Det här äventyret började egentligen i somras när EuroBonus släppte på villkoren och tillät bokningar genom Asien för att ta sig till USA.
Jag bokade snabbt upp en resa som såg ut så här:
Senare blev det några ombokningar för att få till Lufthansa förstaklass.
Jag hade lite svårt att hitta resesällskap först men min flygtokige jobbarkompis nappade då han insåg att det var "gratis".
Sammanlagt blev det 150.000 EuroBonus poäng för två personer och en Amex 2-4-1 voucher.
Vi fick skjuts av min fru ut till Landvetter och checkade in i business class incheckningen. Vi tog oss genom fasttrack i säkerhetskontrollen och till loungen för lite frukost och champagne. Flyget skulle avgå 07:05 så vi hade drygt en timme på flygplatsen. Vi begav oss till gaten som blev bussgate och vi kom ganska smidigt ombord till våra platser på rad 3. Vi åt lite mer frukost och drack några glas champagne.
Servicen var bra och jag bad till högre makter innan landning om att planet skulle få parkera på plattan. Så blev fallet och när de informerade om det jublade vi. De andra måste ha undrat va f*n det var för fel på oss
Väl när planet parkerat syntes ingen bil till. Men när vi tog vårt bagage hälsade flygvärdinnorna att det stod en bil och väntade på oss. Där nedanför trappan stod en finklädd herre redo att se våra boardingkort och att eskortera oss i Mercedesen till huvudterminalen.
Vi har 7 timmars transfer så vi började med att gå i lite butiker och sedan tog vi promenaden bort mot FCT = First class terminal och blev där mötta av en trevlig kvinna. Hon visade oss runt och min kompis blev mycket imponerad. Jag har ju varit där förr men det är fortfarande häftigt.
Vi satte oss och åt lite och drack lite champagne innan det var dags för ett bad.
Efteråt tänkte vi ta en cigarr men det var borttaget till vår förvåning
Däremot drack vi lite whiskey istället ur det stora sortimentet.
150 sorter? Rätta mig om jag har fel.
Tiden gick och när det blev dags för boarding fick vi eskort ner till bilen.
Vi var 3 stycken som skulle samsas om platserna i nosen på vår Boeing 747-800 i.
Alla fick vars ett säte och vars en säng. När jag hade ätit upp var det bara att krypa ner tvärs övergången.
Min kompis valde att ha ett filmmaraton och fick bara 3 timmars sömn.
Jag sov som en stock.
Våra platser
Den obligatoriska kaviaren, en veteöl samt en glas vin från Marlborough Nya Zeeland.
Lufthansa har enligt mig de skönaste sängarna i luften. Dock har jag än så länge bara provat Thai, Asiana och All Nippon i first.
Vi landade kl 12:00 och möttes upp av Lufthansas representant som visade oss till våra väskor och till tåget. Vi frågade om det var möjligt att bli ombokade till direktflyget till San Francisco pga ovädret men svaret blev nej eftersom att de planerade att flyga dagen efter.
Vi tog tåget in till Tokyo och promenerade runt i lite butiker och satte oss ner och åt lite mat.
Senare på eftermiddagen tog vi tåget ut till Narita och Hiltonhotellet vi skulle bo på.
När vi checkade in fick vi en uppgradering till en svit med två rum eftersom att jag är Diamond på Hilton.
Vi tog några öl i baren och kollade på lite flygplan som landade från fönstret där vi hade bra utsikt.
Dagen efter tog vi hotellets gratistransfer till flygplatsen och letade upp ANA:s first class incheckning. Man gick in till ett eget område och där neg alla åt oss när vi kom in.
Vi fick info om att de hade bokat om oss till direktfighten till SFO eftersom att United hade ställt in sin avgång mellan IAH-SFO. Vi jublade!
Det tog dock en stund eftersom att de inte lyckades seata oss i den fulla kabinen, men det gjorde inget. Vi satt snällt och väntade.
När vi fått våra boardingkort tog vi oss igenom säkerhetskontrollen och till ANA:s first suite lounge. Där var det folktomt. Vi drack några glas champagne och slappnade av lite i massagestolarna.
Vi hade perfekt utsikt över flygplatsen och kollade flightradar och ATC-live samtidigt som vi njöt av servicen.
