Senaste nytt

Min första reserapport. New York, Peru och Brasilien.

Impendill

Medlem
Då var det dags att ta sig tillbaka igen från Aguas Calientes till Cuzco. Vi hade fått tag på tågbiljetter till en tidig avgång till Ollantaytambo.
Därifrån skulle det bli taxi till Cuzco. Som sagt med tidigt tåg var vi framme redan 08:00 i Ollantaytambo. Vi letade upp en taxi på stationen och han körde den vackra sträckan tillbaka till Cuzco.


Längst upp i bild ser man små hytter längs med berget som folk hyr och övernattar i.
IMG_6492.JPG


Bilresan tog ca 2 h och framme i Cuzco var det 5 timmar kvar till avgång mot Lima. Vi kände genast av den tunna luften igen trots att vi acklimatiserat oss tidigare.
Väntan på flygplatsen blev lång och höjden gjorde sig påtaglig. Jag kände mig väldigt yr och sov därför en stund.
Vår vän som skulle handla något att dricka kom plötsligt tillbaka med två sjukvårdare som ledde honom till sin plats. Han var helt färdig av det låga lufttrycket.

Här har han dock hämtat sig en aning
IMG_6493.JPG


Efter lång väntan på ett försenat flyg så var det dags att stiga ombord. Här kunde man glömma allt vad Prio-boarding heter.
Det var bara att infinna sig i ledet.


Bekväma säten. 3 rader riktig business på shorthaul.
IMG_6495.JPG


Framme i Lima var det bara att invänta nästa avgång med ett besök och en dusch i loungen. Planet som skulle ta oss till Sao Paulo skulle avgå 22:00 vilket gjorde att vi hade nästan 3 timmar på oss.
När det väl var dags för boarding steg vi ombord i Aviancas A330-200. Min plats var 1J.

Flighten var beräknad till 5 timmar lite knappt så det skulle finnas tid att sova lite innan ankomst i Sao Paulo 04:30.
Det var en ganska glest med folk i business class. Sätet var ganska obekvämt då det inte gick att fälla helt i 180 grader, så sömnen uteblev tyvärr.

Väl framme i Sao Paulo fick vi hämta våra väskor och vänta ytterligare några timmar innan vi kunde borda GOL mot Rio de Janeiro.
Vi skulle flyga till den gamla flygplatsen Santos Dumont som nästan ligger mitt inne i stan. Inflygningen till Rio var helt fantastisk vacker och vi fick ett helt sightseeing-varv över staden.

Hann inte med att knäppa så många bilder då jag var fascinerad över utsikten.
IMG_6504.JPG


Vi flög in norr ifrån och uppmärksammade den väldigt låga höjden vi hade. Vi flög väldigt nära fartygen som låg för ankars intill flygplatsen och låg så nära vattnet att det nästan blev lite obehagligt. När asfalten väl dök upp under planet var det lite vinglit och innan vi hann reagera så var det fullt ös igen som gällde och landningen avbröts. Vi fick därmed vara med om vår första go-around vilket var lite coolt. Vi klagade inte då vi fick ett extra varv runt staden och kunde njuta av utsikten. Väl vid andra försöket att landa gick det perfekt. Dock var inbromsningen väldigt hård och jag fick både en iPhone och en iPad vid mina fötter som hade kanat fram 5 rader:)

Vid en googling senare visade det sig att längden på banan var drygt 1300 m. Ganska kort eller?
Jag har alltid tyckt att GSE varit kort och obehaglig och den mäter ändå 2000 m.

När vi steg av i terminalen dröjde jag mig kvar en stund för att se några landningar och take-off. Fascinerande måste jag säga. Det såg verkligen ut som att hela banan användes vid take-off. Inte många meter kvar till vattnet när planen lyfte.
 

Brandten

Medlem
Fin rapport! Det kanske är annorlunda när man väl sitter i stolen (på 787'an) men är inte IFE skärmarna väldigt konstigt placerade? På 1-sits pekar den in i väggen och på 2-sits ser man ju grannens skärm mer än sin egen.
 

Impendill

Medlem
Hmm.. Se om jag minns. På rad 1 var de fasta skärmar som ej gick att vinkla(vilket inte behövdes enligt mig), men på rad två gick det. Annars är det som du skrev; man ser grannens om denne ej vinklar sin.
 

Impendill

Medlem
Väl framme i Rio de Janeiro ordnade turistinformationen med en taxi åt oss som skulle köra oss till en busstation i stan.
Färden dit tog inte lång tid och vi fick en liten sightseeing från taxin. Vi bökade med våra väskor inne i bussterminalen och hittade till slut rätt till en av de oändligt många försäljningsdiskarna. Bussen skulle snart avgå och vi fick bråttom med att köpa med oss lite mat på vägen då det skulle ta 3 timmar och vi var riktigt hungriga.

I all stress med väskor att kånka och mat att köpa träffade vi en mycket trevlig herre som var från Sao Paulo och arbetade för ambassaden.
När han hörde om vår idé om att åka till Ilha Grande som ligger ca 15 mil ifrån Rio så hoppade han på samma buss och hängde på.
Han var riktigt social och sällskaplig och guidade oss hela vägen tills vi kom fram till hamnen där vi skulle ta båten.
Då han märkte att det var många turister tog han kommandot helt och utnämnde sig till vår guide:)
Det var verkligen uppskattat då han pratade Engelska flytande och kunde språket. Han hjälpte oss så att vi kom rätt.

På väg ut från Rio igenom ett bostadsområde i ytterkanten av staden så var det en skottlossning alldeles intill bussen.
Flera av resenärerna kastade sig ner mellan sätena och i mittgången. Det var lite otäckt, men många ryckte inte ens på ögonbrynen åt det.


Ilha Grande
Vi kom fram till ön på eftermiddagen och letade upp vårt hotell som vi bokat i förväg. På hotellet fick vi världens minsta klaustrofobiska rum som vi bodde i en natt sedan gick vi och bad om att få ett större rum vilket som tur var gick att ordna. Vi mötte upp vår vän och vår nya vän "guiden" för att äta middag på kvällen. Maten var ingen höjdare på ön men det var trevligt och vi njöt av semestern trots att det var lite kyligt på kvällarna.


På väg till en av stränderna
IMG_6518.JPG


Lite äventyrligt med vandring i djungeln till stränderna.
IMG_6522.JPG


Vackert.
IMG_6525.JPG


Dagen efter bestämde vi oss för att vandra till en strand som låg på andra sidan ön vid namn "Lopez Mendez", en riktig höjdare enligt tripadvisor.
Det tog oss flera timmar att vandra dit men det var en fantastisk promenad.

Några bilder från vandringen till Lopez Mendez;

IMG_6532.JPG




IMG_6537.JPG


IMG_6540.JPG


IMG_6539.JPG


IMG_6540.JPG


För varje strand vi kom till trodde vi att vi var framme men vägen var lång och det tog som sagt flera timmar att vandra.

Här är den till slut

134.jpg


Det var en härlig strand, men vattnet var väldigt kallt. Vi låg där i några timmar och träffade vår glade guide som gjorde oss sällskap.
Sen var det dags för att ta sig tillbaka och då vi var lata betalde vi någon 50-lapp och fick åka båt hem i stället vilket var skönt.

Ilha Grande bjöd på en mycket trevlig upplevelse. Folket var trevliga och stränderna fina. Hotellet och personalen var jätte bra. Frukosten var jätte bra. Detta är ett ställe vi skulle kunna tänka oss att åka tillbaka till.
Tyvärr var maten ingen höjdare och vattnet var väldigt kallt så det blev inte så många dopp men vi var ju där på fel årstid.

Vi stannade 5 nätter och hade lätt kunnat stanna 5 till då ön är stor och utflykterna kan göras många.
Rekommenderar verkligen om ni har vägarna förbi:) !

Sen var det dags att göra bussturen tillbaka till Rio.
Fortsättning följer..
 

Impendill

Medlem
Vi lämnade Ilha Grande på morgonen vid 9-tiden. Båtresan tog bara 15 minuter och väl framme på fastlandet fick vi vänta ca 20 minuter innan vår buss kom.

Bussarna var väldigt bekväma och det gick att luta sätena väldigt mycket, så det var inga problem att sova.


Piren på Ilha Grande där båtarna avgick från
IMG_6547.JPG



Ankomsthamnen på fastlandet
IMG_6550.JPG


I väntan på bussen dök den här värdetransporten upp. 5 tungt beväpnade poliser för att tömma en ATM-maskin. (fick ej fota dem).
IMG_6551.JPG


Återresan till Rio tog ca 3 timmar och vi blev avsläppta på samma station som vi åkt från 5 dagar tidigare.
Därifrån ordnade vi med en taxi som skulle ta oss till vårt hotel "Miramar hotel by Windsor" alldeles vid Copacabana.
På vägen skulle vi stanna och släppa av vår vän som skulle bo på ett hotell ca 20 minuters promenad ifrån vårt.

När vi kom in till receptionen blev vi glatt överraskade. Varken jag eller min sambo hade bott på ett så fint hotell innan och vi blev serverade champagne vid incheckningen och blev varmt välkomnade.

