplevt i en flygbolagslounge, både menyn samt avsaknaden av buffé som i min mening skapar ett mer rent och odekadent intryck av loungen. När det kommer till intimitet och exklusivitetskänsla så har Lufthansa ett knappt övertag då besökarmängderna i First Class Terminal är betydligt lägre, vilket skapar en lugnare atmosfär.

Etihad Airways flight EY19 Abu Dhabi – London Heathrow

Avgång: 8.00

Ankomst: 13.05

Varaktighet: 8h 5m

Sittplats: 4A

Klass: First Class Apartments

Flygplanstyp: Airbus A380-800

Mätt och belåten efter frukosten lämnar jag loungen cirka en timme innan avgång. Gaten för morgonens London avgång ligger en kort promenad bort från loungen, och väl framme noterar jag att de flesta passagerare redan sitter och väntar. Gaten är uppdelad i två fållor, en för Economy passagerare och en mindre för First och Business. Boardingkortet scannas innan man ges tillträde till fållan. Med alla passagerare på plats så ropas ombordstigningen upp. First Class, följt av Business Class och statuspassagerare, samt slutligen Economy Class.

Väl ombord hälsas jag välkommen av den trevliga besättningen, där vår australiensiska värdinna Allison erbjuder sig att visa mig till min plats. First Class kabinen på Etihad Airways Airbus A380-800 består av 9 apartments på raderna 1 till 5, samt den berömda Residence kabinen på rad 1.

[IMG]

First Class kabinen ombord på Etihad Airways Airbus A380-800.

[IMG]

Apartment 4A. Mitt hem under de kommande åtta timmarna.

Omedelbart efter att jag gjort mig hemstad i min Apartment slås jag över hur stor och rymlig den känns, och trots faktumet att den till ytan inte är värst mycket större än de flesta övriga First Class stolar, så har Etihad lyckats maximera ytan på ett sätt som skapar en oöverträffad rymlighetskänsla. Kabinen är stilfullt inredd i jordnära färger, där inredningen i varje Apartment alternerar mellan beige och cigarrbrunt Poltrona Frau läder, samma läder som för övrigt återfinns i Ferraribilar.

Självaste stolen är väldigt bred och bekväm, då den erbjuder gott stöd för rygg och svank i det upprätta läget. Den största nackdelen med stolen var de begränsade inställningsmöjligheterna, samt faktumet att den inte kunde försättas i en ordentlig lounge position. Stolens lutning var väldigt begränsad vilket gjorde det svårt att slappna av ordentligt när man tittar på en film. Utöver stolen finns även en soffa längs med väggen som agerar fotstöd, gästplats och som fälls ut till en säng när det är dags att sova. I min Apartment återfanns även en kyld minibar med läsk och juice, samt ett sminkskåp med spegel där amenity kittet låg. Överlag var jag väldigt imponerad av Apartment Sviten, även om den i vissa aspekter inte levde upp till komforten som man normalt förväntar sig av en First Class stol.

Det dröjer inte länge innan Allison är tillbaka vid min sittplats i sällskap med vår Food&Beverages manager Pedro för en formell introduktion, följt av välkomstdryck, pyjamas och utdelning av menyer. Då klockan inte hunnit passera åtta än, så föll valet av välkomstdryck på en kopp kaffe och vatten, som serverades med en skål dadlar. Kaffet serverades på en silverbricka tillsammans med en kall handduk och ett handskrivet välkomstbrev.

[IMG]

Välkomstdryck i Etihad Airways First Class.

Efter kaffet passar jag på att smita in på toaletten för att byta om till pyjamasen, och väl tillbaka erbjuder sig Allison att hänga undan mina kläder i garderoben.

[IMG]

Yours truly iklädd en helsvart Etihad Airways pyjamas.

Avgången försenas med en halvtimme på grund av en passagerare som inte hann till flyget i tid, och vars väska behövde lastas av från flygplanet. Under tiden erbjuds jag ett glas Champagne av Allison att smutta på i väntan på avgång.

[IMG]

Pre-departure Champagne. Bollinger La Grand Année 2005.

