Sofia
Medlem
Ja var ska jag börja nu? Det får bli lite som en Taratino-film, händelserna kommer inte att berättas i kronologisk ordning 
Jag vet att bilder verkligen talar för sig själva och det ska jag låta dem göra även i mitt fall.
Vi börjar med flighten från Stockholm till Doha:
Jag ser till att vara vid gaten i god tid, i förhoppningen att komma ifrån Menzies Loungens mediokra dryckesutbud så dröm om min besvikelse när det, pga Ramadan, enbart serveras alkoholfria drycker på marken. Nåväl, jag dricker Cola Light och funderar på hur jag ska äta och dricka under flighten istället. Mycket att fundera på och jag sitter inte helt dåligt på mitt 1K
Kabinfaktorn i business var kanske 60% så det var gott om personal per person. Hur det såg ut i ekonomi vet jag inte men jag tror att det var ganska hög beläggning med tanke på kön vid boardingen.
Ibland flög vi visst ganska högt, är det verkligen normalt?
Som vanligt, servicen var utmärkt och förekommande. Mina tre namn, där det sista är tilltalsnamnet och med ett outtalbart efternamn för alla som inte är tyskar, skapade som vanligt problem men jag var nöjd med att vara Miss Sofia.
Maten var genomgående utmärkt, vin som skulle var kallt och annat var det inte. Aptitretaren var väldigt smaklig och passade perfekt till Taittinger av den rosa stilen, liksom soppan och blandade meze.
Jag var i himmelriket och bara nöjt, samtidigt som jag tittade på filmen Boktjuven, gjord efter boken med samma namn och skriven av Markusz Zuzak. Filmen var vacker och välgjord men boken är helt klart strået vassare. Efter den trots allt ganska deprimerande naziberättelsen tittade jag på den lättsammare Fyra Bröllop och en begravning. Nån snygging i klass med Captain Kirk fanns inte att tillgå i filmutbudet denna gången tyvärr.
Jag provade först rödvinet från Bordeaux till pastan men det funkade inte så bra. Givetvis var det inga som helst problem att byta till det Australienska, som passade mycket bättre.
Till osten var jag givetvis tvungen (stackars mig!) att dricka Tokaijer. Viner från Tokaij tillhör mina absoluta favoriter och det här var en utmärkt version av det söta dessertvinet. Det var så gott att jag inte sa nej till påfyllning när min vänliga flygvärdinna erbjöd den
Ankomsten till Doha skedde tyvärr i tid så det var bara att kliva av, gå nerför trappen och ombord på en buss. Och jag som hoppats att det skulle vara slut med busstransfer nu! Den varade dock bara 50 meter. Helt obegripligt varför de inte använde passagerarbryggorna som gick över huvudena på oss.
Väl inne på flygplatsen kan jag bara hålla med tidigare kommentatorer; den är gigantisk, svår att få överblick över och tämligen förvirrande. Dock fanns det personal överallt som var ganska välinformerade. Nej tyvärr var loungen överfull just nu men jag skulle få presentkort att använda på flygplatsen istället och kunde jag vänta lite så skulle det kanske finnas plats lite senare.
Sagt och gjort, det var inte helt fel att sträcka lite på benen så jag promenerade till Transferdesken och började smöra till mig en uppgradering. Den trevlige unge mannen knappade och knappade på sin dator och sa att han kunde inte göra något nu men att jag i princip garanterat skulle bli upp-bumpad vid gaten eftersom det bara fanns två lediga säten i ekonomi och att tricket var att typ boarda sist. Sagt och gjort, jag satsade på det! Det gäller att vara listig ibland.
Efter att ha hängt lite vid rulltrappan upp loungen blev jag framvinkad och fick klartecken på att kunna gå upp. Det var verkligen fullt men jag hittade ett bord och försåg mig med lite sallad och dricka. Ingen alkohol då det var Ramadan. Trist, men å andra sidan var det nog bara nyttigt att dricka nåt annat ett tag
Lite snabb shopping med mina presentkort och det var dags att gå till gaten. Köpte ingen Krug som någon tidigare gjort men väl en Catain Morgan och en gin. Det gäller ju att vara väl förberedd för en resa på ett piratskepp, aaarrrr!!!
