Dreamliner
Medlem
Nack o ryggmassage avklarat. Tack igen för tipset. Som business resenär kunde jag välja på fot eller nack/rygg massage.
Genom Orientens hjärta till Kängurus och Koalor. TG Royal First A380/B747
- Thread starter Voyageur
- Startdatum
Nack o ryggmassage avklarat. Tack igen för tipset. Som business resenär kunde jag välja på fot eller nack/rygg massage.
Härligt, själv älskar jag fotmassage efter en lång flygning. Tar bort de svullna fötterna och benen.
Gus
Medlem
Visst var den bra!?
Dreamliner
Medlem
Visst var den bra!?
Japp. Synd det inte finns liknande på PEK där jag är nu.
Voyageur
Medlem
Fortsatt grym rapportering. Hade gärna fått lite mer info kring er stopover, alltså mellan första rapporten och andra rapporten. När ni lämnade lounge, hur smidigt gick immigrations? Vad valde ni att göra i Bangkok (lite mer i detalj)? Tog ni taxi båda hållen? Vad kostade det? osv..
Tolkar jag det rätt som att ni kunde få 1h massage både vid ankomst och innan avresa på er transfer?
Absolut får du det! Tänkte att det blir väl mycket text och bild om jag tar med stopover oxå
men lite snabbt svar på det du undrade- ja TG är sjukt generösa med sitt spa och en timmes behandlingar erbjuda till varje ben på sträckan via BKK i F.Taxi och bil i BKK är inte att rekommendera vid rusningstider samt om man har ont om tid. Köerna kan vara sinnessjuka. Absolut bästa alternativet utan tvekan (dock minst glassigt) är att ta airport express tåget från bottenvåningen. Kostar 10kr enkel och tar ca 30 in till stan. Du slipper alla köer och hamnar i centrala bkk på en halvtimma.
Ang. att lämna lounge. Personal är så tillmötesgående att man känner sig bortskämd, du får alternativet att få fast track kort eller vänta 5 min tills de fixat en golfbil samt personlig eskort för att komma genom diplomat kön ut. Aldrig köer i den kan jag säga.
Återkopplar lite till stopovern vid nästa del om vad att göra i bkk
Peter Hagander
Medlem
Tack snälla @Voyageur för bra svar. Ser fram emot vidare posterAbsolut får du det! Tänkte att det blir väl mycket text och bild om jag tar med stopover oxå
Taxi och bil i BKK är inte att rekommendera vid rusningstider samt om man har ont om tid. Köerna kan vara sinnessjuka. Absolut bästa alternativet utan tvekan (dock minst glassigt) är att ta airport express tåget från bottenvåningen. Kostar 10kr enkel och tar ca 30 in till stan. Du slipper alla köer och hamnar i centrala bkk på en halvtimma.
Ang. att lämna lounge. Personal är så tillmötesgående att man känner sig bortskämd, du får alternativet att få fast track kort eller vänta 5 min tills de fixat en golfbil samt personlig eskort för att komma genom diplomat kön ut. Aldrig köer i den kan jag säga.
Återkopplar lite till stopovern vid nästa del om vad att göra i bkk
Just det, har förstått det som att det är visa on arrival för oss svenskar, och att det inte skall vara några problem eller så att man behöver ha med sig nåt. Det stämmer va?
Kommer å bli grymt kul dethär. 2 månader och 15 dagar kvar...
Voyageur
Medlem
Part 3- Going LCC, botemedlet mot Business/First syndrome.
Först ett urval av de tusental bilder man tagit under resans gång.
Vy från Hotellet i Sydney- Pullman Hyde park
Bondi Beach en kall vinterdag
Klättrade upp till flaggorna på Harbour Bridge
Storslagen natur längs kusten nedför Sydney
Undersköna Melbourne
Förmodligen världens godaste Sangria (kan ha med utsikten att göra)
En dröm i uppfyllelse...och de är så sööööötaaaa!
Great Ocean Road
Melbourne grafitti
Planen var att besöka så många platser som möjligt under 2,5 vecka i Australien. En kombination av flyg och hyrbil skulle vara medlet för detta. Att köra bil på "fel" sida av vägen, speciellt när man börjar resan i mellersta Sydney är en upplevelse. Men efter en dag bakom ratten gick det förvånansvärt smidigt och väl hemma letar fingrarna sig fortfarande till fel sida om ratten för blinkers!
