AV: Lukas S

Tänkte dela med mig av min senaste resa, en RTW med Thai C från Stockholm till Bangkok, vidare med Thai C från Bangkok till Taipei, därefter EVA Air C från Taipei till San Francisco, och sist men inte minst Turkish Airlines C (med en liten tvist) från San Francisco till Stockholm via Istanbul.

IMG_0314.gif

Vill passa på att ursäkta de lite dåliga bilderna. Min ambition var att ta fler ordentliga kabinbilder – så blev dock inte fallet eftersom kabinerna på de tre långa flighterna var helt fulla i business och jag inte vill lägga upp bilder föreställandes andra personer på nätet.

Thai Royal Silk B777-300ER (nya konfigurationen) ARN-BKK

Resan började med Thais eftermiddagsavgång från Stockholm till Bangkok. Incheckningen på Arlanda gick supersmidigt med egen incheckning hos Thai, och vi åt därefter varsin räksallad och dammsugare på Pontus-loungen. Riktigt gott och förhållandevis tomt och lugnt. Svängde även förbi SAS guldlounge en snabbis men det fanns (som väntat) inget superroligt att äta eller dricka.

IMG_1173.jpg

IMG_1178.jpg

IMG_1181.jpg

Nåväl, vi kom så småningom till gaten där Thai enforceade prio boarding för businessclass. Ombord såg jag till min förtjusning att det var den nya konfigurationen med lite snyggare inredning. Vi satt på sätena väldigt nära varandra på första raden och mitt första intryck av stolarna var helt OK men att det kändes lite instängt. Längre in i flighten ändrades dock mitt intryck till att bli betydligt mer positivt och det kändes som en egen liten svit för oss längst fram när man fällde stolarna. Dessutom extremt skönt att slippa den hemska uppblåsningsfunktionen (som alltid verkar vara trasig när jag ska flyga) som många av Thais europeiska konkurrenter envisas med.

IMG_1187.jpg

IMG_1190.jpg

Bortsett från Thais väldigt snygga underlägg, var jag dock inte särskilt imponerad Royal Silk. Huvudrätten jag ville ha var slut och maten var inte av särskilt bra kvalitet. På Thai ska man väl generellt äta thaimat men eftersom den var slut fastnade jag med någon tråkig kyckling. Förrätten med gåslever var generöst portionerad men inte särskilt god och efterrätterna var både små och riktigt äckliga. Dessutom användes brickor på samtliga måltider – inte direkt cutting edge år 2018. Skulle faktiskt ranka maten som den sämsta jag fått i long haul business.

IMG_1223.jpg

IMG_1228.jpg

IMG_1232.jpg

IMG_1235.jpg
(Efterrätten…)

En annan sak jag bara måste nämna var att en thailändsk mamma på rad 1 hade sitt barn OBÄLTAT och STÅENDES i famnen under takeoff och landing. Personalen såg detta men kommenterade det inte. Galet!

Aja, längre in i flighten bad jag flygvärdinnorna att bädda min säng (något som Thai inte proaktivt erbjuder, till skillnad från både EVA och Turkish) medan jag kollade in toaletterna. De var rätt fina men tyvärr trånga och inte särskilt välstädade.

IMG_1237.jpg

Väl i liggande ställning tyckte jag dock att sätena var rätt trevliga och att madrassen var ovanligt bra. Det kändes som en liten dubbelsäng och utan dividern mellan stolarna inte helt olikt mittenstolarna i nya Qatar Q Suites, vilket onekligen är ett bra betyg. Noterade även att vi konstant höll en marschfart kring 1035-1055 km/h vilket känns ovanligt snabbt?

Innan landning erbjöds en frukost som jag tackade nej till eftersom jag föredrar att sova och inte var så hungrig med Thais extremt tidiga landning i Bangkok (med Stockholmstid mätt).

Summa summarum var flighten helt OK och Thai erbjuder ju den enda direktlinjen mellan Stockholm och Bangkok, så det är ett bra alternativ. Men jag blev varken imponerad av den hårda eller mjuka produkten, trots att vi alltså hade lite tur och fick ett nyare plan med finare inredning.

Thai Royal Silk B777 (angle flat) BKK-TPE

Till nästa etapp på vår resa, Taiwan, skulle vi också flyga med Thai, denna gång skulle flighten ta 3h 40m och flygas av en äldre 777:a med angle flat-stolar. Detta är samma stolar som Thai har haft i åtminstone 10 år och jag har förstått att de snart ska börja byta ut dem. Flighten var förhållandevis tom i business och kabinen kändes luftig.

