Senaste nytt

SQ21 - The Behemoth

karho

Medlem
behemoth
/bɪˈhiːmɒθ,ˈbiːhɪˌməʊθ/

noun

1. Bible
a huge animal, assumed to be the hippopotamus: Job 40:15-24

2.
any animal or thing that is huge or very powerful​

87.jpg

Bakgrund

Jag hade ett antal eurobonuspoäng på kontot, och när jag såg att tillgänglighet fanns för att boka awardplatser ombord SQ21/SQ22 i business class fanns det inget att tveka om. Nästa steg var att sy ihop effektivast anslutningar till och från New York/Singapore och Stockholm som jag utgår från. Jag valde SQ21 Newark-Singapore framför andra hållet på grund av restiderna. Den flighten avgår 10:45 på förmiddagen, och landar 17:30 dagen efter lokal tid, medan motsatt håll avgår mitt i natten, och landar på morgonen. Tveklöst effektivt om man reser i arbetet, men effektivitet var inte syftet här, snarare att maximera upplevelsen.

Det slutade med att jag reste från Stockholm till New York på måndagen, för att resa vidare med SQ21 tisdag förmiddag, landade Singapore onsdag eftermiddag, och reste hem därifrån runt midnatt. Cirka 72 timmar från utresa måndag morgon tills beräknad hemkomst torsdag morgon. Galet? Nej, jag föredrar ”dedikerat”.

ARN-OSL 15OCT SK847
OSL-EWR 15OCT SK907
EWR-SIN 16OCT SQ21
SIN-ARN 18OCT SQ362

Del 1 - Prolog – Full steam ahead

Eftersom att läsa om en anslutningsflight inom Skandinavien i SAS Plus känns som lika menlöst tidsfördriv som att faktiskt flyga ett anslutningsflyg inom Skandinavien i SAS Plus så skippar jag den helt. Fast forward till Oslo alltså.

Smidig transfer i Oslo, vid gate är det kontroll med diverse frågor om handbagage, sen en till passkontroll för att komma in i gateområdet. Väl där är det avdelat mellan prio boarding och övriga passagerare, ett eget område med bänkar för prio alltså.

1.jpg

Pre-check

2.jpg



3.jpg

Flight: SAS 907 Oslo (OSL) – Newark (EWR)
Datum: Måndag 15 oktober
Avgång: 11:10
Ankomst: 13:15
Flygplan: Airbus A330-300 (LN-RKM)
Säte: 1A (Business Class)

Premiär i SAS business class på long haul för mig! Vänstersväng ombord gjorde givetvis att humöret var på topp vid pushback, kombinerat med det faktum att planet faktiskt verkade avgå hyfsat i tid, inte var inställt osv. Till varje pris ville jag undvika strul som kunde leda till att jag missade SQ21 dagen efter, bokad på separat biljett.

4.jpg


5.jpg


6.jpg

Får snabbt ett glas champagne i handen vid boarding, och känner lugnet när kapten berättar att flygtiden är beräknad till 7 timmar och 45 minuter. Det skulle visa sig stämma med två minuters felmarginal, så dugligt korrekt får man nog säga. Pushback 11:15, takeoff strax därefter. Flygningen är helt full i Business Class, halvfull i Plus, och mer eller mindre helt full i ekonomiklass.
7.jpg

Jag gillar kabinen och stolen, snygga färger och materialvalen känns bra. Hyfsat med plats för förvaring också, även om fack S1AL02 snett framför stol 1A där jag satt var rätt hemligt.

8.jpg

Hemligt fack​

Snart efter takeoff serveras varma nötter och valfri dryck. Väljer en Ginger Forest (Whisky, Apple, Ginger Ale and Lime), vilket kräver en del överläggning bland besättningen, hur den ska blandas. Clearly inte det vanligaste valet. Visar sig vara god, men stark. Eller, god, och stark.

9.jpg

Snart därefter serveras lunch. Valde lax till förrätt och kyckling till varmrätt. Laxen var god, speciellt dillmajonäsen. Kycklingen var snarare okej. Inget fel men inte heller något man minns. Drack den Amerikanska Zinfandeln till varmrätten, som presenterades som en ”Shiraz, som är ganska tung...”.

10.jpg

Snygg meny

11.jpg


12.jpg


13.jpg

Valde ost och Château Haut Coustet Sauternes 2015 framför efterrätt, smakade ypperligt.