Med bil från Sydney, via Canberra ( Åk inte dit!!!! Ifall ni inte älskar enbart politik och har en förkänsla för arkitekturen i Skärholmen centrum), längs kusten via Eden och Lakes Entrance, till Melbourne och via kusten till Adelaide. Vi hade ett mål, Alice Springs i norra territoriet, också känt som mitten av ingenstans! Att köra bil dit går, längs en enda rak väg genom öknen i 2 dagar eller ett enkelt flyg i 2h. Vi valde flyget. En ny hyrbil väntade oss i Alice Springs och efter 3000km på 2 veckor var ett flyg ett välkommet alternativ.
Kangaroo Airlines/ Qantas QF723 Adelaide-Alice Springs
Qantas har alltid känts som ett distant avlägset bolag med kängurus och koalor ombord. Sätter man en gigantisk känguru som sin logga över planet får man faktiskt fantisera lite, därav namnet Kangaroo Airlines. Business var uteslutet då vid bokningstillfället låg ekonomi till ett hyfsat pris, medan business var löjligt dyrt för det korta hoppet. Lite som USA domestic är inte heller Down Under domestic så ofta något att hurra över.
Adelaides flygplats var en välkommen överraskning! Nytt och fräscht och genomtänkt. Nära staden själv och enkelt att lämna tillbaka hyrbilen och connecta till terminalen. Flyget denna dag skulle gå från terminal 1. Oklart om det finns en terminal 2 eller 3, då jag hittade ingen vidare info eller direktion för detta.
Dedikerad business/priority kö för Qantas gjorde att incheckningen snabbt var avklarad. Ingen möjlighet till cashupgrade då flyget uppenbarligen var fullt. Priority tag dock samt direktion till lounge. Ingen fast track används på Terminal 1 i Adelaide, förmodligen för att terminalen mest används för inrikesflyg och ett och ett annat SQ flyg, dock var köerna relativt små denna morgon, men avsaknaden av förmåner började redan göra sig påmind!
Qantas Business Club Adelaide
En förvånansvärt fräsch lounge! Gigantiskt stort men väl ljuddämpat och inrett. Då det var morgon, serverades en full frukost av både kallt och varmt. Möjligheten att göra egna pannkakor samt paninis var riktigt bra!
Loungen är delad i 3 delar, där en är avsatt för arbetsstationer med dedikerade Imacs, den andra delen är matsidan, samt den tredje delen består av en avlång och snygg bar med dedikerad personal redo att blanda det du vill. Plus för det som alltså saknas i de flesta lounger!
Flyget stod redo vid gate när vi anlände 5 min innan boarding.
Priority boarding utropades men var ett klart plagiat av SAS och utfördes i sedvanlig kaos, där folk inte förstår att sätesnumret på din biljett är just ditt säte och att du inte behöver slåss för ett ala Ryanair.
För första gången på jag vet inte hur länge kände jag ingen exaltering över att flyga. Annars brukar pirrandet infinna sig varje gång man går ned för gången och in till planet. Nu hade Eco upplevelsen infriat sig och utrymme till förväntan fanns inte.
Business sektionen. 2+2 säten och urtrista färger! Varför ha ett vitt plan med stänk av röda Kängurur för att sedan inreda hela kabinen i smutsgrått? Dirty Grey och mörkblåa sätesstöd som ser snodda ut från SAS eco divison mmmmmmm.
Kan det se tristare ut? Möjligen med silvertejp från Jettime =)
Paxade nödutgång tack vare OW status så det var nåt i alla fall. Annars såg benutrymmet inte mycket ut att hurra för. Pluspoäng för en väldigt strikt boarding samt genomgång av sittande vid nödutgångar. Stolar låstes innan take off samt ett tydligt ja krävdes som godkännande av reglerna vid nödutgångarna. Detta är något som jag inte reflekterat kring förrän i våras, då jag på ett annat bolag satt vid mittennödutgång och skulle beställa en öl och blev nekad för att jag hade ett ansvar vid nödfall. Detta var på ett ökänt LCC bolag (Airasia), dock har jag aldrig råkat ut för detta tidigare på mer renommerade bolag. Lustigt nog heller aldrig reflekterat över att bli serverad alkohol samtidigt som man egentligen har ansvaret vid nödfall. Kudos till Kangaro.....jag menar Qantas.