När det blev dags för boarding tog vi en kort promenad till gaten och steg ombord först på vår B777-300 ER.
Första gången med All Nippon och jag hade stora förväntningar.
Jag gillar ANA:s sviter och tycker det är bra när man kan få lite privacy. Min kompis satt tvärs över gången på mitten och trivdes där. Däremot så är de inte så socialt när man får böja sig fram för att prata med varandra.
Servicen var utmärkt och maten bra!
Jag blev lite besviken på komforten i sängen då jag tyckte den var aningens hård men helt ok för en 9-timmarsflight.
Det var gott om plats däremot och servicen var som sagt helt perfekt!
Vi landade i San Francisco hela 5 timmar tidigare än planerat tack vare att vi blev ombokade och trots att vår flight avgick 6 timmar senare än den vi skulle varit på.
Vi tog tunnelbanan in till stan och möttes av en fruktansvärd hetta. Vi hade räknat med runt 20 grader men det var 42 grader !!
Flera skogsbränder härjade utanför staden.
Vi tog oss till vårt hotell och promenerade upp för de branta backarna.
Hilton Financial district bjöd på en svit även de. Dock fungerade inte AC:n vilket gjorde det olidligt i hettan och vi fick ett vanligt rum. Däremot drog de bort hela natten och vi slapp betala
Dagen efter tog vi en sväng med båten ut till Alcatraz och under Golden Gate.
Vi steg aldrig iland på Alcatraz. Hade jag varit kriminell hade jag definitivt velat sitta där mitt ute i havet
Vi tog en natt till på ett Hilton vid flygplatsen så att jag skulle kunna komma upp i antalet stays för min statusmatch och därmed också kunna behålla Diamant status till 2019.
Vi fick även där en svit och tog några öl i loungen innan vi somnade.
På morgonen åt vi frukost och tog oss till flygplatsen för att hämta vår hyrbil via Hertz. Jag är president circle och hoppades på en upgrade då vi hade bokat en billig Toyota Corolla.
När vi kom ner på bottenplan till Hertz var kön nästan oändlig. Då kom en kvinna och frågade om vi bokat samt om vi hade någon status. -Ja, president circle svarade jag.
Vad bra, gå då till garaget så är er bil redo att hämtas, fråga bara efter Dell.
Vi gick till garaget och en mycket trevlig kille mötte oss och frågade om vi var XXXXXXX.
Japp svarade jag.
-"Good, you can pick any car you want".
Va?! Vi tar stadsjeepen då svarade jag.
-" Noo!! Take the yellow one".
Va?! Är du säker ?
-"Yes of course"!
Sagt och gjort
En Camaro med nästan 500 hästar i!
Vi cabade ner i hettan och satte kurs mot highway 1 mot Los Angeles. Vi tänkte köra sträckan på en dag för att få en extra dag i Los Angeles. Vägen var delvis avstängd pga jordskred så vi fick ta en liten omväg då och då. En nackdel var att det bara var jag som hade körkort och det var lite jobbigt att köra hela dagen men det gick. Mitt under dagen fick vi cabba på igen för det blev för varmt. Nästan 45 grader.
Vi kom fram på kvällen och checkade in på Hilton nära flygplatsen. Flyget skulle gå 00:20 dagen efter så vi hade en heldag när vi gled fram igenom Beverly Hills och på Sunset boulevard i vår sportbil. Inga kändisar synsets dock till.
Vi tog en sväng ner mot Santa Monica pier och en promenad ut på bryggan.
Senare blev det en hel del planespotting vid In-N-out burger nära LAX.
Vi lämnade bilen och tog Hertz buss till flygplatsen på kvällen. Något som jag inte visste ingick i vår hyra var försäkring och självriskreducering. En glad överraskning, synd bara att jag inte visste det tidigare, då hade jag kunnat gasa lite mer
Vi checkade in och begav oss till first class loungen på LAX. Den var helt folktom så vi hade den för oss själva. Vi beställde från ala cart menyn och drack lite öl och champagne.
När det sedan var dags för boarding gick vi till gaten och där stod en A380 som skulle ta oss till Seoul/inceon.
Här sitter man på nedervåningen vilket gör att kabinen blir större än på Lufthansa tex.
Första intrycken var bra och sviterna såg mycket trevliga ut.