[IMG]

Avgång från Abu Dhabi International Airport.

Väl uppe i luften dröjer det en stund innan serveringen påbörjas, och under tiden bestämmer jag mig för att utforska underhållningssystemet ombord. Etihad Airways A380-800 är utrustade med den senaste versionens E-Box Entertainment System med ett hundratal olika filmtitlar, TV-Serier, spel och musikalbum, såväl som live-TV och trådlös internetuppkoppling. För sakens skull bestämde jag mig för att prova TV funktionen där en handfull kanaler fanns att välja bland.

[IMG]

Avslappning framför TV:n…

Efter en stunds TV-tittande kikar Allison förbi och tar dryckesbeställningar innan frukosten. Då jag fortfarande kände mig lite trött efter nattens dåliga sömn, så föll valet på en kopp svart kaffe som serverades med en uppsättning en skål nötter, oliver och en chokladbit.

[IMG]

Kaffe efter start.

Kaffet serverades av kocken Pedro, som passade på att ta frukostbeställningar. Etihad Airways erbjuder dine-on-demand i First Class där resenärerna själva tillåts välja vad de vill äta och när, under hela flygningen. På denna flygning fanns en frukostmeny och en lunchmeny, såväl som en á la carte meny med lättare och större rätter som kunde beställas genom hela flygningen.

[IMG]

Bordet uppdukat för frukost.

Då jag var ute efter att maximera upplevelsen så var planen att äta frukost efter start och lunch innan landning. På frukostmenyn fanns flertalet rätter att välja bland, däribland eggs any style. Pedro erbjöd att laga ihop en egenkomponerad frukosträtt som inte fanns på menyn, ett erbjudande som jag tackade ja till. Rätten i fråga var en typ av eggs Benedict med rökt lax, beef bacon och spenat, serverad på en skiva rostbröd.

[IMG]

Frukosten inleds med en frukttallrik.

[IMG]

Följt av Pedros Eggs Benedict.

Äggen smakade som om de hade pocherats ombord, där äggulorna var prefekt rinniga. Hollandaisesåsen var något snålt tilltagen till mängden, och det kraftiga rostbrödet gjorde ett utmärkt jobb i att suga upp den kladdiga sörjan av sås och äggula. Baconet var väl knaperstekt, om än något för knaprigt för min smak. Överlag var detta en mycket god frukostvarmrätt.

Med frukosten undanplockad så återstod cirka fem timmar kvar av flygningen, varav tre timmar till nästa måltidsservering. Då fåtöljen inte lämpar sig speciellt väl till filmtittande så bad jag Allison göra iordning sängen då den lämpade sig bättre till avslappning.

[IMG]

Turndown service i Etihad Airways First Class Apartments.

Sängen i Etihad Airways First Class Apartments har fått sin beskärda del klagomål, som främst berör bredden. Sängen i sig är betydligt smalare än de flesta First Class stolar, vilket somliga ser som en nackdel, trots faktumet att det är en riktig säng. Personligen hade jag inga större problem med bredden på sängen, och man kunde med lätthet ligga raklång och få sig en ordentlig natts sömn. Dock är jag aningen smal till figuren, och om man är större byggd så kan bredden vara ett bekymmer. Kuddarna mot väggen gjorde det möjligt att halvligga i sängen vilket kan ses som ett substitut för lounge läget, även om jag personligen föredrar en stol som kan lutas tillräckligt långt bakåt för att uppå samma komfort. I sängläget vrids TV-skärmen 90-grader, och det finns även en extra fjärrkontroll vid sängen.

Efter tre timmars filmtittande var det dags att bädda undan sängen och förbereda sig för lunch. Serveringen inleds med ett glas Champagne där valet föll på Duval Leroy Rosé, som visade sig vara makalöst god.

[IMG]

Duval Leroy Brut Rosé.

Till Champagnen serveras en Amuse Bouche som inte fanns på menyn. Denna bestod av anklever, pumpernickel bröd och melongelé.

[IMG]

Amuse Bouche.