14.jpg

Dukning, porslin och glas känns alla trevliga, men besticken ger ingen vidare premiumkänsla. Jag har inte gjort lumpen, men har en känsla att besticken på markan var snarlika de som George Jensen lånat ut sitt varumärke till ombord.

15.jpg

Efter maten berättar kapten på högtalaren att ”-Just nu är vi över Grönland, och det är klart väder vilket sällan händer. Kolla ut på höger sida så bjuder vi på fin utsikt idag.” Även söderut från 1A var det duglig utsikt.

16.jpg

Tar en promenad i kabinen och undersöker alla detaljer. Jag gillar den lilla buffén som erbjuds längst bak i businesskabinen.

17.jpg

Jag gillar också att fönstret på toaletten har en window shade, så man kan dra för fönstret, om man är den blyga typen som inte vill flaunt it inför alla Grönlänningar med monsterkikare.

18.jpg

I've always been a stall man​

Efter en stunds filmtittande och vilande i stolen är det dags för andra serveringen, som jag på en dagsflight kallar för ”the-get-it-together-meal”, givet att man suttit och småpimplat i ett par timmar utan fast föda, och det kanske är läge med lite mat i kistan inför immigration. Här bjuds det idag på lufttorkad skinka, sallad och en liten ostpaj. Besticken från markan får här bekänna färg, och klarar väl uppgiften sådär om man ska vara ärlig. Men smaken är det inget fel på.

19.jpg

Efter en händelselös approach and landning är det någon som trycker på pausknappen för premiumupplevelsen, även om själva resandet pågår. Att hamna i en dryg timmes lång kö till immigration in i USA, till en backdrop av U.S. Customs and Border Protection’s slogan ”Celebrating 80 years of service and innovation”, känns som en örfil snarare än ett varmt välkomnande.

När jag till slut blir insläppt i landet beger jag mig upp till check-in diskarna på Newark Terminal B. Lyssnar vid Singapore Airlines diskarna om det möjligtvis går att checka in redan nu, cirka 19 timmar innan SQ21 ska avgå. Men det var tyvärr inte möjligt, trots att jag reser med bara handbagage. De säger också att diskarna öppnar cirka tre timmar innan avgång på tisdagen, så runt 07:45 på morgonen. Jag som tänkt besöka United Polaris Lounge i terminal C hoppas att tiden räcker, vilket historien skulle utvisa.

Tar sedan Airtrain till Newark International Airport tågstation, för vidare anslutning med NJ Transit till Penn Station på Manhattan. Hamnar bredvid en barnfamilj som nästan går av fel vid Newark Penn Station, då de missar den lilla detaljen Newark i början på stationsnamnet. Egentligen ganska förvirrande att ha flera stationer som i folkmun och tågutroparmun benämns Nånting Penn Station. Som intressant kuriosa kan nämnas att det har sin bakgrund i att tågbolaget Pennsylvania Railroad – som var det ledande bolaget på östkusten i USA under första halvan av 1900-talet – byggde imponerande stationer för sina fina tåg. De döptes ofta till Penn Station följt av stadsnamnet, Penn som en förkortning av Pennsylvania.

Manhattan visar upp sig med gråmulet höstväder, vilket man lätt kan dölja genom svart/vitt filter på bilderna.

20.jpg

Efter en stunds shopping slår jag mig ner på en uteservering för en välförtjänt öl. Det följs av en väldigt bra hamburgare på Brindle Room. De hade en meny med flera olika rätter, men alla andra gästerna beställe precis samma sak som jag, hamburgare med pommes frites.

22.jpg

Tar sedan Eskilstunapendeln, förlåt NJ Transit mot Trenton, tillbaka ut till Newark och Crowne Plaza Newark Airport Hotel. Hotellet är typiskt flygplatshotell modell sunkigare. Men nära Newark flygplats, vilket var USPen här.

Del 2 - Crescendo - It takes one to know one kid, and I think you’ve got it bad

Tisdag morgon vaknar jag lagom för att se inkommande SQ22 landa runt klockan 05 från hotellfönstret, bortom en redan nu hårt trafikerad väg. Funderar sen kring mina frukostalternativ, och beger mig ner till hotellrestaurangen för att kolla läget. De erbjuder vad som ser ut som en hyfsad frukost, men kostar om jag minns runt 20 dollar, så biter ihop och checkar ut istället. Planerar för finfrukost på flygplatsen. Hoppar på hotellets gratis shuttle minibuss, tillsammans med några piloter med lika mycket grus i ögonen som jag.