IMG_1257.jpg

IMG_1260.jpg

Tyvärr så blev jag akut illamående/magsjuk direkt efter takeoff, så jag tillbringade hela flighten på golvet på den stora toaletten i businesskabinen. Milt uttryckt var det här inte så trevligt och allt är fortfarande lite som en dimma, varför jag har lite svårt att uttala mig så mycket mer. Tack gode gud för att jag hade förmånen att åka i business med en stor, egen toalett för mig själv…

Min sambo åt dock frukosten som erbjöds och testade att fälla stolen. Hon tyckte att maten var rätt äcklig men att stolen var bra för den korta flygningen. Hon föredrog faktiskt den här stolen framför lie-flat-stolen på långflygningen från Stockholm (oklart varför, som så mycket annat i en icke-flygintresserad människas liv).

EVA Air Royal Laurel B777-300ER (nyaste konfigurationen) TPE-SFO

Efter vår tid i Taiwan (på fenomenala Capital Hotel) var det dags att åka vidare mot USA. Dit skulle vi åka med EVA Airs morgonavgång till San Francisco, BR08, i deras hyllade businesskabin ”Royal Laurel”. EVA Air anses av många vara ett av världens bästa flygbolag och jag får nog ställa mig till den skaran.

Vi tillbringade lite tid i EVAs Infinity Lounge, den finaste man kommer in i på TPE utan guldkort på just EVA, vilket var rätt trevligt om än inte spektakulärt. Passade på att ta en dusch och duschrummet var väldigt fint och välkittat med riktigt högkvalitativa tofflor.

På vår extremt punktliga ombordstigning blev jag glatt överraskad av att vi fått en av EVAs nyaste 777or med den uppdaterade stolen och det ljusare färgschemat. Kabinen gav ett väldigt trevligt första intryck och EVAs reverse herringbone-stolar var väldigt komfortabla att både sitta och ligga i. Jag är knappa 1.95 lång och har storlek 49.5 i skor – och även för mig var det rymligt och bekvämt.

IMG_1400.jpg
(Enda bilden jag lyckades ta på ett tomt stolspar, vid landning i SFO. Känns mycket rymliga och inte alls så trånga som på bilden.)

Kabinpersonalen kom direkt fram och introducerade sig med namn samt erbjöd valfri pre-departure drink. Jag blev rekommenderad en honungsdryck som erbjuds just nu i business och passade på. Ingen smaksensation men god och uppfriskande.

IMG_1297.jpg

EVA Air erbjuder fantastiska amenities i Royal Laurel. Vi fick först varsin pyjamas och tofflor (båda omdesignade relativt nyligen), därefter noice cancelling-lurar och sist men inte minst varsin berömd Rimowa-necessär. EVA erbjuder numera endast Rimowa på flighter från Taiwan medan inbound flighter får en större men mjuk Georg Jensen. Just nu är Rimowa-färgen ”california blue” – mycket snygg!

IMG_6609.jpg

Matserveringen var på pappret inte a la carte men i praktiken var det i allra högsta grad det. Flera passagerare valde att sova direkt och beställde in de rätter som önskades senare under flighten. Servicen påminde mig väldigt mycket om Qatar när allt går helt rätt, dvs väldigt snabbt och effektivt men ändå personligt och trevligt. Super!

Nedan bilder på maten jag beställde in. Allt var gott men det som stack ut var huvudrätten. Jag ogillar generellt köttbitar på flygplan, men denna var av absolut högsta kvalitet och var stekt helt perfekt. Kan lätt säga att EVA gav mig en av de godaste kötträtterna jag ätit i mitt liv på denna flight. Åter igen, super!

IMG_1303.jpg
(Lyxig champagne! EVA erbjuder KRUG och KRUG Rose på längre linjer.)

IMG_1304.jpg

IMG_1319.jpg

IMG_1329.jpg

IMG_1330.jpg

IMG_1331.jpg

IMG_1332.jpg

IMG_1333.jpg

IMG_1334.jpg

Kabinen släcktes snabbt ner och då ser man en annan fördel med EVAs kabiner – stjärnhimlen. Såvitt jag vet är EVA det enda flygbolaget som erbjuder detta i business och det ser onekligen extremt lyxigt ut.