Vi fick jättebra service och de var mycket proffsiga ombord. Mat kom i ett konstant flöde och de blev lite ledsna när jag sa att jag ville sova efter förrätterna. Jag fick ändra mig och valde att skippa efterrätten i stället.
Jag gillar verkligen hur privat man kan bli i sin svit. Man kan stänga dörren om sig och bara sjunka ner i sängen. Jag tittade lite på film innan jag somnade.
Även här tyckte jag att "sängen" var lite för hård men jag sov gott och vaknade lagom till frukost.
Flighten var väldigt behaglig, så tyckte även min vän.
När vi väl kom fram till Seoul hade inte loungen öppnat så vi tog en liten sväng i butikerna och gick sedan till loungen för att duscha och äta frukost. Det blev hela 9 timmars väntan här och tiden gick ganska långsamt.
Jag hade innan avresa gjort allt för att kunna boka om till Lufthansa first class på sista sträckan. Något jag ångrade lite efter att ha flugit i Asiana F.
Vi frågade om vi kunde få bli ombokade till Asiana men det gick tyvärr inte.
Vi var bara 3 i första klass på Lufthansa-flighten denna gången också.
Servicen ombord var fenomenal och jag sov bättre än hemma. Riktigt täcke och riktiga kuddar och en mjuk och skön säng.
Det blev en A380 på övervåningen.
Vi landade kl 18:00 i Frankfurt och besökte FCL=First class loungen där vi åt lite innan sista sträckan mot Göteborg. Där hade min fru som var på väg mot Berlin ställt bilen så vi hoppade in och körde hem.
Ännu en fantastisk EuroBonus-resa har kommit till sitt slut.
Nu är det hög tid för att planera inför nästa resa, vart den nu ska gå.
Tack för mig.
Jag bokade snabbt upp en resa som såg ut så här:
Senare blev det några ombokningar för att få till Lufthansa förstaklass.
Jag hade lite svårt att hitta resesällskap först men min flygtokige jobbarkompis nappade då han insåg att det var "gratis".
Sammanlagt blev det 150.000 EuroBonus poäng för två personer och en Amex 2-4-1 voucher.
Vi fick skjuts av min fru ut till Landvetter och checkade in i business class incheckningen. Vi tog oss genom fasttrack i säkerhetskontrollen och till loungen för lite frukost och champagne. Flyget skulle avgå 07:05 så vi hade drygt en timme på flygplatsen. Vi begav oss till gaten som blev bussgate och vi kom ganska smidigt ombord till våra platser på rad 3. Vi åt lite mer frukost och drack några glas champagne.
Servicen var bra och jag bad till högre makter innan landning om att planet skulle få parkera på plattan. Så blev fallet och när de informerade om det jublade vi. De andra måste ha undrat va f*n det var för fel på oss
Väl när planet parkerat syntes ingen bil till. Men när vi tog vårt bagage hälsade flygvärdinnorna att det stod en bil och väntade på oss. Där nedanför trappan stod en finklädd herre redo att se våra boardingkort och att eskortera oss i Mercedesen till huvudterminalen.
Vi har 7 timmars transfer så vi började med att gå i lite butiker och sedan tog vi promenaden bort mot FCT = First class terminal och blev där mötta av en trevlig kvinna. Hon visade oss runt och min kompis blev mycket imponerad. Jag har ju varit där förr men det är fortfarande häftigt.
Vi satte oss och åt lite och drack lite champagne innan det var dags för ett bad.
Efteråt tänkte vi ta en cigarr men det var borttaget till vår förvåning
Däremot drack vi lite whiskey istället ur det stora sortimentet.
150 sorter? Rätta mig om jag har fel.
Tiden gick och när det blev dags för boarding fick vi eskort ner till bilen.
Vi var 3 stycken som skulle samsas om platserna i nosen på vår Boeing 747-800 i.
Alla fick vars ett säte och vars en säng. När jag hade ätit upp var det bara att krypa ner tvärs övergången.
Min kompis valde att ha ett filmmaraton och fick bara 3 timmars sömn.
Jag sov som en stock.
Våra platser
Den obligatoriska kaviaren, en veteöl samt en glas vin från Marlborough Nya Zeeland.
Lufthansa har enligt mig de skönaste sängarna i luften. Dock har jag än så länge bara provat Thai, Asiana och All Nippon i first.