IMG_6553.JPG


Vi hade ingen utsikt mot stranden men rummet var väldigt fint, stort och sängarna var de skönaste jag sovit i på hotell.
Varje kväll bäddade personal av sängarna och ställde en liten ask med choklad på vardera säng.
IMG_6555.JPG



IMG_6647.JPG



Utsikt från takterassen. Sockertoppen syns längst bort i bild.
IMG_6559.JPG


Det var väldigt kallt i havet så därför fick det bli några dopp i poolen istället.
IMG_6560.JPG



För varje pilsner man beställde fick man en ny hink med is.
IMG_6561.JPG
IMG_6563.JPG


Servicen på hotellet var jättebra och man kände sig verkligen väl omhändertagen och uppassad. Till frukosten varje morgon blev man visad till sitt bord och genast kom det fram en servitör/servitris med kaffe eller the. Det var inga som helst problem att få någon annan typ av kaffe om man ville. Champagne ingick också till frukosten. Frukosten erbjöd en stor buffé med allt i från flera sorters bröd, ostar, skinka, bakelser, frukt m.m


IMG_6608.JPG


Det kändes lite ovant att dricka bubbel till frukost.
IMG_6609.JPG


Vi bodde i Rio de Janeiro i 5 nätter. Första dagen spenderade vi nästan enbart uppe vid vår pool. Senare på eftermiddagen tog vi givetvis ett obligatorisk besök på världens mest kända strand som låg mitt över gatan. Hotellet hade egna solstolar och de bjöd på frukttallrik. Caipirinha på stranden var väldigt god och väldigt billig. Av någon anledning tyckte jag faktiskt att de smakade bäst på stranden gentemot de restauranger eller barer vi druckit drinken på.

Dag 2 hade jag förberett en liten överraskning åt min flickvän.
Vi gick upp tidigt och åt frukost och min sambo la märke till hur personalen var extra uppmärksamma och trevliga mot oss denna morgon, dock anade hon ingenting. Vi gjorde oss sedan i ordning för att möta upp vår vän på stranden eftersom att han inte fick tillträde till vårt hotell då han inte bodde där. När vi väl kom ner till foajén beställde jag en av hotellets taxibilar och bad dem informera chauffören att vi skulle åka till "Cristo Redentor" på Corcovado-berget. Min sambo fick inte veta någonting och de skötte det väldigt diskret. Jag skickade ett sms till min vän som inte heller visste om någonting om min överraskning. Jag bad honom helt enkelt vänta på stranden så skulle vi komma lite senare.

Min sambo blev väldigt överraskad och undrade vad som försiggick då vi hoppade in i taxin och åkte mot Jesus-statyn.
På vägen dit gissade hon hela tiden på vart vi skulle och till slut då när vi väl hoppade ur taxin visste hon att vi var på väg upp mot Cristo Redentor.
Vi fick vänta en timme innan vi fick plats på tåget upp.

På väg upp med tåget
IMG_6575.JPG



IMG_6576.JPG


IMG_6578.JPG
IMG_6579.JPG
IMG_6580.JPG


Väl uppe var en mäktig känsla. Utsikten var helt fantastisk och man kunde se hela staden. Vi vandrade omkring lite och fotograferade utsikten och statyn från alla dess vinklar. Det var ganska mycket folk så man fick trängas lite och vänta på sin tur innan man kunde knäppa bilderna som man ville.

IMG_6583.JPG


IMG_6585.JPG
IMG_6586.JPG
IMG_6587.JPG


Efter att vi båda kände oss nöjda var det dags att åka tillbaka igen.

Vi gick mot trappan och utgången. Alldeles innan trappan stannade jag till lite och tog upp kameran för att fotografera. Min sambo ville gå men jag bad henne att vänta lite. Jag tog upp min ryggsäck och plockade upp min bärbara högtalare som jag kopplade till Spotify på mobilen.

Hon undrade vad jag sysslade med och bad mig stänga av musiken. Jag spelade början på den låten hon avskydde mest av allt i hela världen och hon blev riktigt irriterad och undrade återigen vad jag höll på med, nu var hon ganska arg dessutom och folk började titta på oss. (Allt enligt min plan).
Jag tryckte sedan fram till nästa låt och introt till hennes favoritlåt började spelas.

Jag höjde tillräckligt mycket för att det skulle låta högt men samtidigt så att jag också skulle höras. Jag plockade fram ett papper jag hade i fickan och började läsa vad som stod. Hon förstod fortfarande ingenting men hade nu lugnat ner sig helt. Jag fick stanna upp i allt läsande och hämta andan lite för att fortsätta.

I slutet av dikten frågade jag henne (framför herren själv) med den ring jag hade grävt fram i fickan och genom att gå ner på knä om hon ville bli min fru. Jag hörde knappt vad hon svarade för musiken och alla runtom som uppmärksammat detta. Hon sa ja 3 gånger innan jag vågade sätta ringen på henne finger och öppna champagnen som hotellet hade hjälpt mig att ordna på morgonen i en ishink i min ryggsäck.

Det var en härlig stund och allt gick precis som jag hade planerat:) Ett helt fantastiskt ögonblick.

11873394_453794321464616_5100196750742163072_n.jpg
11889611_453794304797951_7236913367529908799_n.jpg


Allt tog lite längre tid än jag hade tänkt och vår vän som inte visste något var väldigt otålig och hade väntat i flera timmar på att vi skulle göra honom sällskap på stranden.

Fortsättning följer.
 
Toppen