Framme vid terminal B klockan 06:45 är disken till Singpore Airlines fortfarande inte öppen, men personalen börjar samlas och fixa bakom disken. Får beskedet att de öppnar cirka kl 07:15, vilket visar sig stämma. Det är fyra diskar för Business Class, en disk för Premium Economy och en för Internet Check-in. Så här dags är terminal B i stort sett öde, i alla fall landside.

23.jpg


24.jpg

Med boardingkort i handen hoppar jag på Airtrain mot Terminal C. En snabb säkerhetskontroll och promenad senare är jag framme vid United Polaris loungen. De har en person som står vid dörren och motar bort välkomnar resenärer, innan man kommer fram till själva disken. ”-Are you travelling in international business class today Sir? No? Welcome to use our Club Lounge instead then.”. Jag så gott som exploderade ju av uppladdning inför min flygning så nästan hjulade in i loungen, med boardingkortet stolt i näven. Jag småpratar lite med loungevärdinnan som agerar bouncer och frågor hur många hon får hänvisa till Clubloungen varje dag, ”-Oh, so many you wouldn’t believe...” blir svaret. Tydligen var det en Cloublounge i nuvarande Polarisloungens lokaler tidigare, vilket gör att många Unitedresenärer går dit av gammal vana.

25.jpg


26.jpg

Tydlig skylt, kan man tycka

27.jpg


28.jpg

Loungen då. Med en kapacitet på max 1119 personer, är det en stor lounge. Vid mitt besök kändes det som att ungefär 19 personer besökte loungen, och gott om plats för 1100 ytterliggare besökare. Allt är snygg designat, med väl genomtänkta möbler, nog den läckraste loungen jag besökt i USA hittills.


29.jpg


30.jpg


31.jpg


32.jpg


33.jpg


34.jpg


35.jpg

För den hungrige finns två alternativ, buffé eller bordsservering. Buffén är väldigt generös och välskött, men väljer ändå bordsservering med utsikt mot plattan. Landar på en Eggs Benedict with smoked duck, som smakar utmärkt.

36.jpg


37.jpg


38.jpg


39.jpg

Charmig och pratglad personal, som absolut skulle vara med på bild

40.jpg


41.jpg


42.jpg

Efter det är det dags att bege sig tillbaka mot Terminal B. Airtrain, säkerhetskontroll osv. igen. Snabbt därefter framme vid gate 53, och får span på en självsäker nos med björnliganmask.

43.jpg

Sen loungesafari del två, i den lounge Singapore Airlines använder sig av på Terminal B: Virgin Atlantic Clubhouse. Efter Polaris är det så klart inte fair med en jämförelse rakt av, men kan ändå inte undvika att bli besviken. Personalen är superpå, och tar beställingar för mat och dryck överallt i loungen, inte bara vid området med matbord, så det är ju ett plus så klart. Sen finns det en hyfsat välutrustad bar vilken också känns trevlig. Men det är ändå en rätt standardlounge, tyvärr helt utan fönster (förutom i taket) vilket ger ett instängt intryck.

Beställer en smoothie som är god och dagens andra Eggs Benedict, som är okej, men långt från Polaris dito, som bilderna nog visar.

44.jpg


45.jpg


46.jpg


47.jpg


48.jpg


49.jpg


50.jpg

Snart därefter dags att bege sig mot gate. Ingen feststämning eller så, vilket det säkert var fem dagar tidigare vid premiären, men däremot befinner sig säkert femton personer från Singapore airlines vid gateområdet, som alla hälsar glatt, och känns genuint stolta över den återöppnade linjen. Boarding inleds 10:20 och är helt avklarad 20 minuter senare.

51.jpg


52.jpg


53.jpg

Flight: Singapore Airlines 21 Newark (EWR) – Singapore (SIN)
Datum: Tisdag 16 oktober
Avgång: 10:45
Ankomst: 17:30 +1
Flygplan: Airbus A350-900 ULR (9V-SGB)
Säte: 22K (Business Class)

Första intrycket av kabinen är att den känns luftig, och fräsch. Vilket vore konstigt med ett flygplan som bara flugit i schemalagd trafik några få dagar. New-plane-smell liksom. Blir guidad till min plats 22K, i den bakre business class kabinen på höger sida.