Vi landade kl 12:00 och möttes upp av Lufthansas representant som visade oss till våra väskor och till tåget. Vi frågade om det var möjligt att bli ombokade till direktflyget till San Francisco pga ovädret men svaret blev nej eftersom att de planerade att flyga dagen efter.
Vi tog tåget in till Tokyo och promenerade runt i lite butiker och satte oss ner och åt lite mat.
Senare på eftermiddagen tog vi tåget ut till Narita och Hiltonhotellet vi skulle bo på.
När vi checkade in fick vi en uppgradering till en svit med två rum eftersom att jag är Diamond på Hilton.
Vi tog några öl i baren och kollade på lite flygplan som landade från fönstret där vi hade bra utsikt.
Dagen efter tog vi hotellets gratistransfer till flygplatsen och letade upp ANA:s first class incheckning. Man gick in till ett eget område och där neg alla åt oss när vi kom in.
Vi fick info om att de hade bokat om oss till direktfighten till SFO eftersom att United hade ställt in sin avgång mellan IAH-SFO. Vi jublade!
Det tog dock en stund eftersom att de inte lyckades seata oss i den fulla kabinen, men det gjorde inget. Vi satt snällt och väntade.
När vi fått våra boardingkort tog vi oss igenom säkerhetskontrollen och till ANA:s first suite lounge. Där var det folktomt. Vi drack några glas champagne och slappnade av lite i massagestolarna.
Vi hade perfekt utsikt över flygplatsen och kollade flightradar och ATC-live samtidigt som vi njöt av servicen.
När det blev dags för boarding tog vi en kort promenad till gaten och steg ombord först på vår B777-300 ER.
Första gången med All Nippon och jag hade stora förväntningar.
Jag gillar ANA:s sviter och tycker det är bra när man kan få lite privacy. Min kompis satt tvärs över gången på mitten och trivdes där. Däremot så är de inte så socialt när man får böja sig fram för att prata med varandra.
Servicen var utmärkt och maten bra!
Jag blev lite besviken på komforten i sängen då jag tyckte den var aningens hård men helt ok för en 9-timmarsflight.
Det var gott om plats däremot och servicen var som sagt helt perfekt!
Vi landade i San Francisco hela 5 timmar tidigare än planerat tack vare att vi blev ombokade och trots att vår flight avgick 6 timmar senare än den vi skulle varit på.
Vi tog tunnelbanan in till stan och möttes av en fruktansvärd hetta. Vi hade räknat med runt 20 grader men det var 42 grader !!
Flera skogsbränder härjade utanför staden.
Vi tog oss till vårt hotell och promenerade upp för de branta backarna.
Hilton Financial district bjöd på en svit även de. Dock fungerade inte AC:n vilket gjorde det olidligt i hettan och vi fick ett vanligt rum. Däremot drog de bort hela natten och vi slapp betala
Dagen efter tog vi en sväng med båten ut till Alcatraz och under Golden Gate.
Vi steg aldrig iland på Alcatraz. Hade jag varit kriminell hade jag definitivt velat sitta där mitt ute i havet
Vi tog en natt till på ett Hilton vid flygplatsen så att jag skulle kunna komma upp i antalet stays för min statusmatch och därmed också kunna behålla Diamant status till 2019.
Vi fick även där en svit och tog några öl i loungen innan vi somnade.
På morgonen åt vi frukost och tog oss till flygplatsen för att hämta vår hyrbil via Hertz. Jag är president circle och hoppades på en upgrade då vi hade bokat en billig Toyota Corolla.
När vi kom ner på bottenplan till Hertz var kön nästan oändlig. Då kom en kvinna och frågade om vi bokat samt om vi hade någon status. -Ja, president circle svarade jag.
Vad bra, gå då till garaget så är er bil redo att hämtas, fråga bara efter Dell.
Vi gick till garaget och en mycket trevlig kille mötte oss och frågade om vi var XXXXXXX.
Japp svarade jag.
-"Good, you can pick any car you want".
Va?! Vi tar stadsjeepen då svarade jag.
-" Noo!! Take the yellow one".
Va?! Är du säker ?
-"Yes of course"!
Sagt och gjort
En Camaro med nästan 500 hästar i!