Såg till att bli nästan sist att gå fram vid boardingen och frågade igen om det var möjligt med en uppgradering ”You don't need to ask madam, that has already been taken care of, have a pleasant flight” YES! C på 777:an är inte så illa den heller. Det gäller att ha flyt
Businessclasspassagerarna använde den främre bryggan så det blev en högersväng trots allt och mitt säte, 5F, var på första raden i den bakre kabinen. De var som vanligt snabba med att hjälpa till med bagage och att servera champagen, yay! Dock går ekonomiklasspassagerna ombord genom den bakre C-kabinen så det blev lite stökigt. Kabinpersonalen lyckades trots det ordna med både påfyllning och få ett bra flöde på avundsjukt stirrande Y-pax.
Aptitretaren var nån sorts räka med forellrom i en liten skål. Anrättningen smakade bra och sköljdes ner med mer rosa champagne. Jag knappade och fram en klassisk girl power film: Thelma and Louise och återupptäckte en glömd snygging: en mycket ung Brad Pitt
Nu var jag hungrig igen så det fick bli lite mer substansiell mat i form av kyckling med ris. Kyckligen var tyvärr ganska hård och torr även om smaken var bra. Jag avböjde ostbricka och valde att sova istället och bytte om till pyamas och gosade ner mig med det mjuka täcket och sköna kudden. Det blev några timmars sömn innan det var dags för frukostserveringen. Skönt!
Gillar att allt serveras individuellt, inte en bricka inom synhåll. Efter en god frukost med juicer, fritata och en totalt onyttig men väldigt god croissant, nersköljt med välsmakande te och lite mer filmtittande kände jag att jo, men ett glas bubbel innan vi skulle landa vore trevligt. Tyvärr hade baren stängt så jag fick snällt sätta mig igen. Dock hörde jag något senare en champagnekorkssmäll i galleyt och jag fick min champagne. Vilken service!
Min vän Gerald skulle möta mig på Changi och jag kände att det här kommer ju gå smidigt, som det brukar göra. Det gjorde det inte. Ett plan från Kina hade landat precis före och i princip ingen hade fyllt i sitt landing card och förstod inte vad de skulle göra. Suck, det tog nästan en halvtimme att komma igenom, vilket är exceptionellt länge för att vara Singapore.
Genom glasrutan ser jag Gerald stå och göra stora O, dyktecknet för är allt ok? Jag svarar med ett stort O och hämtar min väska aka The Beast. Det är nu ca 1,5 år sen jag träffade Gerald sist så vi babblar i mun på varandra hela vägen in till stan. Han ska på premiären av Sound of Music på Marina Bay Sands med sin familj ikväll så jag har några timmar på mig att chilla och vandra runt i Little India innan vi sen ses för en sen supé. Fine with me!
Jag ska bo på ett hostel som heter Vintage Inn och har ett något annorlunda upplägg med liksom skåp man sover i, Capsules. Det är inte alls dumt och ger privacy samtidigt som det håller priset nere. Ville inte fota där eftersom det var folk som sov och rörde sig så kolla in Budget Backpackers Hostel Singapore | Affordable & Luxury Hostel om ni är nyfikna.
Jag vandrar runt i Little India och insuper den bekanta atmosfären och sätter mig på ett ställe på ett hörn och beställer in vegetarisk curry med lite starka småfiskar vid sidan om. Allt sköljs ner med en Tiger, mycket smakligt!
Nu är jag dock nästan dead on my feet och jag kryper in i min kapsel och får två timmars välbehövlig sömn innan Gerald hämtar mig och vi ägnar oss åt den geggiga uppgiften att äta Singapore Crab samt friterade små bläckfiskar (squid) och cereal prawns. Sköljs ner med lite mer Tiger. Vi hade tänkt äta lite durian men kände oss lite väl mätta. Sen var klockan dessutom närmare 1 på natten. Dags att sova!
