Voyageur
Medlem
Sista delen- The beginning of the end
Thai Airways Royal First SYD-BKK-CDG
3000km genom kust och öken av Australien blev sannerligen en mastig och intensiv upplevelse under 2,5 veckor, samtidigt som jag inte skulle vilja byta ut något av det! Att vakna med jetlagg Deluxe 05.00 varje morgon och redan 07.00 vid soluppgång sitta bakom ratten på fel sida av vägen var minst sagt charmigt! Att stanna en stund senare vid vägen i någon liten avlägsen ort för frukost gav många minnen för livet! Fick t.ex. mitt livs bästa kaffe i den av dimma helt skingrade småstaden Rosedale på ett kafe jag skulle nästan kunna åka till Australien igen för enbart!
Sista dagen var det tidig väckning som gällde på Sofitel Sydney Wentworth, för flyget ca. 09.30 från Sydney mot Bangkok. För övrigt bör noteras att detta är ett högst ordinärt Sofitel hotell och som flera gånger tidigare förblir så anonym att Mercure och Ibis Styles känns lockande. Trevlig personal, men inte i närheten av 5 stjärnig super, duper, deluxe fransk lyxkedja oh la laa känsla. Underbemannat, smutsiga bord i loungebaren som inte ens torkades av när beställning togs vid bordet, samt det fantastiska att Le Club Platinum inte har tillträde till Club floor än (fast det jobbas på det?!?!?). Superior rummen var anonyma och en toalett av vitt Rusta kakel från golv till tak med en K rauta glasskiva för duschen imponerar icke för 3000kr natten.
enklaste sättet att ta sig till flygplatsen är och förblev Airport rail link tåget, allt för att undvika eventuella morgonköer med taxi.
Väl på plats på Sydneys flygplatshade TG öppnat incheckning när vi anlände ca 2h i förväg. Inga egentliga köer i någon av de 6 öppna luckorna och incheckning gick smidigt. Vid frågan om lounge gavs det något bristfälliga svaret att använda sig av New Zealand airways business lounge. En inte direkt imponerande lounge någonstans, som var knöfull till bristningsgränsen samt med sparsmakad buffe. Dög för att ta en snabb cappucino dock innan boarding!
Men tji den som ger sig. Visst finns det en Singapore Airlines Silverkris lounge med både F och C sektion. Dessutom ligger dessa i princip vägg i vägg med New Zealand loungen. En mycket trevlig dam tog emot oss och efter en snabb titt på biljetten välkomnade oss. En definitivt mycket trevligare lounge och mycket lugnare dessutom. Full frukost stod framdukat och ett bord med utsikt över gater och flygplats fick ackompanjera frukosten.
Ett kort samtal med den trevliga damen i receptionen visade sig att det väl fanns en First del av loungen men som tyvärr var under renovering och stängd. Lite tråkigt, speciellt om detta inte varit en award och biljetten kostat sina 50 000kr. Men damen var smått fantastiskt ursäktande och verkligen bad ödmjukt om ursäkt för detta. Dock är ingången till F delen helt fantastisk i sin anonymitet. Helt enkelt en dörr inbyggd i väggen bakom receptionen som knappt syns. Lite shangri la känsla allt!
Dags för boarding och en väl fungerande priority boarding med tydliga vägar (tackar för det!). Efter att ha fått njuta av TG's nya F produkt på ditvägen kändes det faktiskt som att det skulle bli helt ok om den äldre versionen nu skulle dyka upp på denna dagsflight! ett varmt välkomnande vid dörren och en snabb titt till vänster avslöjade än en gång den nya kabinen och ett leende spred sig på mina businessclass syndrom drabbade läppar! En mycket lugn och harmonisk boarding följde och flyget skulle visa sig endast bli ca halvfullt.
Två saker skulle visa sig vara alldeles utomordentliga på denna flygning, CC som från början till slut var en av de charmigaste och härligaste jag haft nöjet att flyga med, samt de facto att vi skulle bli de enda två i hela First kabinen!! Känslan av exklusivitet och att flyga egen privat jet kan inte bli mycket större än i en egen F kabin i nosen på en B747:a! 3 CC som bara var våra och skulle se till att vi aldrig behövade på 9h trycka på en knapp för service.
Rätt så snabbt dök frågan om champagne upp och vad är bättre kl 9.30 på en torsdag morgon än en nyöppnad flaska Dom Perignon 2003 Vintage.
Menyer delades samtidigt ut tillsammans med varma handdukar. Likaså tillfrågades om tidningar var något vi önskade. Sedvanlig rimowa necessär stod och väntade redan vid sätet. Älskar denna necessär, som verkligen känns och ser ut som premium. Även om innehållet kunde vara lite roligare än L'occitane produkter. Å andra sidan är L'occitane så överhypad och prissatt att det blir en exklusiv produkt.
En tom F kabin! Hmmm vilken stol ska man välja?
Gillar touch skärmen vid sidan av stolen för att styra det mesta av stol, belysning samt AVOD. fungerar också utmärkt som en svagare lampa nattetid =)
Två glas D.P. senare var det dags att lyfta. Underbart än en gång med alla ljud och rörelser från 747:n. Som en berest madame lyfter den skakande och vibrerande.....
Vy över Sydney.
Väl i luften började vad som skulle bli en lång, charmig och minnesvärd servering.
Fördrinkar tog för beställning och jag måste säga att jag älskar att man trots enbart två passagerare i F, dukar upp en hel drink buffe före maten. Buffen i sig blir ganska omfattande och det finns ju inte en chans att beröra ens hälften av det erbjudna. Synd att slösa på en öppnad flaska, så ett nytt glas D.P. tog in Tillsammans med en skål varma nötter. Stunden senare dukas amuse bouchen in, som denna gång bestod av en rejäl bit hummer med creme fraiche samt caviar, fylld rostbiff samt rökt lax på toast. Det mesta smakade himmelskt och det märkte den charmiga flygvärdinnan som nyss serverat oss och undrade om vi ville ha mer. En bit hummer togs in och njöts om igen!
själva serveringen följde en lugn och behaglig gång, där CC höll god uppsikt och tog aldrig in något för tidigt eller gav oss långa väntetider.
Dags för caviar serveringen, och den är något verkligen, speciellt när en hel vagn dukas upp bara för två! Fatet i sig skulle sånär på tömmas och avnjutas till fullo!
Stolichnayan skippades till förmån för champagne. Den underbara flygvärdinnan samt kollegan hade redan förberett flaskan för detta och kunde snabbt öppnad flaska 2 samt fylla glasen! Sådana detaljer gör First. Efter att ha tömt tallriken, kom CC förbi och undrade om vi var belåtna eller om vi ville ha mer. Något förläget undrade jag om det gick att få mer, i minnet att den första caviar burken redan helt tömts. En snabb vinkning kollegor emellan resulterade i en nyöppnad burk som påfyllning. Otroligt generöst och inte minst service inriktad att direkt utan en blinkning bara leverera.
100g Iransk caviar senare var det dags för förrätten. Som var en märklig surf & turf variant av pilgrimmsmussla samt Anklever pate. Visserligen smakade alltsammans gott men kombinationen var lite lustig dock, speciellt som matkunnig själv. Perignon flaska två började sakta sina och dags att prova den vita rieslingen istället.
Lite sallad dukades också upp samtidigt. Till det två rätt ljuvliga såser.
Till huvudrätt valde jag det asiatiska alternativet, som bestod av stir fry med äggnudlar och scampi. Själva scampin skulle visa sig vara gigantiska och närmast som att äta 3 hummersvansar! Presentationsmässigt kanske inte det vassaste men smakmässigt en fullträff!
Nu började magen sakta kännas som en Fiat 500 med två, tre-barnsfamiljer inuti! Innan avdukningen bad jag CC om att inte förbereda frukttallriken eller desserten då utrymme fanns helt enkelt inte mer. Hon ursäktade sig vänligt med att hon redan tagit nöjet att förbereda frukten men att hon kunde spara denna till senare om så önskades, båda skrattade och förstod att alla 9h skulle krävas för det ändamålet!
En kopp svart kaffe skulle bli en mycket bättre avrundning på lunchen.
Det som sagt verkligen gjorde resan var vår crew. Under de nästkommande timmarna såg de alltid till under filmtittandet att vi skulle vara nöjda. Varje gång jag kom tillbaka från herrarnas, var glasen påfyllda! CC hade också en väldigt skön humor som de nog kände skulle fungera på oss och kunde mitt i en film kika lite försiktigt vid svit väggen och fresta med en dessert eller den förbarmade frukten!
9H passerar fortare i F än en Hollywoodfru som fått nys på pengar och ganska snart var det dags för måltid 2 innan landning. Jag valde att ta den något lättare soppan som för dagen var en Cantonesisk kycklingssoppa. Jag var rätt skeptisk mot denna men den visade sig vara rätt val, med rejäl hetta och smak! Till det valde jag olika dim sum, som innehöll bla. kyckling och krabba. Allt smakade riktigt bra och påminde mig om mina senaste dim sum på Cathay Pacifics noodle house bar i BKK.
Innan landning passade alla i crew som serverat oss att tacka för tiden samt önska en fortsatt fin dag. Enda minuset i protokollet fick bli att vi denna dag inte skulle landa vid gate. Suvarnabhumi skulle visa sig vara smockfullt denna tid. en liten svettning senare när jag sett två skruttiga bussar parkerade utanför, mötte en TG värd oss direkt i dörren och ledde oss till en egen bil med chaffeur som körde oss direkt till terminalen, varifrån sedvanlig golfbil flög oss direkt till First class loungen.
Jag nämner ofta om hur jag älskar detaljer och det är de som gör produkten. Att anlända till loungen igen 2,5 veckor senare och inse att det är ett par av samma crew som välkomnar en och samtidigt minns oss och välkomnar en tillbaka gör ganska mycket! Kudos till att känna sig som hemma!
Än en gång fick jag känslan av att personalen i loungen verkligen var där för dig och hjälpte till vid varje sak. Handbagage togs om hand, då en kväll i Bangkok planerades på de 9h vi hade över. Samtidigt bokades tider in till spa:t samt transport till immigration ordnades.
Vi anlände precis dagen efter de olycksamma bombningarna i Bangkok och säkerheten var skyhög. Denna gång var immigration mer tveksamma att släppa in turister till landet enbart över dagen, då de krävde en fungerande adress samt telefon för detta. Tack och lov hade vi med oss representanten från loungen som kunde ordna allting. Proffsigt och tacksamt! Även denna gång fick det bli Airport express tåget in till stan, vilket var ett smart drag då rusningstrafiken visade sig vara i högsta beredskap.
Avslutningsvis lite favorit tips att göra över dagen i favorit staden- Shopping är aldrig fel och Siam torget erbjuder utan att överdriva tusentals butiker i enbart galleriorna. Ganska sköna food courts också. Många lyxhotell ligger i området och afternoon tea är alltid trevligt efter lite handlande och svettande i 35 grader samt 90% luftfuktighet.
Till sist, baren av barer, som jag alltid försöker besöka när jag är i stan- Vertigo, på 62:a våningen av The Banyan Tree hotel. Visst, mer och mer folk hittar dit med sina smattrande kameror och en och ett annat flipflop verkar tyvärr slinka in nu för tiden vilket dödar lite av exklusiviteten, men fortfarande är känslan magisk på toppen och känna den varma brisen blåsa på en samtidigt som man smuttar på en Tanqueray Tonic.
Thai Airways Royal First SYD-BKK-CDG
3000km genom kust och öken av Australien blev sannerligen en mastig och intensiv upplevelse under 2,5 veckor, samtidigt som jag inte skulle vilja byta ut något av det! Att vakna med jetlagg Deluxe 05.00 varje morgon och redan 07.00 vid soluppgång sitta bakom ratten på fel sida av vägen var minst sagt charmigt! Att stanna en stund senare vid vägen i någon liten avlägsen ort för frukost gav många minnen för livet! Fick t.ex. mitt livs bästa kaffe i den av dimma helt skingrade småstaden Rosedale på ett kafe jag skulle nästan kunna åka till Australien igen för enbart!
Sista dagen var det tidig väckning som gällde på Sofitel Sydney Wentworth, för flyget ca. 09.30 från Sydney mot Bangkok. För övrigt bör noteras att detta är ett högst ordinärt Sofitel hotell och som flera gånger tidigare förblir så anonym att Mercure och Ibis Styles känns lockande. Trevlig personal, men inte i närheten av 5 stjärnig super, duper, deluxe fransk lyxkedja oh la laa känsla. Underbemannat, smutsiga bord i loungebaren som inte ens torkades av när beställning togs vid bordet, samt det fantastiska att Le Club Platinum inte har tillträde till Club floor än (fast det jobbas på det?!?!?). Superior rummen var anonyma och en toalett av vitt Rusta kakel från golv till tak med en K rauta glasskiva för duschen imponerar icke för 3000kr natten.
enklaste sättet att ta sig till flygplatsen är och förblev Airport rail link tåget, allt för att undvika eventuella morgonköer med taxi.
Väl på plats på Sydneys flygplatshade TG öppnat incheckning när vi anlände ca 2h i förväg. Inga egentliga köer i någon av de 6 öppna luckorna och incheckning gick smidigt. Vid frågan om lounge gavs det något bristfälliga svaret att använda sig av New Zealand airways business lounge. En inte direkt imponerande lounge någonstans, som var knöfull till bristningsgränsen samt med sparsmakad buffe. Dög för att ta en snabb cappucino dock innan boarding!
Men tji den som ger sig. Visst finns det en Singapore Airlines Silverkris lounge med både F och C sektion. Dessutom ligger dessa i princip vägg i vägg med New Zealand loungen. En mycket trevlig dam tog emot oss och efter en snabb titt på biljetten välkomnade oss. En definitivt mycket trevligare lounge och mycket lugnare dessutom. Full frukost stod framdukat och ett bord med utsikt över gater och flygplats fick ackompanjera frukosten.
Ett kort samtal med den trevliga damen i receptionen visade sig att det väl fanns en First del av loungen men som tyvärr var under renovering och stängd. Lite tråkigt, speciellt om detta inte varit en award och biljetten kostat sina 50 000kr. Men damen var smått fantastiskt ursäktande och verkligen bad ödmjukt om ursäkt för detta. Dock är ingången till F delen helt fantastisk i sin anonymitet. Helt enkelt en dörr inbyggd i väggen bakom receptionen som knappt syns. Lite shangri la känsla allt!
Dags för boarding och en väl fungerande priority boarding med tydliga vägar (tackar för det!). Efter att ha fått njuta av TG's nya F produkt på ditvägen kändes det faktiskt som att det skulle bli helt ok om den äldre versionen nu skulle dyka upp på denna dagsflight! ett varmt välkomnande vid dörren och en snabb titt till vänster avslöjade än en gång den nya kabinen och ett leende spred sig på mina businessclass syndrom drabbade läppar! En mycket lugn och harmonisk boarding följde och flyget skulle visa sig endast bli ca halvfullt.
Två saker skulle visa sig vara alldeles utomordentliga på denna flygning, CC som från början till slut var en av de charmigaste och härligaste jag haft nöjet att flyga med, samt de facto att vi skulle bli de enda två i hela First kabinen!! Känslan av exklusivitet och att flyga egen privat jet kan inte bli mycket större än i en egen F kabin i nosen på en B747:a! 3 CC som bara var våra och skulle se till att vi aldrig behövade på 9h trycka på en knapp för service.
Rätt så snabbt dök frågan om champagne upp och vad är bättre kl 9.30 på en torsdag morgon än en nyöppnad flaska Dom Perignon 2003 Vintage.
Menyer delades samtidigt ut tillsammans med varma handdukar. Likaså tillfrågades om tidningar var något vi önskade. Sedvanlig rimowa necessär stod och väntade redan vid sätet. Älskar denna necessär, som verkligen känns och ser ut som premium. Även om innehållet kunde vara lite roligare än L'occitane produkter. Å andra sidan är L'occitane så överhypad och prissatt att det blir en exklusiv produkt.
En tom F kabin! Hmmm vilken stol ska man välja?
Gillar touch skärmen vid sidan av stolen för att styra det mesta av stol, belysning samt AVOD. fungerar också utmärkt som en svagare lampa nattetid =)
Två glas D.P. senare var det dags att lyfta. Underbart än en gång med alla ljud och rörelser från 747:n. Som en berest madame lyfter den skakande och vibrerande.....
Vy över Sydney.
Väl i luften började vad som skulle bli en lång, charmig och minnesvärd servering.
Fördrinkar tog för beställning och jag måste säga att jag älskar att man trots enbart två passagerare i F, dukar upp en hel drink buffe före maten. Buffen i sig blir ganska omfattande och det finns ju inte en chans att beröra ens hälften av det erbjudna. Synd att slösa på en öppnad flaska, så ett nytt glas D.P. tog in Tillsammans med en skål varma nötter. Stunden senare dukas amuse bouchen in, som denna gång bestod av en rejäl bit hummer med creme fraiche samt caviar, fylld rostbiff samt rökt lax på toast. Det mesta smakade himmelskt och det märkte den charmiga flygvärdinnan som nyss serverat oss och undrade om vi ville ha mer. En bit hummer togs in och njöts om igen!
själva serveringen följde en lugn och behaglig gång, där CC höll god uppsikt och tog aldrig in något för tidigt eller gav oss långa väntetider.
Dags för caviar serveringen, och den är något verkligen, speciellt när en hel vagn dukas upp bara för två! Fatet i sig skulle sånär på tömmas och avnjutas till fullo!
Stolichnayan skippades till förmån för champagne. Den underbara flygvärdinnan samt kollegan hade redan förberett flaskan för detta och kunde snabbt öppnad flaska 2 samt fylla glasen! Sådana detaljer gör First. Efter att ha tömt tallriken, kom CC förbi och undrade om vi var belåtna eller om vi ville ha mer. Något förläget undrade jag om det gick att få mer, i minnet att den första caviar burken redan helt tömts. En snabb vinkning kollegor emellan resulterade i en nyöppnad burk som påfyllning. Otroligt generöst och inte minst service inriktad att direkt utan en blinkning bara leverera.
100g Iransk caviar senare var det dags för förrätten. Som var en märklig surf & turf variant av pilgrimmsmussla samt Anklever pate. Visserligen smakade alltsammans gott men kombinationen var lite lustig dock, speciellt som matkunnig själv. Perignon flaska två började sakta sina och dags att prova den vita rieslingen istället.
Lite sallad dukades också upp samtidigt. Till det två rätt ljuvliga såser.
Till huvudrätt valde jag det asiatiska alternativet, som bestod av stir fry med äggnudlar och scampi. Själva scampin skulle visa sig vara gigantiska och närmast som att äta 3 hummersvansar! Presentationsmässigt kanske inte det vassaste men smakmässigt en fullträff!
Nu började magen sakta kännas som en Fiat 500 med två, tre-barnsfamiljer inuti! Innan avdukningen bad jag CC om att inte förbereda frukttallriken eller desserten då utrymme fanns helt enkelt inte mer. Hon ursäktade sig vänligt med att hon redan tagit nöjet att förbereda frukten men att hon kunde spara denna till senare om så önskades, båda skrattade och förstod att alla 9h skulle krävas för det ändamålet!
En kopp svart kaffe skulle bli en mycket bättre avrundning på lunchen.
Det som sagt verkligen gjorde resan var vår crew. Under de nästkommande timmarna såg de alltid till under filmtittandet att vi skulle vara nöjda. Varje gång jag kom tillbaka från herrarnas, var glasen påfyllda! CC hade också en väldigt skön humor som de nog kände skulle fungera på oss och kunde mitt i en film kika lite försiktigt vid svit väggen och fresta med en dessert eller den förbarmade frukten!
9H passerar fortare i F än en Hollywoodfru som fått nys på pengar och ganska snart var det dags för måltid 2 innan landning. Jag valde att ta den något lättare soppan som för dagen var en Cantonesisk kycklingssoppa. Jag var rätt skeptisk mot denna men den visade sig vara rätt val, med rejäl hetta och smak! Till det valde jag olika dim sum, som innehöll bla. kyckling och krabba. Allt smakade riktigt bra och påminde mig om mina senaste dim sum på Cathay Pacifics noodle house bar i BKK.
Innan landning passade alla i crew som serverat oss att tacka för tiden samt önska en fortsatt fin dag. Enda minuset i protokollet fick bli att vi denna dag inte skulle landa vid gate. Suvarnabhumi skulle visa sig vara smockfullt denna tid. en liten svettning senare när jag sett två skruttiga bussar parkerade utanför, mötte en TG värd oss direkt i dörren och ledde oss till en egen bil med chaffeur som körde oss direkt till terminalen, varifrån sedvanlig golfbil flög oss direkt till First class loungen.
Jag nämner ofta om hur jag älskar detaljer och det är de som gör produkten. Att anlända till loungen igen 2,5 veckor senare och inse att det är ett par av samma crew som välkomnar en och samtidigt minns oss och välkomnar en tillbaka gör ganska mycket! Kudos till att känna sig som hemma!
Än en gång fick jag känslan av att personalen i loungen verkligen var där för dig och hjälpte till vid varje sak. Handbagage togs om hand, då en kväll i Bangkok planerades på de 9h vi hade över. Samtidigt bokades tider in till spa:t samt transport till immigration ordnades.
Vi anlände precis dagen efter de olycksamma bombningarna i Bangkok och säkerheten var skyhög. Denna gång var immigration mer tveksamma att släppa in turister till landet enbart över dagen, då de krävde en fungerande adress samt telefon för detta. Tack och lov hade vi med oss representanten från loungen som kunde ordna allting. Proffsigt och tacksamt! Även denna gång fick det bli Airport express tåget in till stan, vilket var ett smart drag då rusningstrafiken visade sig vara i högsta beredskap.
Avslutningsvis lite favorit tips att göra över dagen i favorit staden- Shopping är aldrig fel och Siam torget erbjuder utan att överdriva tusentals butiker i enbart galleriorna. Ganska sköna food courts också. Många lyxhotell ligger i området och afternoon tea är alltid trevligt efter lite handlande och svettande i 35 grader samt 90% luftfuktighet.
Till sist, baren av barer, som jag alltid försöker besöka när jag är i stan- Vertigo, på 62:a våningen av The Banyan Tree hotel. Visst, mer och mer folk hittar dit med sina smattrande kameror och en och ett annat flipflop verkar tyvärr slinka in nu för tiden vilket dödar lite av exklusiviteten, men fortfarande är känslan magisk på toppen och känna den varma brisen blåsa på en samtidigt som man smuttar på en Tanqueray Tonic.
Hatten av!