54.jpg


55.jpg

Stolen känns väldigt skön att sitta i, så känns lovande inför många timmar i luften. För att komma till sovläge fäller man ner ryggstödet, där också täcke och kuddar ligger. Fötterna sticker man in i ett utrymme på sidan i stolen framför, se bilder. Var rädd att det skulle känns trångt, men funkade väldigt bra att sova i, både på sidan eller raklång på mage och då är jag ändå respektabla 182 cm lång.

Bulkheadraderna 11/19 är att föredra, då de har mer plats för fötterna, lika brett utrymme som stolens bredd, se vidare längre fram i rapporten. De är dock blockerade för alla utom resande med infant eller PPS medlemmar fram till 72 timmar före avgång, och var alla upptagna när de öppnades. På rad 19 satt mycket riktigt en familj som reste med en infant och ett syskon på cirka tre år. Ingen av barnen verkade gilla att spendera så lång tid ombord ett flygplan, och uttryckte det tydligt och högljutt under stora delar av resan.

56.jpg


57.jpg


58.jpg

Här låg täcke och kudde

59.jpg


60.jpg


61.jpg


61-2.jpg

Ögonmask, strumpor och tofflor​

Innan takeoff blir man erbjuden något att dricka. Döm av min förvåning när det inte bjuds på Champagne, och får inte heller någon riktig förklaring. Gissar att det beror på antingen ”skatteskäl” dvs. kostnadsskäl, eller att flighten avgår på förmiddagen, varför alla kanske inte är sugna på bubbel.

62.jpg

Utsikt framåt

63.jpg

Utsikt höger​

Kort efter takeoff, som bjuder på underbar utsikt över Manhattan, är ordningen återtälld och bubblet i glaset. Under avdelning i-landsproblem så kan man notera att det naturliga stället att ställa champagneglaset är lite väl långt bort, då det sitter i ryggen på stolen framför bredvid skärmen.

65.jpg


66.jpg


67.jpg

Jag studerar mina medpassagerare och drar slutsatsen att väldigt få verkar förstå storheten med denna flight. De består främst av män i äldre medelåldern som sitter och läser på sina kindles eller sin financial times som om det vore vilken tisdag förmiddag och flight som helst. Jag däremot är ju som ett barn i en godisaffär – springer runt och fotar allt, trycker på alla knappar, smakar allt osv osv. Nåja, to eaches own.

Efter en stund i luften inleds första serveringen, som väl får klassas som lunch. Upplägget serveringsmässigt på den här mastodontflighten bestod vid datumet för resan av tre huvudsektioner: en rejäl lunch ”after takeoff”, en andra servering ”midflight onwards”, och där i mellan kunde man beställa ”Refreshments”, som bestod av enklare rätter t.ex. nudlar, soppor och wraps, men även ost, nötter, glass och chips.

68.jpg

Lunchen då. Inleder med räkor och ett glas riesling, smakar toppen med vitlöksbröd till.

Till huvudrätt väljer jag ”Deep Fried Pork in Sweet Vinegar Sauce”, mest för att jag tyckte synd om den rätten för den stod längst ner på menyn och nog inte får så många beställningar. Det smakade hur som helst gott. Till den passade det bra med en liten vinprovning. Singapore Airlines erbjöd 2006 Château Rauzan-Ségla, för att fira den nyöppnade linjen, och personalen är märkbart stolta över vinet, med rätta. Testar mot 2015 Clarendelle, även det från gamla världen, som som väntat inte har en chans. Den förstnämnda var riktigt trevlig!

69.jpg


70.jpg


71.jpg


72.jpg


73.jpg


Till efterrätt väljer jag som vanligt ost istället för sötsaker. Inte världens mest inspirerande ostbricka kanske, men vad gör man inte för att få dricka ett glas portvin.