Fortsättning följer gott folk!
Jag vet att bilder verkligen talar för sig själva och det ska jag låta dem göra även i mitt fall.
Vi börjar med flighten från Stockholm till Doha:
Jag ser till att vara vid gaten i god tid, i förhoppningen att komma ifrån Menzies Loungens mediokra dryckesutbud så dröm om min besvikelse när det, pga Ramadan, enbart serveras alkoholfria drycker på marken. Nåväl, jag dricker Cola Light och funderar på hur jag ska äta och dricka under flighten istället. Mycket att fundera på och jag sitter inte helt dåligt på mitt 1K
Kabinfaktorn i business var kanske 60% så det var gott om personal per person. Hur det såg ut i ekonomi vet jag inte men jag tror att det var ganska hög beläggning med tanke på kön vid boardingen.
Ibland flög vi visst ganska högt, är det verkligen normalt?
Som vanligt, servicen var utmärkt och förekommande. Mina tre namn, där det sista är tilltalsnamnet och med ett outtalbart efternamn för alla som inte är tyskar, skapade som vanligt problem men jag var nöjd med att vara Miss Sofia.
Maten var genomgående utmärkt, vin som skulle var kallt och annat var det inte. Aptitretaren var väldigt smaklig och passade perfekt till Taittinger av den rosa stilen, liksom soppan och blandade meze.
Jag var i himmelriket och bara nöjt, samtidigt som jag tittade på filmen Boktjuven, gjord efter boken med samma namn och skriven av Markusz Zuzak. Filmen var vacker och välgjord men boken är helt klart strået vassare. Efter den trots allt ganska deprimerande naziberättelsen tittade jag på den lättsammare Fyra Bröllop och en begravning. Nån snygging i klass med Captain Kirk fanns inte att tillgå i filmutbudet denna gången tyvärr.
Jag provade först rödvinet från Bordeaux till pastan men det funkade inte så bra. Givetvis var det inga som helst problem att byta till det Australienska, som passade mycket bättre.
Till osten var jag givetvis tvungen (stackars mig!) att dricka Tokaijer. Viner från Tokaij tillhör mina absoluta favoriter och det här var en utmärkt version av det söta dessertvinet. Det var så gott att jag inte sa nej till påfyllning när min vänliga flygvärdinna erbjöd den
Ankomsten till Doha skedde tyvärr i tid så det var bara att kliva av, gå nerför trappen och ombord på en buss. Och jag som hoppats att det skulle vara slut med busstransfer nu! Den varade dock bara 50 meter. Helt obegripligt varför de inte använde passagerarbryggorna som gick över huvudena på oss.
Väl inne på flygplatsen kan jag bara hålla med tidigare kommentatorer; den är gigantisk, svår att få överblick över och tämligen förvirrande. Dock fanns det personal överallt som var ganska välinformerade. Nej tyvärr var loungen överfull just nu men jag skulle få presentkort att använda på flygplatsen istället och kunde jag vänta lite så skulle det kanske finnas plats lite senare.
Sagt och gjort, det var inte helt fel att sträcka lite på benen så jag promenerade till Transferdesken och började smöra till mig en uppgradering. Den trevlige unge mannen knappade och knappade på sin dator och sa att han kunde inte göra något nu men att jag i princip garanterat skulle bli upp-bumpad vid gaten eftersom det bara fanns två lediga säten i ekonomi och att tricket var att typ boarda sist. Sagt och gjort, jag satsade på det! Det gäller att vara listig ibland.
Efter att ha hängt lite vid rulltrappan upp loungen blev jag framvinkad och fick klartecken på att kunna gå upp. Det var verkligen fullt men jag hittade ett bord och försåg mig med lite sallad och dricka. Ingen alkohol då det var Ramadan. Trist, men å andra sidan var det nog bara nyttigt att dricka nåt annat ett tag
Lite snabb shopping med mina presentkort och det var dags att gå till gaten. Köpte ingen Krug som någon tidigare gjort men väl en Catain Morgan och en gin. Det gäller ju att vara väl förberedd för en resa på ett piratskepp, aaarrrr!!!