IMG_1345.jpg

Medan min sambo sov bort resten av flighten passade jag på att se några filmer. Utbudet var helt OK men inte alls i samma klass som t.ex. Qatar, Emirates, Turkish eller United. Älskar att man kan fälla bort skärmen på dessa stolar, något man inte kan på t.ex. Qatar eller Air Canada.

Blev även proaktivt erbjuden en turndown service medan jag besökte toaletten. Toaletterna i business var rymliga, hade bra amenities och var prickfritt städade genom hela flighten, trots att kabinen var fullsatt. Designen var dock ganska oinspirerande, inte alls någon ”lyxig design” som på exempelvis Turkish eller vissa av Qatars plan.

Halvvägs in i flighten kom en flygvärdinna fram och frågade om jag ville ha ”snakes”. Något förvånad ursäktade jag mig och fick därefter förtydligandet ”for instance, a hamburger or something sweet”. Passade på att beställa in en hamburgare och blev extremt förvånad över att den faktiskt både var stor och riktigt god. Bra jobbat EVA!

IMG_1351.jpg

Skippade måltiden innan landning men min sambo åt den och tyckte att det var väldigt gott. Kort sagt hittade varken hon eller jag något att klaga på. EVA Air levererade sannerligen en fantastisk upplevelse och jag ser fram emot mina kommande flighter med dem. SAS m.fl. borde skicka någon på studiebesök för att se hur bra business class faktiskt kan vara!

IMG_1364.jpg
(En av förrätterna man kunde välja till frukost.)

Ett annat plus med att flyga från Asien till USA är att man landar några timmar innan man lyfter, vilket åtminstone jag tycker är lite roligt :)

IMG_1371.jpg

Uniteds nya Polarislounge i SFO

Efter en roadtrip i Kalifornien, Nevada och underbara Utah var det alltför snart dags att bege oss mot Sverige igen. Vi skulle flyga Turkish business (mitt favoritbolag om man åker 2st) och kom till incheckningen precis när den öppnade, fem timmar innan avgång. Varför så tidigt? Jo, för att testa Uniteds nya Polarislounge som öppnade den 30 april i år, efter mer än ett års försening. Polarisloungerna är en enorm förbättring för United med t.ex. a la carte-restaurang och vilorum, så jag var mycket exalterad!

Vi mottogs av två damer som önskade oss välkomna. Väl inne i loungen slogs vi främst av a) hur elegant den var och b) hur spöklikt tomt det var på båda våningarna. United har valt en lite konstig, och kritiserad, layout där man lagt ett stort tyst område samt duschar och vilorum på nedervåningen medan i princip all mat och dryck är i ena hörnet på den stora, avlånga ovanvåningen. Efter att initialt ha anslutit mig till skeptikerna blev jag dock ganska snabbt ett stort fan av detta eftersom det gjorde bottenvåningen väldigt fridfull och perfekt för de som ville vila eller sova.

IMG_6332.jpg

IMG_6336.jpg

IMG_6339.jpg

IMG_6341.jpg

IMG_6343.jpg

IMG_6346.jpg

På ovanvåningen fanns en bar, en buffé och en a la carte-restaurang. Den sistnämnda var så gott som helt övergiven under tiden vi var i loungen, så vi passade på att testa maten. En äldre herre önskade oss och välkomna och lämnade över varsin meny. Menyn i sig är inte alls lika imponerande som Uniteds Polarislounge i Chicago, men kvalitén var minst lika bra. Jag beställde dagens soppa som var en stark tomatsoppa med ost och krutonger – jättegott! Därefter testade vi två efterrätter. Jag var för mätt för att testa de stora huvudrätterna men vi såg ett annat par som åt sig igenom hela menyn och båda två var uppspelta över hur gott allt var. Riktigt bra jobbat, United!

IMG_6351.jpg

IMG_6352.jpg

Servicen i loungen var även den riktigt bra och ovanligt trevlig för att vara på en amerikansk flygplats. Minus dock för att de var lite långsamma på att plocka bort skräp från borden utanför restaurangen.

Turkish Airlines B777-300ER (nya konfigurationen) SFO-IST

Jag har tidigare skrivit en separat reserapport om när jag åkte TK B777 till och från Houston förra året. Baserat på den är det väl inte direkt en hemlighet att jag älskar Turkish – och denna flight imponerande även den!

När vi kom på planet möttes vi av Turkish uppdaterade kabin med lite finare stolar. Som på deras övriga 777or är konfigurationen 2-3-2, vilket jag förstår att många ogillar, men på vår helt fullsatta flight var det endast familjer som satt i mitten och vår tvåa på rad 1 var otroligt bekväm och rymlig med förvånansvärt mycket privacy. Jag älskar verkligen dessa stolar när man åker med någon annan och hela flighten var rakt igenom superb.

IMG_4660.JPG

När vi gått ombord kom personalen fram och presenterade sig med namn. Vi fick tofflor, kuddar och nya, högkvalitativa amenity kits. Noice cancelling Denon-lurar delades ut kort därpå tillsammans med lite tidningar och magasin. Personalen på Turkish har tidigare varit kända för att vara en hit or miss, men de senaste åren har de verkligen ryckt upp sig och höll nu absolut världsklass genom hela flygningen.

IMG_6381.jpg
(Ny necessär för mig!)

IMG_6371.jpg

IMG_6400.jpg

Turkish ändrade sitt servicekoncept tidigt 2017 till ett något enklare upplägg, men nu har de ändrat tillbaka till det gamla igen. Detta betyder canapéer, massa val av förrätter, massa val av efterrätter och varma handdukar på tallrikar. Bilder på menyer och maten nedan. Otroligt gott! Instämmer i min favoritblogg OMAATs recension om TK C att Turkish verkligen har världens godaste flygplansmat.

IMG_6375.jpg

IMG_6376.jpg

IMG_6378.jpg

IMG_6380.jpg

IMG_6405.jpg

IMG_6408.jpg

IMG_6409.jpg

IMG_6410.jpg

IMG_6411.jpg

IMG_6412.jpg

IMG_6413.jpg

I likhet med EVA air blev vi proaktivt erbjuda en turndown service och jag passade på att besöka toaletterna. I businesskabinen på TKs 777or finns det 3st toaletter och alla tre är riktigt stora med fina Molton Brown-produkter. Toaletterna hölls skinande rena genom hela flighten – åter igen, trots helt fullsatt kabin.

Screenshot at juli 16 21-18-53.png

Efter några intensiva dagar var jag dock helt utmattad och sov bort drygt 10 timmar av den 12-13 timmar långa flighten. Ett personligt rekord för mig och ett bra betyg till Turkish! Eftersom jag sov så mycket har jag emellertid svårt att uttala mig om alltför många detaljer denna gång.

Snart var det dags att landa i Istanbul och den andra måltiden bestod av en frukost. Jag skippade varmrätten och åt bara lite frukt, vilket satt fint efter en lång natt på ett plan.

IMG_6414.jpg

Vid landning möttes vi, som alltid när man landar på plattan på IST, av en dedikerad businessclass-buss som snabbt fick iväg oss till terminalen.

Sist men inte minst kan man nämna att TK ger gratis wifi till businessclass-passagerare. Jag testade inte på denna flight men min sambo gjorde och hon tyckte att det var snabbt.

Problem med mellanlandning i Istanbul

I Istanbul skulle vi bara byta plan och hade inga hotellnätter, men tyvärr var vår inkommande flight från SFO drygt två timmar försenat pga diverse logistiska problem i SFO, så när vi landade var det verkligen panik att hinna med vårt anslutningsflyg. Naturligtvis skulle vi landa vid en bussgate på ena sidan av Ataturk och lyfta från en annan bussgate så långt bort på andra sidan av Ataturk som man kan komma. Vi trodde att det var kört men gjorde ett tappert försök och rusade i dryga 20 minuter. Väl framme vid gate 707 möttes vi dock av infon att den hade stängt och att det var kört.

Jag har själv aldrig haft problem med TK men hört i förbifarten att de ska vara jobbiga att ha att göra med när något går snett. Fruktade därför att detta kunde bli besvärligt. Jag kunde dock inte haft mer fel!

Vi gick till närmsta ”Transfer Desk” och förklarade att vi missat vårt flyg. Där fick vi en ursäkt för besväret och inom 60 sekunder hade vi fått nya boardingpass på nästa flyg, TK1793 som skulle gå på morgonen dagen därpå. Bagaget checkades automatiskt vidare och vi blev ombedda att gå ut genom prioritykön och säga till vid Turkish ”Hotel Desk” att vi skulle få hotell för natten. Sagt och gjort lämnade vi våra nya boardingpass vid hotelldesken och blev ombedda att vänta några minuter. Några få minuter senare kom en trevlig herre i kostym ut och ropade upp våra namn. Han tog vårt handbagage och förklarade att vi blivit bokade på 5-stjärniga Marriott Renaissance, cirka 15 minuter från flygplatsen. Vi hoppade in i en trevlig minibuss (bara för oss) med världens kanske trevligaste chaufför, som först frågade vilken temperatur vi ville ha i bussen och sedan dundrade vidare mot hotellet.

