En liten uppföljning av min visumfria resa till Kina. Helt smärtfritt var det inte.
Resan var bokad som två enkelresor, och uppkom så hastigt att ordinarie visum inte skulle hinnas med.
Stockholm-Helsingfors-Nanjing med Finnair. Returen Shanghai-Bangkok-Stockholm med Thai fem dagar senare. Nanjing och Shanghai ligger i olika provinser, men bägge provinserna ingår i samma visumfria zon.
Vid incheckning i Stockholm så var agenten mycket skeptisk när jag saknade visum i passet. Jag var dock förberedd och hade med mig en pappersutskrift med timatic-texten om inresekrav (fyra sidor), och hade markerat det relevanta stycket med överstrykningspenna. Efter att hon hittat samma text i sin dator, läst den noga och tittat på bokningsbekräftelsen för hemresan så blev jag incheckad. Det hela tog runt 10 minuter.
Vid boarding i Helsingfors tog det stopp i gaten när det inte finns visum i passet. Agenten här kände till reglerna, och ville se bokningsbekräftelsen för hemresan. Han skrev av detaljerna och sa att han skulle skicka uppgifterna i förväg till ankomstflygplatsen.
Vid ankomst till Nanjing så letade jag först efter en separat kö för transfer, men det fanns inte, så jag tog vanliga kön. Damen bakom disken såg besvärad ut när jag förklarade ärendet. Arrivalkortet jag noggrannt fyllde i revs sönder, och jag fick ett nytt formulär att fylla i. Samtidigt kom en herre med lite mer stjärnor på uniformen och ledde bort mig till en annan disk. Medan jag fyllde i formuläret så ville han titta på bokningsbekräftelsen för hemresan.
När jag fyllt i de pappren kom en man med ännu fler stjärnor och tog över. Formuläret jag fyllt i var tydligen också fel, så jag fick ett nytt med ungefär samma frågor att fylla i. Han ville även se bokningsbekräftelser för hotellen. När jag var klar med det formuläret så kom en man i Finnairuniform och började prata med gränskontrollanten. Även han ville se bokningsbekräftelsen på hemresan, och tog sin telefon och ringde Thai för att bekräfta att bokningen var autentisk. Efter lite diskussion fick jag ett nytt formulär som tydligen var "rätt", för med det så fick jag ett 144-timmars transitvisum inklistrat i passet och blev insläppt i landet. Jag fick även ett blått utresekort till hemresan (till skillnad från det gula jag fick på planet).
Hela inreseproceduren tog en knapp halvtimme (exklusive kötiden till första disken). Alla inblandade var artiga och trevliga och talade helt acceptabel och begriplig engelska. Till saken hör kanske att Nanjing inte är väldens största flygplats, med runt 15 interkontinentala flyg i veckan.
Sen hade jag några dagar med affärsaktiviteter längs vägen mellan Nanjing och Shanghai. Vid hotellincheckningar var personalen bakom disken mycket konfunderade när de såg att jag "bara" hade transitvisum i passet. De diskuterade med varandra, men frågade aldrig mig om något och det uppstod egentligen inga problem.
Vid utresan från Shanghai fick jag lämna in mitt speciella blåa utresekort i gränskontrollen. Det fanns inga andra blåa kort att ta där, så viktigt att man hade kvar det man fick vid inresan. Kontrollanten frågade vilket land jag var i transit från. Jag svarade ärligt, och passet stämplades för utresa utan några fler frågor.
För att summera så gick det absolut att resa visumfritt, jämfört med att resa med riktigt visum. Däremot så måste man vara förberedd med pappersutskrifter och vara påläst om reglerna. Totalt tog det kanske 45 minuter extra och kostade ingenting, vilket är både snabbare och billigare än ett ordinarie visum. Men, det är inget jag skulle rekommendera för en ovan resenär.