Såg till att bli nästan sist att gå fram vid boardingen och frågade igen om det var möjligt med en uppgradering ”You don't need to ask madam, that has already been taken care of, have a pleasant flight” YES! C på 777:an är inte så illa den heller. Det gäller att ha flyt
Businessclasspassagerarna använde den främre bryggan så det blev en högersväng trots allt
och mitt säte, 5F, var på första raden i den bakre kabinen. De var som vanligt snabba med att hjälpa till med bagage och att servera champagen, yay! Dock går ekonomiklasspassagerna ombord genom den bakre C-kabinen så det blev lite stökigt. Kabinpersonalen lyckades trots det ordna med både påfyllning och få ett bra flöde på avundsjukt stirrande Y-pax.
Aptitretaren var nån sorts räka med forellrom i en liten skål. Anrättningen smakade bra och sköljdes ner med mer rosa champagne. Jag knappade och fram en klassisk girl power film: Thelma and Louise och återupptäckte en glömd snygging: en mycket ung Brad Pitt
Nu var jag hungrig igen så det fick bli lite mer substansiell mat i form av kyckling med ris. Kyckligen var tyvärr ganska hård och torr även om smaken var bra. Jag avböjde ostbricka och valde att sova istället och bytte om till pyamas och gosade ner mig med det mjuka täcket och sköna kudden. Det blev några timmars sömn innan det var dags för frukostserveringen. Skönt!
Gillar att allt serveras individuellt, inte en bricka inom synhåll. Efter en god frukost med juicer, fritata och en totalt onyttig men väldigt god croissant, nersköljt med välsmakande te och lite mer filmtittande kände jag att jo, men ett glas bubbel innan vi skulle landa vore trevligt. Tyvärr hade baren stängt så jag fick snällt sätta mig igen. Dock hörde jag något senare en champagnekorkssmäll i galleyt och jag fick min champagne. Vilken service!
Min vän Gerald skulle möta mig på Changi och jag kände att det här kommer ju gå smidigt, som det brukar göra. Det gjorde det inte. Ett plan från Kina hade landat precis före och i princip ingen hade fyllt i sitt landing card och förstod inte vad de skulle göra. Suck, det tog nästan en halvtimme att komma igenom, vilket är exceptionellt länge för att vara Singapore.
Genom glasrutan ser jag Gerald stå och göra stora O, dyktecknet för är allt ok? Jag svarar med ett stort O och hämtar min väska aka The Beast. Det är nu ca 1,5 år sen jag träffade Gerald sist så vi babblar i mun på varandra hela vägen in till stan. Han ska på premiären av Sound of Music på Marina Bay Sands med sin familj ikväll så jag har några timmar på mig att chilla och vandra runt i Little India innan vi sen ses för en sen supé. Fine with me!
Jag ska bo på ett hostel som heter Vintage Inn och har ett något annorlunda upplägg med liksom skåp man sover i, Capsules. Det är inte alls dumt och ger privacy samtidigt som det håller priset nere. Ville inte fota där eftersom det var folk som sov och rörde sig så kolla in Budget Backpackers Hostel Singapore | Affordable & Luxury Hostel om ni är nyfikna.
Jag vandrar runt i Little India och insuper den bekanta atmosfären och sätter mig på ett ställe på ett hörn och beställer in vegetarisk curry med lite starka småfiskar vid sidan om. Allt sköljs ner med en Tiger, mycket smakligt!
Nu är jag dock nästan dead on my feet och jag kryper in i min kapsel och får två timmars välbehövlig sömn innan Gerald hämtar mig och vi ägnar oss åt den geggiga uppgiften att äta Singapore Crab samt friterade små bläckfiskar (squid) och cereal prawns. Sköljs ner med lite mer Tiger. Vi hade tänkt äta lite durian men kände oss lite väl mätta. Sen var klockan dessutom närmare 1 på natten. Dags att sova!
Fortsättning följer gott folk!
Attachments
Last edited:
