För affärsresenärens internationella resor är det oftast flyg som gäller. Alternativet helikopter är snarare för dem som åker till mer svåråtkomliga platser som exempelvis oljeplattformar. På en del ställen finns det dock helikoptrar som flyger i linjenät. Linjen Helsingfors-Tallinn är en sådan, andra exempel är Hong Kong-Macau och Malaga-Ceuta. BusinessClass.se tog på väg till Tallinn chansen att prova helikopterlinjen, är det något för dig? Läs på!

Text och bilder: Gustav Gnosspelius

Bakgrund

Det finns gott om trafik mellan Helsingfors och Tallinn. Städerna ligger klara dagar på siktavstånd från varandra och vattnet dem emellan trafikeras reguljärt av fyra olika rederier, överfarten tar från 90 minuter till 4 timmar beroende på vilket fartyg du åker med. Lägg därtill flera dagliga avgångar med reguljärflyg städernas flygplatser emellan. Även om flyget har en schemalagd tid på endast 30 minuter flygplats till flygplats, finns det för affärsresenären ingen poäng att ta flyget om man inte ansluter i endera änden.

För att fylla luckan för dem som behöver komma över snabbare än färjorna kan erbjuda har det gjorts flera försök att ha helikoptertrafik. Efter att en helikopter kraschade på sträckan år 2005 med inga överlevande kom trafiken av sig och linjen lades ner. Den senaste satsningen inleddes 2011 och för närvarande flyger företaget Fast Class med Copterline-märket på sträckan.

En enkelresa med helikopter kostar omkring EUR 100-270 beroende på hur pass mycket flexibilitet du önskar. Som jämförelse kostar en enkelresa med den snabbaste båten omkring EUR 20. Helikoptern riktar sig alltså till resenärer som är villiga att betala för sin tid.

Resa

Helikopterterminalen ligger i hamnområdet. Det är möjligt att promenera dit men avståndet är mer lämpat för allmänna transportmedel eller taxi. I den lilla terminalen möts vi av två anställda bakom disken. Vi får visa våra pass och incheckningen tar knappa minuten per passagerare. Alla får ett boardingkort med tilldelad sittplats och mitt önskemål om fönsterplats tillgodoses. Check-in stänger 10 minuter före avgång men man kan komma även senare än så mot en avgift.

Med formaliteterna avklarade tar vi fem steg till säkerhetskontrollen bakom en rätt anonym dörr. Säkerhetskontrollören tillika mekanikern sköter en utrustning lik den på flygplatsen. Precis som med annan luftfart tillåts inga drycker men tandkrämen jag glömmer ta ut slinker igenom. Efter röntgen tas vårt handbagage, i kabinen ryms inga väskor och i biljettpriset ingår endast 15 kilo bagage.

Bakom säkerhetskontrollen finns en liten lounge. Det bjuds på några kakor, mackor och kaffe. Kalla eller alkoholhaltiga drycker hittar vi inte. En tv står på och det finns en dator med skrivare. Utsikt bjuds över helikopterplattformen där vår helikopter av modell AW 139 står och väntar. Till skillnad från vanliga flygplatslounger står det på varje bord en skål med öronproppar uppdukat.

Förväntansfulla resenärer blir incheckade

Boardingpass, främsta raden har i verkligheten 5 platser

Inga vilostolar i den här loungen inte, men väl bra utsikt

Utbud i loungen

Affärsklass?

Så småningom är det dags att gå till helikoptern. Dörren ut öppnas och vi ombeds köa enligt färgkod på våra boardingkort. Det finns tre olika grupper beroende på vilken av helikopterns tre rader man sitter på. Helikopterns två bakersta rader har fyra säten i bredd som tittar framåt medan den främsta raden är vänd baklänges och har fem säten i bredd. Det är rätt trångt på den främsta raden, fem kraftiga karlar får definitivt inte plats där. På vår tur är 12 utav 13 platser tagna så mittensätet i den trängre raden förblir fritt. Vi rekommenderar att du väljer ”affärsklass” och undviker främsta raden (där du dessutom samsas om benutrymmet med grannen mittemot).

Säkerhetsgenomgång har hållits på tv:n i loungen och i helikoptern kollas bara så att alla har bältet på. Vi blir ombedda att stänga av mobiltelefoner men lyssnar du inte ordentligt är det svårt att höra vad som sägs på grund av oväsendet från propellern. Helikoptern flygs av två piloter även om det tekniskt sett räcker med en. När vi någon minut efter schemalagd avgångstid lyfter görs det långsamt och nästan omärkligt. Först när helikoptern vinklar sig för att flyga framåt pirrar det till i magen.

Havet är isbelagt hela vägen och då vi halvvägs passerar över några skepp uppstår känslan av höjd, något som annars varit svårt att avgöra. Hela resan går mjukt, kanske för att vädret är klart och utan vind. Överfarten tog drygt 18 minuter och vi landar något efter tidtabell. Vi anländer till en ful cementterminal men går aldrig in i den, istället leds alla passagerare bakvägen direkt till en bakgata med väntande taxi. Att gå till gamla stan tar omkring 15-20 minuter.

I väntan på passagerare i Helsingfors, den svarta sladden går till en vanlig kupévärmare

Ovan huvudet ser det ut som ett flygplan, eller hur?

På plats i Tallinn

Sammanfattning

Att resa med helikopter på denna sträcka har tiden till sin fördel, i övrigt är komforten nog bättre med flyg eller färja. Om vi rekommenderar det här eller inte handlar om hur mycket du är villig att betala för din tid. Helikopterresan gick smidigt och både före samt efter resan slipper du köer. Färjeöverfarten på vägen hem var inte lika snabb, men desto bekvämare.