Pågående stejk, tacksam hjälp med biljetter
- Thread starter Ormen
- Startdatum
Nej, strejk räknas som extraordinär omständighet så blir svårt.
Kom till Köpenhamn till slut (nu). Snart dator och längre kommentar
AABack2ARN
Medlem
Med största sannolikhet inte mer än ersättning för mat och hotell.
Dr. Miles
Expert
Får man ersättning för mat och hotell från flygbolaget även vid extraordinär händelse?
Jag trodde att det var "assistance (hjälp) med hotellbokning" men inte ersättning.
Håller med om att det inte känns så oväntat, personalen var dock väldigt hjälpsam och hade inga problem att boka om mig utan det var mitt eget beslut att avstå vilket var tur eftersom flyget blev kraftigt försenat och jag hade blivit strandad i Bryssel. Vad jag borde gjort var dock att begära att de bokade om mig till sena flighten från Zürich till Köpenhamn. Som det nu var hade Köpenhamn-flighten hunnit bli fullbokad när jag väl var framme i Schweiz.
Hur som haver, var mkt rörigt i Barcelona och gaten ändrades 4 gånger sista kvarten inför avgång, med resultat att alla som skulle med planet, såväl passagerare som personal, sprang mellan gates. Såg mycket komiskt ut. Vi lyfte, antagligen som ett av de allra sista planen, från Barcelona och landade ca 3h sent i Zürich. Som väntat långa köer till Transfer Desk, åtminstone 150-200 till 2 ekonomidiskar, 20-30 till 2 businessdiskar men tack och lov bara 5 sällskap före mig i gemensamma first/HON/guld-kön, även den betjänad av två diskar. Många amerikaner, däribland en del kollegor, som missat dagens sista flygningar till över Atlanten med resultatet att även morgondagen (läs dagens) flights var fulla i biz. Således många sura miner och långa samtal. Tog nästan 30 min för mig att komma fram och övriga köer rörde sig inte snabbare.
När jag väl kom fram visade det sig, som tidigare nämnts, att sista flighten till Köpenhamn var full i samtliga klasser och blev hastigt informerad om att jag fick åka hem i morgon och skulle få spendera natten på Ibis (trots strejken ordnade Swiss med övernattning och mat/dryck åt samtliga resenärer).
Tyckte inte detta var något vidare attraktivt alternativ utan frågade på chans om det fanns möjlighet att reroutas till Frankfurt för att möjligen hinna med sena flyget därifrån till Kastrup. Till min förvåning fanns platser och möjlighet att åka Zürich-Frankfurt med flyg som skulle avgå 20.00 (klockan var 19.45 när jag kom fram till disken) och därefter vidare till Köpenhamn 21.40. Gaten höll fortfarande öppet då de väntade på en passagerare. Efter ett snabbt samtal gick man med på att hålla gaten öppen ytterligare några minuter för att jag skulle hinna med. Boardingkort skrevs ut och någon minut senare satt jag på Boeing 737 mot Frankfurt.
Dessvärre var jag inte ensam svensk om att reroutas på detta vis. Ett större sällskap med lärare från gymnasieskola i norra Skåne hade varit på utbildning i Basel (åtminstone så jag uppfattade deras skränande). De hade skickats med tåg Basel-Zürich och därifrån med samma flyg som jag. Någonstans på vägen hade man kollektivt fattat beslut om att ordna en riktig brakfylla. Större mängder starksprit verkade ha konsumerats och en flaska whisky skickades glatt runt i kabinen samtidigt som de äldre kollegorna (50-60 år) berättade opassande historier och, på ett synnerligen "elegant" vis, på svenska, pratade skit om tyskar. 737:an var ganska högljudd men tack och lov slapp jag höra maskinbullret eftersom de svenska rösterna steg som kompensation.
Om man i början av den 35 min långa flighten hade varit tysk-kritiska blev det annat ljud i skällan när dricka-vagnen kom rullandes. Först tackade sällskapet nej till dryck men en av damerna önskade ett glas vatten i samma andetag som hon sa "I don't have a card". Tyska flygvärdinnan lutade sig då fram och svarade, med betydligt mindre brytning "You don't have to pay. It's free. Just tell me what you want and you will get it".
"Fan, du skulle inte sagt något", tänkte jag. Och mycket riktigt, det var som att öppna Pandoras ask. Nu var man minsann intresserade. Standardbeställningen blev en öl, en whisky och ev en GT (kom ihåg, vi är nu halvvägs genom 35 min flighten).
5 minuter senare hördes ett härligt klirr. Den mest berusade mannen (fick intryck av att han hade någon chefsposition) hade tappat sin nästan fulla ölflaska. På ett synnerligen taffligt vis ägnade han sedan resten av resan åt att försöka torka upp, samtidigt som han fortsatte dricka och berätta historier.
Trodde vid det laget att bottennivån var nådd, men icke. Döm av min förvåning när sällskapet, i samband med att vi tog mark, började stämma upp i sång. Först sporadiskt och sedan allt mer organiserat. Det hela slutade i I Want to Break Free -allsång.
Länge sedan jag skämdes så mycket över att vara svensk.
Tack och lov såg de till att dricka upp resten av whisky-flaskan under våra 35 min i Frankfurt och var sedan betydligt tröttare på flighten till Köpenhamn.
Var hemma någon timme in på det nya dygnet, under förutsättningarna mycket väl skött av LH-grupp och för elevernas skull är jag väldigt glad att det är påsklov..