Munsbiten följs av en förrätt bestående av kallrökt laxfilé med pressad melon och citrusolja.

[IMG]

Förrätt.

Laxbiten var förvånansvärt tilltagen i storlek för att vara en förrätt, och man kunde nästan tro att det var en varmrätt sett till storleken. Laxen var mjuk i konsistensen och hade en lätt rökt smak, som gick väl ihop med den söta melonen och den syrliga citrusoljan.

Varmrätten som följde var en lammfilé med rödvinssky, linser, körsbärstomat och sparris. Till denna dracks ett glas Australiensisk Shiraz som serverades i ett enormt vinglas. Glaset var tillräckligt stort för att kunna rymma innehållet av en hel vinflaska om man så skulle önska det.

[IMG]

Varmrätten.

[IMG]

Rödvinet.

Lammfilén var aningen överstekt och för svagt kryddad, likaså linserna som var väldigt svaga i smaken. Med lite salt och peppar fick rätten mer smak, men överlag var jag inte speciellt imponerad av varmrätten. Det Australiensiska rödvinet visade sig däremot vara väldigt gott tillsammans med köttet.

Efter varmrätten var det dags för dessert, och då jag vid det här laget började känna mig väldigt mätt så avstod jag från osttallriken och gick direkt på efterrätten. Valet av efterrätt föll på texturer av kamelmjölk bestående av chokladglass, choklad ganache och chokladmousse.

[IMG]

Chokladdesserter gjorda på kamelmjölk.

Desserterna var fantastiskt goda alla tre, i synnerhet glassen som var betydligt mindre söt än vad man normalt förväntar sig av chokladglass. Ganachen gick bra ihop med den sista skvätten rödvin, och lunchen avrundas med en kopp espresso och praliner.

Lunchen avslutas i höjd med att vi påbörjar vår nedstigning till London, och med mindre än en halvtimme kvar av flygningen springer jag in på toaletten för att byta om innan det var dags för landning. Då jag satt på högersidan av flygplanet så bjöds det på spektakulära vyer över London under inflygningen, innan det var dags för landning.

[IMG]

Inflygning över centrala London.

Efter landning parkerar flygplanet på Heathrow Terminal 4 och som resande i First Class ges vi tillträde att stiga av flygplanet först. Jag säger adjö till Allison och besättningen innan jag beger mig ner för bryggan till transferbussen mot Terminal 5.

[IMG]

Ankomst i London.

Slutsatser

Etihad Airways First Class Apartment kan betraktas som en av de bästa Förstaklass produkterna som finns på marknaden idag, i synnerhet med tanke på hårdvara och lounge. Maten ombord var överlägset den bästa jag har upplevt ombord på ett flygplan, och den håller en helt annan nivå än vad man får hos Lufthansa. När det kommer till hårdvaran så känner jag mig aningen kluven. Att ha en egen svit är givetvis ett plus, däremot kan funktionaliteten ifrågasättas då man varken får en riktigt bekväm stol eller säng på samma sätt som hos en konventionell First Class stol som kan ställas in i flera olika lägen. Avskildheten och utrymmet i sviten är givetvis oöverträffad, och när det kommer till novelty faktorn så är det väldigt svårt att slå en egen ”lägenhet” i luften.

Servicen upplevde jag som den största svagheten hos Etihad Airways då servicen ombord inte levde upp till samma standard som hos Cathay Pacific eller Lufthansa. Bemötandet från besättningen kändes inte speciellt genuint, och på något sätt kändes det som att besättningen inte var speciellt nöjda med sina arbeten. Kulturella faktorer spelar nog in en stor roll här. Sammanfattningsvis känner mig dock mycket nöjd och privilegierad att ha fått möjligheten att testa Etihad Airways First Class Apartments, en upplevelse som många människor bara kan drömma om.

Med detta vill jag tacka för att ni har läst min reserapport, och har ni några frågor så får ni gärna kommentera i tråden.

*Jag ber om ursäkt för eventuella stav och skrivfel, samt dammkornet på kameralinsen.

Hälsningar

Jonas