Senaste nytt

Sverige kan får snabbtåg till lågpris

Palazzi

Medlem
Yes, som jag ser det är problemet att tåglägena som Trafikverket ger ut bara är 1-åriga, svårt att motivera en investering om man bara får köra i ett år.

Man får väl dock hoppas att bolagen som sökt dessa tåglägen har en tro på att man också nästa år ska kunna ro hem samma tågläge. MTR kan säkert reglerna, även om jag också kan tycka att det är kort med 1år...
Om inte annat underlättar det kanske en återreglering, om man med samhällsnytta menar hänsyn till anslutande trafik... En stor operatör som SJ borde då ha en fördel ?
 

sepbemi

Medlem
Man får väl dock hoppas att bolagen som sökt dessa tåglägen har en tro på att man också nästa år ska kunna ro hem samma tågläge. MTR kan säkert reglerna, även om jag också kan tycka att det är kort med 1år...
Om inte annat underlättar det kanske en återreglering, om man med samhällsnytta menar hänsyn till anslutande trafik... En stor operatör som SJ borde då ha en fördel ?
Har för mig att EU har ngt emot återreglering av en redan avreglerad marknad, men kanske går om V får mer av sin vilja fram...
Hypotetiskt; om det blir en återreglering finns bara SJ som operatör = SJ får alla tåglägen = Trafikverket behöver ej prioritera (om jag förstod dig rätt?)
 

Lokföraren

Medlem
Har inte läst artiklarna. Men det svåra är inte topphastigheten. Det är medelhanstigheten från en punkt till en annan. Våra banor idag byggs inte för snabbare tåg än 250 km/h. Men i dagsläget tror jag egentligen inte det spelar så stor roll om man kör i 200 eller 250 som topphastighet. Är det höghastighet som 500 km/h som vi skall upp till behövs det en helt nya bana (spår), och nya tågsätt. Det bör bli ordentligt stora investeringar, och jag tror helt ärligt inte det finns underlag att egentligen köra så snabbt.

Vad man skulle börja med är att underhålla och bygga spår i dagens läge, så det blir mindre sårbart. Titta på kapacitetsutredningar och så runt våra tre större städer i Sverige. Ett tåg, typiskt pendeltåg i våra storstadsregioner håller en medelhastighet på runt 70, då går tom godståg snabbare :)

Vi skulle behöva fler spår som är byggda för runt 200-250. Där den finns en minimihastighet. Dvs. om du kör på "snabbspåren" så måste du köra minst 160-200, för annars stoppar det upp för mycket. Om ett 160 och ett 250-tåg skall köra på samma sträcka så beror det på antalet stopp och längd där, men det behövs ganska små försprång för det långsamtgående tåget då det är endast 90 km/h som dom kommer bakifrån. Skulle man öka då till 200 mot 250 så tar det ju en timma om man har fem mils försprång, vilket i realitet blir "lagom". säg att 200-tåget startar 1200 från Stockholm, då tar det alltså en timma om det andra tåget startar 1215. Använder man samma plattformar så är det ungefär så ofta man kan dra iväg tåg från utgångsstation. Sedan kan man ju tycka att 250-tåget skall starta först.

Nackdelen med olika hastigheter och "omkörningar" är detsamma, det tar bra lång tid att köra om ett "långsamtgående" tåg. Då man har ganska långa försignalsavstånd på snabba banor. Det tar säkert någon halvtimma att köra om ett tåg i 250 om man kör om ett 200-tåg (ta detta med en nypa salt, men tiderna är nog inte helt orimliga) om man skall slippa stanna något tåg m.m.

För övrigt är det en intressant sak angående acceleration och stoppsträckor m.m. När jag körde X2 (på X2000-tiden), så förlorade jag fyra minuter på tidtabellen om jag bromsade från 200 ner till 40 och sedan direkt upp till 200 igen.
 

Dr. Miles

Expert
Nackdelen med olika hastigheter och "omkörningar" är detsamma, det tar bra lång tid att köra om ett "långsamtgående" tåg. Då man har ganska långa försignalsavstånd på snabba banor. Det tar säkert någon halvtimma att köra om ett tåg i 250 om man kör om ett 200-tåg (ta detta med en nypa salt, men tiderna är nog inte helt orimliga) om man skall slippa stanna något tåg m.m.
I Japan har man löst detta problem genom att låta långsamma tåg stanna oftare och snabba tågen passerar långsamma tågen medan dem är vid stationer.

T ex Shinkansen Nozomi stannar bara i Shinagawa, Shin-Yokohama (båda är i stortokyo område), Nagoya, Kyoto och Shin-Osaka. Så man kan säga att det stannar i stort sett bara 3 stationer utanför stortokyo område medans långsamma tåg stannar 14 stationer utanför stortokyo område.

Avståndet mellan Tokyo och Shin-Osaka är ca 515 km.
512px-LineMap_TokaidoS_jp.png

(Foto: Wikipedia)

Problemet i Sverige är dock antal och kvalitet av spår. Vissa sträckor är konstruerade i 1800 talet och det har inte skett några förändringar.

