Apropå frysa om föttena och sova på golvet så spenderade jag en av mina mest stämningfulla nätter på minshuku uppe i vad man väl kan kalla japanska alperna. (I Ainokura, närmare bestämt.) Det var vår i resten av landet, så det var inte mycket snö kvar där uppe, men helt varmt var det inte på natten ändå. Så vi fick varsin bäddvärmare i form av en nästan helt tät plåtlåda som man stoppade glödande kol i (från härden i "vardagsrummet" förstås) och sen svepte in i vadderat tyg. Det var dessutom gammelfarmor i huset, som såg ut att vara 90+ år och pratade en helt omöjlig dialekt, som fixade med den biten.I Japan på ryokan (traditionellt japanskt hotell) kan man ha madrass på golvet och i vissa fall kan man begära dubbla madrass och täcke så att ni får sova gott utan att fötterna fryser.
Att stoppa nåt som fortfarande brinner i sängen kändes väl inte helt säkert till en början, men med tanke på hur skönt det var så glömde man såna tvivel fort.
För att åtminstone anknyta till ämnet lite grann så kan jag säga att man behöver inte vara speciellt lång för att hamna med fötterna utanför sängen. Det händer mig rätt ofta, trots min i sammanhanget ganska ringa längd på 1,78. Det är sällan sängens fel i sig, förstås. Men när dom har stoppat 17 kuddar i sängen och man är dålig på att ligga still i sömnen så verkar det ju medföra att man åker längre och längre ner under natten.
Det som jag kan tycka har varit mer ett problem är i såna fall att jag är för bred och ena axeln/armen hänger ut. Fast inte på riktigt hotell då, men till exempel när man åker tåg av budgetmodell, eller båt, eller bor i tältsäng ute i bushen nånstans.