74.jpg

När alla bord är avdukade släcks kabinen och de flesta andra sätter sig och kolla film eller lägger sig för att sova. Även om min tidsuppfattning är trasig eftersom jag flög till New York dagen innan känns det helt galet att lägga sig strax efter lunchtid lokal tid, när man har 15 timmar flight kvar framför sig att sova på. Jag bestämmer mig istället för att okyunnesdricka mig igenom menyn framför S02 av The Office stilla utforska IFE-systemet. Responstid hos cabin crew när jag tryckte på knappen var för övrigt max 15 sekunder, kollade tiden vid flera tillfällen.

75.jpg


76.jpg


77.jpg

“-I’m not homophobic, all right? Come around, look at my CD collection. You’ll find Queen, George Michael, Pet Shop Boys. They’re all bummers.”

78.jpg


Blir lite peckish efter nån timme av Gareth och co., och beställer nudlar som tyvärr är ganska smaklösa.

79.jpg

Fem och en halv timmar in på flygningen, ungefär över Leeds, ber jag om hjälp att bädda upp stolen till säng. Det är min största beef med stolar av den här modellen - där sätet fälls ned och baksidan utgör bas för säng - att man måste fatta ett hårt beslut kring sovläge vs. vanligt läge. Även om man kan så klart göra det själv är det ändå en större ansträning än att luta stolen mer och mer tills den blir helt plan.

Sover gott drygt fyra timmar då jag vaknar till, vilket personalen märker direkt, och undrar om jag vill ha något att äta från second service menyn. Ja jo tänker jag först det vore väl gott, och beställer Lobster Mac & Cheese. Men efter en stunds funderande känner jag att lite mer sömn nog vore bättre, så skjuter upp maten lite. Lyckas få två timmars sömn till, sen vill kroppen inte sova mer. Det har nu gått elva och en halv timme av flighten. Bäddar tillbaks sängen till stolläge och meddelar att jag är redo för mer krubb. Hummer och Mac & Cheese kändes helt rätt några timmar och nån promille tidigare, men nu när det i alla fall mentalt är morgon känns det anything but. Laxen till förrätt passar bättre till frukost, men hummern och makaronerna känns närmast barockt.

80.jpg

amouse-breakfast

81.jpg


82.jpg

I mitt tyckte borde Singapore Airlines justera serveringen på denna flight. En rejäl lunch efter takeoff, som nu, skulle kunna följas av en lättare servering innan läggdags. Sen när man vaknar känns det ju naturligt med en rejäl frukost, mycket bättre än en andra varm servering.

Spenderar resten av tiden ombord med att fotografera kabinen ombord, och slappa i stolen framför några filmer. Vackra moln när vi närmar oss Singapore. Det delades också ut ögonkräm, öronproppar och nån slags spray man skulle spruta på kläderna för att undvika att de skulle bli skrynkliga. Man fick också ett fint fodral att packa ner sin grejer i, i brist på riktigt amenty kit antar jag.

82-2.jpg


82-3.jpg


På toaletten finns, precis som på de flesta långflyg, handkräm och andra hygienartiklar, och rakhyvlar. Vanligtvis ställer jag mig frågan, precis som Seinfeld, ”-Who is shaving on a plane? And shaving so much that they are using up razorblades?”, men på en sån här lång flygning är det faktiskt högst troligt att vissa resenärer behöver raka sig för att vara välansade vid landning nästan ett dygn senare.

83.jpg


84.jpg


85.jpg


86.jpg

När stoppuret står på 17 timmar och 32 minuter slår hjulen i backen ungefär på andra sidan jorden från startplatsen, och den här delen av resan är över. Med grusiga ögon tackar jag för mig för det senast tre fjärdedels dygnet, i synnerligen goda händer. Passar på att ta lite bilder på flygplanet en sista gång.

87.jpg


88.jpg

I Singapore känns det som läge för en dusch och en frukost, innan nästa flyg hemåt mot Stockholm avgick ungefär åtta timmar senare. Men eftersom klockan var nästan five a’clock lokal tid, och gud vet vad i mitt huvud, fick jag lägga frukostplanerna på hyllan. Dusch gick dock att lösa tack var min kompis Petter som bodde på Crowne Plaza vid flygplatsen, där jag syrligt kunde konstatera att samma hotellkedja håller -helt- olika klass 12 tidszoner bort.

Därefter tog vi en taxi in till stan för frukosten som blev utbytt mot öl med utsikt, på Marina Bay Sands. Precis som senast jag var här är utsikten magisk, och drickat prissatt därefter.