På hotellet möttes vi av en annan herre som tog vårt bagage och löste allt med incheckningen. Jag lämnade över mitt Marriott guldkort och fick information om att loungen var öppen men att TK även betalade gratis mat i restaurangen (frukost, lunch och middag). Vi tittade in i det superfina rummet och gick därefter ner för att äta en trevlig trerättersmiddag. Otroligt!

IMG_6446.jpg
(Huvudrätten på hotellet i Istanbul, riktigt gott!)

Tidigt morgonen därpå blev vi hämtade av en annan liten buss som körde oss in till Ataturk igen och lämnade av oss vid business class-incheckningen, där vi fick hjälp med bagaget och inom 10 minuter var inne i Turkish världsberömda lounge. TK kunde verkligen inte ha skött detta bättre. Dessutom ska vi få EU-ersättningen på 600 EUR per person för förseningen . Yay!

Trots att sommarmånaderna är intensiva för TK och att loungen har väldigt många besökare på morgonen fick vi lätt två bekväma stolar och det var ingen kö till duscharna. En god frukost senare var vi snart på väg mot Stockholm!

Turkish Airlines A330-300 (gamla konfigurationen, men lie-flat) IST-ARN

Börjar med att säga att det här var, hands down, den bästa flygningen jag någonsin gjort inom Europa.

TK kör numera A330-300 på TK1793/1794 mellan ARN och IST och trots att TK har en del A330or med reclinerstolar och en del med angle-flat verkar ARN mestadels få långdistansmodellen med lie-flat. Vårt plan tillhörde den äldre varianten med de lite enklare stolarna, men detta är ju fortfarande helt fantastiskt givet att i princip alla av TKs konkurrenter kör med spärrat mittsäte på business inom Europa. Vår flight var dessutom i princip tom i business, så det kändes som om man hade en egen liten långdistanskabin för sig själv och flygtiden flög verkligen iväg.

IMG_6465.jpg

IMG_6472.jpg

Precis som på vår långdistansflygning dagen innan introducerade personalen sig med namn och önskade oss en trevlig flygning. De delade ut tandborstar, kuddar, filtar, menyer, noice-cancelling lurar och pre-departure drinkar samt lite nötter (rätt märkligt kl 07 på morgonen, men men).

På menyn stod TKs ganska välbekanta frukost för kortdistansflygningar. Yoghurt, bröd, bakverk, lite grönsaker och lite kött, följt av en varmrätt (två val). Jag var mätt och kände inte för mer mat, så jag tackade nej till maten men blev informerad att det gick att få in den senare istället om jag så önskade. En annan herre i kabinen sov de första timmarna och fick, som utlovat, in alla rätter innan landning. Väldigt bra service!

IMG_6494.jpg

Tillbringade hela flighten med att slökolla på serier och vila. Otroligt trevligt! I likhet med vår långdistansflygning var toaletterna exemplariskt rena under hela flighten, och hade samma trevliga Molton Brown-kit.

IMG_6508.jpg

IMG_6530.jpg
(Även här fanns gratis wifi i business!)

Givet att denna flygning endast är tre timmar och inom Europa är det verkligen helt makalöst vilken hård och mjuk produkt TK erbjöd denna dag.

Sammanfattning

För att sammanfatta är jag riktigt nöjd med resan. Framför allt levererade Turkish och EVA Air på en nivå som jag tycker vida överträffar de andra Star Alliance-bolagen jag testat. Thai var helt OK men inte mer. Jag skulle nog fortfarande klassa Turkish som bäst (givet att man inte åker ensam), tätt följt av EVA (förstaplatsen om man åker ensam).

Det är verkligen otroligt vilken gigantisk skillnad det är mellan bra och mindre bra bolag i business och jag håller tummarna för att SAS skickar iväg någon ansvarig på studiebesök för att se hur bra det kan bli. Medan SAS C, enligt min mening, endast känns som en bekvämare flygresa (under förutsättningen att stolarna och IFE faktiskt fungerar…), lyckas Turkish och EVA faktiskt få till en ordentlig lyxkänsla under hela resan.

Tack för att ni läste – och glad sommar! :)