SJ gjorde en presentationsfilm om olika problem. Det förklarar deras utmaningar på ett enkelt sätt.
Det finns en tråd om detta.
Intressant film om tågförseningar

Videolänken i inlägget fungerar inte längre men det går att se den på Web Archive.
SJ
 

Palazzi

Medlem
Artikeln pratar inte om att man ska öka några hastigheter. Den belyser att man för en bråkdel av kostnaden ska ha samma snitthastigheter som t.e.x. SJ3000, som vi idag kallar snabbtåg. Om det i snitt innebär bara 120km/h har de inte tagit hänsyn till.

SJ2000 har ju däremot andra möjligheter med sina adaptiva boggier. Gröna tåget, med samma teknik (fast utvecklad) ska ju kunna höja medelhastigheten med 50km/h på längre sträckor. Detta klarar inte Hector Rails tåg.

För halva priset borde resorna ändå bli attraktiva i dagens hastigheter (?) :)
 

Lokföraren

Medlem
I Japan har man löst detta problem genom att låta långsamma tåg stanna oftare och snabba tågen passerar långsamma tågen medan dem är vid stationer.

T ex Shinkansen Nozomi stannar bara i Shinagawa, Shin-Yokohama (båda är i stortokyo område), Nagoya, Kyoto och Shin-Osaka. Så man kan säga att det stannar i stort sett bara 3 stationer utanför stortokyo område medans långsamma tåg stannar 14 stationer utanför stortokyo område.

Problemet i Sverige är dock antal och kvalitet av spår. Vissa sträckor är konstruerade i 1800 talet och det har inte skett några förändringar.

SJ gjorde en presentationsfilm om olika problem. Det förklarar deras utmaningar på ett enkelt sätt.
Det finns en tråd om detta.
Intressant film om tågförseningar

Videolänken i inlägget fungerar inte längre men det går att se den på Web Archive.
SJ
Ganska intressanta diskussioner. Och tyvärr kan dom inte lösas här :) Men, det är för mycket politik med i det hela.

Det är väldigt mer komplext än vad man först tror. Att stanna ett godståg tar en stund och att få upp farten bra mycket längre tid. Om vi återgår till den förenklade bilden är det medelhastigheten återigen. Jag kan berätta att om man skall stanna till på sidan med ett godståg så tar det en stund, vi säger att man börjar bromsa in 1 km innan sidospåret från 100 ner till 40. Sedan rullar man c:a 1 km med 40 innan man stannar. Där väntar man på att det snabbare tåget skall åka förbi, och så rullar man iväg, först närapå en km med 40 och därefter ökar man till 100 igen. Den största delen av tiden går åt till att stå å vänta, då man behöver vara undan 5-10 km innan det snabbgående tåget kommer ifatt en pga signalsystemet. Det gör att man oftast blir stående minst 15 minuter för detta. På en sträcka Göteborg-Hallsberg som tar tre timmar blir detta snabbt ganska stora förseningar också.

När det gäller kvaliten på spåret är det oftast inte så dåligt som man vill göra gällande. Men självklart kan man förbättra. När vi byggde våra spår (oftast är själva spåret utbytt) så fanns det folk på järnvägen ungefär överallt som man snabbt kunde kommendera ut och exempelvis skotta snö m.m. Nu är dessa alla personer i stort sett borta. EN reperatör som skall skall fixa en avkörd kabel kanske måste åka två-tre timmar innan man är framme för jobbet som tar 15-30 minuter att göra. Det är under "framkörningen" som man förlorar så mycket tid.

Angånde det att rättidiga tåg skall få företräde stämmer, men inte alltid i praktiken. Det är säkert ett politiskt beslut att det skall vara så. Många gånger är svårigheterna inte att åka på spåret, utan svårigheterna uppstår när man skall in på stationerna om man är sen. Man kan ofta få stå å vänta på en station utanför för att det inte finns lediga spår inne i själva centrum.

En intressant sak är att hur mycket skattepengar TROR ni att det kommer ner i banan? Säg att Trafikverket får 100 miljoner, vad hamnar i spår, baliser, signaler, slipers m.m. Upphandlingar i all ära, men det går att göra det mer effektivt. Men politikerna är med å styr här också. De banarbeten jag har jobbat på har vid flertalet gånger utförts av utländska bolag, som kanske är billigare, men väldigt dåliga på att organisera. Infranord uppskattade att c:a 75% av pengarna "försvinner" på vägen. Visst måste man projektera, och så, men är det rimliga pengar?

När man ändrade säkerhetsföreskrifterna för ett par år sedan så blev en del saker bättre, men en del saker sämre. Den grupp som hade jobbat fram smidigare lösningar och inte tagit del av 1850 års föreskrifter gjorde ett bra jobb, men det blev inte riktigt så. Det finns så mycket man ganska enkelt skulle kunna förbättra, men potentialen att vilja göra det verkar enligt mig tämligen låg.

Ni får gärna säga till så skall Ni få åka med och uppleva hur det fungerar ute i verkligheten. För bilden är inte alltid som media vill få den att verka. Säg bara till. I veckan är jag i Hässleholm, Halmstad, Ängelholm m.m.
 
Toppen