90.jpg

91.jpg

92.jpg

Två Stella och lite utsikt: 300 spänn. Inga konstigheter​

Efter en stunds njutning av utsikten var det dags att åka och äta. Jag hade bokat bord på Origin Grill, efter läst gott om stället på Tripadvisor. Det låg en taxiresa på ca 15 minuter bort, i Hotell Shangri-La. Redan i lobbyn byggs förväntan upp, något annan nivå är hotellet i Newark jag spenderade förr-förra natten på.

93.jpg


94.jpg


95.jpg


Vi beställer en mixed grilled tallrik, med svamp, pommes frites och brysselkål, och extra mycket bearniasesås. Det sköljs ned med en flaska Hartenberg Shiraz. Väldigt trevlig service och supergod mat; en helt okej sen frukost.

96.jpg

Vi rullar sen vidare till baren, som är minst lika läckert designad den. Det är en ynnest att få befinna sig i sådana här läckra miljöer tycker jag, och dessutom dricka god grogg med god flygvän efter att flugit världens längsta flyglinje.
97.jpg


98.jpg

Del 3 – Final – Homeward bound

Som alla sagor har även denna ett sista kapitel vilket inledes med taxi tillbaka till Changi ett par timmar innan avfärd hemåt. Slås av hur snygg flygplatsen är. Den har ju faktiskt designat den för att vara vacker och funktionell, inte ofta man ser på en flygplats.

99.jpg

Flight: Singapore Airlines 362 Singapore (SIN) – Stockholm (ARN) - (via Moskva (DME))
Datum: Torsdag 18 oktober
Avgång: 00:20
Ankomst: 08:25
Flygplan: Airbus A350-900 (9V-SMA)
Säte: 19K (Business Class)

Efter en händelselös boarding glider jag ner i min stol för hemresan, 19K som är vid bulkhead i den bakre Business Class-kabinen. Här var kabinen vidöppen 72 timmar före avfärd, så bara att välja och vraka. Det är max 20% beläggning i både Business Class, Premium Economy och Economy. Stolen vid bulkhead är klart att föredra, vilket jag läst av andra som är av samma åsikt, men jag tycker ändå att skillnaden är mindre än jag trodde – de vanliga stolarna är också kanon att sitta i, och funkar att sova i.

101.jpg


102.jpg


103.jpg


104.jpg


105.jpg

Snart efter start erbjuds middagsservering. Här fanns book-the-cook att välja via hemsidan innan avfärd, men valde att avstå det då jag ville testa och utvärdera den vanliga menyn. Väljer ”Gravadlax” till förrätt och ”Braised Beef Short Rib ’Vigneron’” till huvudrätt, så klart följt av ost. Allt smakade toppen, och crew var faktiskt ännu trevligare på denna flight än på SQ21. Gissar att det hade att göra med att denna var väldigt luftig, medan den förra var så gott som full.

106.jpg


107.jpg


108.jpg


109.jpg

Noterar snabbt att alla övriga på rad 19 är Svenska och uppenbart flygintresserade. Ett snabbt span på passagerarlistan som sitter nålad i galley (det är väl egentligen rätt dåligt ur ett integritetssynpunkt att sätta upp den så att alla kan se den?) visar status STFD på ¾ av rad 19 vilket visar sig innebära Staff. Börjar samtala med grannen som visar sig jobba på ett annat flygbolag. Han och sina kollegor är precis som jag imponerade av Singapore Airlines mjuka produkt, och precis som jag imponerad av mitt galna äventyr de senaste dygnen. Lovade honom en rapport från SQ21 och SAS Business Class, så here you go Hans.

Runt klockan 03 är det dags att sova. Världsvan och rutinerad som jag är bäddar jag nu min egen säng utan besvär. Somnar som en stock, och sover sex och en halv timme. Ställer mentalt om klockan till Moskvatid, som är halv sex på morgonen. Skippar den stora frukosten för längre sömn, beställer istället bara lite frukt och en kopp te.

110.jpg

I Moskva måste man stiga av. Hade hört att detta var krångligt och långsamt med mycket byråkrati. Som så mycket blir upplevelsen i relation till det man föreställt sig, så i den relationen gick det hur smidigt som helst. Man blev vallad som en skock får genom en passkontroll och en säkerhetskontroll. Inga leenden från personalen, visst, men det får man inte innan klockan sex en torsdagmorgon från G4S-personalen på ARN heller. Min nyfunne vän i stolen bredvid berättar senare att de numera förbättrat processen, att det var fler kontroller i Moskva tidigare när hans rest sträckan tidigare.