Vi cabade ner i hettan och satte kurs mot highway 1 mot Los Angeles. Vi tänkte köra sträckan på en dag för att få en extra dag i Los Angeles. Vägen var delvis avstängd pga jordskred så vi fick ta en liten omväg då och då. En nackdel var att det bara var jag som hade körkort och det var lite jobbigt att köra hela dagen men det gick. Mitt under dagen fick vi cabba på igen för det blev för varmt. Nästan 45 grader.
Vi kom fram på kvällen och checkade in på Hilton nära flygplatsen. Flyget skulle gå 00:20 dagen efter så vi hade en heldag när vi gled fram igenom Beverly Hills och på Sunset boulevard i vår sportbil. Inga kändisar synsets dock till.
Vi tog en sväng ner mot Santa Monica pier och en promenad ut på bryggan.
Senare blev det en hel del planespotting vid In-N-out burger nära LAX.
Vi lämnade bilen och tog Hertz buss till flygplatsen på kvällen. Något som jag inte visste ingick i vår hyra var försäkring och självriskreducering. En glad överraskning, synd bara att jag inte visste det tidigare, då hade jag kunnat gasa lite mer
Vi checkade in och begav oss till first class loungen på LAX. Den var helt folktom så vi hade den för oss själva. Vi beställde från ala cart menyn och drack lite öl och champagne.
När det sedan var dags för boarding gick vi till gaten och där stod en A380 som skulle ta oss till Seoul/inceon.
Här sitter man på nedervåningen vilket gör att kabinen blir större än på Lufthansa tex.
Första intrycken var bra och sviterna såg mycket trevliga ut.
Vi fick jättebra service och de var mycket proffsiga ombord. Mat kom i ett konstant flöde och de blev lite ledsna när jag sa att jag ville sova efter förrätterna. Jag fick ändra mig och valde att skippa efterrätten i stället.
Jag gillar verkligen hur privat man kan bli i sin svit. Man kan stänga dörren om sig och bara sjunka ner i sängen. Jag tittade lite på film innan jag somnade.
Även här tyckte jag att "sängen" var lite för hård men jag sov gott och vaknade lagom till frukost.
Flighten var väldigt behaglig, så tyckte även min vän.
När vi väl kom fram till Seoul hade inte loungen öppnat så vi tog en liten sväng i butikerna och gick sedan till loungen för att duscha och äta frukost. Det blev hela 9 timmars väntan här och tiden gick ganska långsamt.
Jag hade innan avresa gjort allt för att kunna boka om till Lufthansa first class på sista sträckan. Något jag ångrade lite efter att ha flugit i Asiana F.
Vi frågade om vi kunde få bli ombokade till Asiana men det gick tyvärr inte.
Vi var bara 3 i första klass på Lufthansa-flighten denna gången också.
Servicen ombord var fenomenal och jag sov bättre än hemma. Riktigt täcke och riktiga kuddar och en mjuk och skön säng.
Det blev en A380 på övervåningen.
Vi landade kl 18:00 i Frankfurt och besökte FCL=First class loungen där vi åt lite innan sista sträckan mot Göteborg. Där hade min fru som var på väg mot Berlin ställt bilen så vi hoppade in och körde hem.
Ännu en fantastisk EuroBonus-resa har kommit till sitt slut.
Nu är det hög tid för att planera inför nästa resa, vart den nu ska gå.
Tack för mig.
Attachments
-
Foto 2017-08-30 17 31 15.jpg -
Foto 2017-08-30 21 04 22.jpg -
Foto 2017-08-30 21 05 00.jpg -
Foto 2017-09-01 02 02 38.jpg -
Foto 2017-09-01 02 49 31.jpg -
Foto 2017-08-30 10 34 54.jpg -
Foto 2017-08-30 13 25 54.jpg -
Foto 2017-08-30 17 40 00.jpg -
Foto 2017-08-30 17 54 45.jpg -
Foto 2017-08-30 19 45 42.jpg -
Foto 2017-09-01 12 17 55.jpg -
Foto 2017-09-01 12 35 19.jpg -
Foto 2017-09-01 18 16 23.jpg -
Foto 2017-09-04 03 40 42.jpg -
Foto 2017-09-06 09 37 12.jpg -
Foto 2017-09-06 14 16 51.jpg -
Screen Shot 2017-09-09 at 20.06.56.png -
Screen Shot 2017-09-09 at 20.08.19.png