Väl igenom kontrollerna fanns det ett gäng lounger i avgångområdet, både Lufthansa, SWISS och Austrian verkade till exempel ha sina egna lounger. Tyvärr var jag lite för trött för loungehopping, utan följer istället de andra fåren mot loungen som verkar vara Singapore Airlines’ dedikerade lounge på DME, med det sexiga namnet ”Airport Business Lounge”. Den visar sig vara helt okej i form av utbud, mycket olika saker att äta, så klart med fokus på frukost så här dags. Det fanns även dusch.

111.jpg


112.jpg


113.jpg


114.jpg


115.jpg


116.jpg


117.jpg


118.jpg


En stund senare är det dags att kliva på igen. All crew bytes också i Moskva, så helt ny crew sista sträckan.

119.jpg


120.jpg


121.jpg


Sista sträckan tar cirka två timmar, så ungefär lagom att äta den varma frukostsmörgås som erbjuds och i lugn och ro reflektera över resan. Pratar även en del med crew som är väldigt trevliga. De frågar om jag har barn, och när jag svarar ja vill de gärna bjuda på massa leksaker med flygplanskoppling. Blir till slut en hel kasse med grejer.

122.jpg


123.jpg


Gällande SQ362 så tycker jag fortfarande att det är ett kanonalternativ att ta sig hem från Singapore. Visst hade det varit smidigare utan stoppet i Moskva, men jag föredrar helt klart det mot att byta flygplan till narrow body för sista sträckan. Tiderna är kanon, man hinner med en rejäl sen middag ombord och ändå hinna sova ordentligt innan Moskva, alternativt äta innan och sikta direkt mot kudden ombord.

Om man ska, så här några veckor efter hemkomst, försöka sig på att sammanfatta hela äventyret då, med fokus på SQ21. Först, skönt att allt gick enligt plan. Visst hade jag luft i planen (pun intended) för att hantera eventuella förseningar, men icke desto mindre var det otroligt skönt när SK907 lyfte från Oslo på måndagen. Den andra reflektionen är att Singapore Airlines levererar en fortsatt mycket bra mjuk produkt med utmärkt service. Även stolen ombord A350 var över förväntan, vilket kanske till stor del bygger på låg initial sådan. De små plumparna i protokollet kommer pga uteblivet ameny kit, ingen pyjamas och måltidsservice som inte var optimal. Men som vanligt är den bestående känslan främst en känsla av tacksamhet av att kunna göra sådana här resor ibland.

Tack för mig!
 
Last edited:

Brandten

Medlem
Verkligen en riktigt riktigt bra rapport! Snygga bilder, lagom långa stycken med text och bra inlevelse som drog mig med på resan!

Det enda jag skulle anmärka på är den (i mina ögon) katastrofalt dåliga platsen du valt över vingen.
 

Senator

Moderator
Tala om att ”take one for the team”... Jag klev upp 04.45 idag för att flyga till Madrid, och jag är helt slut :p

Massor av härliga bilder, samt text.. Älskar jämförelsen NJ Transit och Eskiltuna
 

karho

Medlem
Fantastisk rapport! Mycket bra bilder. Jag kör den hårda varianten med vändande flyg i SIN på SQ21/22 i feb. Taggad måste jag säga. Några tips?

Tack! Grymt med vändande flyg, det är ju hardcore på riktigt :) Tips, hmm, mitt enda tips skulle nog vara att försöka få plats på rad 11 el 19 om det går. Betydligt mer plats där. Annars - bara att njuta!

Verkligen en riktigt riktigt bra rapport! Snygga bilder, lagom långa stycken med text och bra inlevelse som drog mig med på resan!

Det enda jag skulle anmärka på är den (i mina ögon) katastrofalt dåliga platsen du valt över vingen.

Tack! Bokade rätt sent och var tyvärr inte mycket att välja på. Men en bra fotoplats om man gillar bilder på vingar..

Massor av härliga bilder, samt text.. Älskar jämförelsen NJ Transit och Eskiltuna:)

Tack tack, rätt nöjd med det stycket också.
 
Toppen