Väl uppe i luften tog det ett tag innan servering påbörjades. Misstänker att Business serverades först och sedan Eco. Inget att hurra för, QF slår givetvis SAS och serverar fri dryck samt enklare snacks. Denna dag bestående av chips samt en horribelt översockrad cookie.
En totalt händelselös flygning, det enda som var exalterande var vyerna när vi flög över öknen!
En enda enslig väg genom öknen. Pittoreskt inte sant!
Touchdown och snabbt in i den minimala Terminalen av Alice Springs som tillhanda håller ett par gater samt två bagageband. Hyrbilsfirmorna ligger inne i terminalen nås direkt från bagagebanden.
Alice Springs är en väldigt speciell stad och förtjänar lite utrymme att förklaras. Ska man besöka Norra territoriet finns det inte mycket mer att välja på än Alice springs och Darwin vid kusten. En liten halvsömnig stad som invaderats av ett gigantiskt Target från USA samt en kriminalitet som bara skenar.
Vilket är synd, då Alice i sig är en mysig stad men problemen i delstaten samt staden har blivit enorma. Hur inhägnas med taggtråd och rakbladsstängsel. Överallt finns påminnelser om att låsa dörrar och fönster. Alkoholförbud på allmänna platser gäller inom de flesta områden av stan då alkoholism blivit ett enormt problem. Hoppas ansvariga finner en lösning till problemen då staden drar mycket turism till sig samt närområden har enormt mycket att erbjuda. Att besöka grottor, klyftor och oaser ligger inom räckhåll samtidigt som staden själv bjuder på historiska byggnader.....och ett kasino. Inte riktigt Vegas varning men kanske värt ett besök i alla fall för att se om inte mer.
4 dagar senare samt en biltur genom ödemarken till Ayers rock, var det dags att flyga till Sydney och enda vettiga priset samt rutten fick bli Jetstar som flyger Ayers rock Sydney direkt.
Här pratar vi om minimal flygplats....nästan Lego varning! Connellan Airport som funnits med sedan 1950 talet. Jetstar har en egen liten dedikerad kö och område. Även om vi var tidiga var det rejäl kö. Dock arbetade de tre agenterna snabbt och det tog inte för lång tid att komma igenom. Flygplatsen är så liten att säkerhetskontrollen ligger precis i anslutning till diskarna och direkt efter är du i den minimala avgångshallen med ta daa.....2 gater! Det blir rejält fullt under dagen på denna flygplats då flygplatsen stänger redan 16.00 och alla flyg måste skötas innan det. Ett kafe, en souvenirshop och några toaletter är allt som får plats. Promenad från gate till plan är det som gäller.
Jetstar flyger A320 på rutten i en konfigurering dvs eco. 3+3 samt minimalt benutrymme. Tack och lov att rad 1 fanns tillgänglig vid bokning och 100 kr senare hade fritt benutrymme säkrats för den 3h långa flighten.
Det här var en riktig trip down memory lane, där minnena från studie tiden och innan man visste vad en vänstersväng var. Flygvärdinor som avskyr sina jobb, löjligt trånga säten, människor som beter sig hur som (finns i och för sig överallt), samt catering under varje standard.
Flygresan kan beskrivas med ryggont, urtråkigt och intetsägande. Tog inga bilder av nån konstig anledning men jag lovar det fanns inget att se. Positiva var att vi kom fram och i tid. Att flyga inrikes i Australien är inte direkt billigt med tanke på avstånden. Årets 3:e och sista ben i eco var utfört och man kunde andas ut och se fram emot ett reseår enbart i C och F! Jag förstår faktiskt folk som avskyr att flyga, eftersom de alltid väljer det billigaste medlet och utsätts enbart för detta. Då kommer resandet aldrig bli något roligt. Sydney har en dedikerad domestic terminal dit även Jetstar landar. Därifrån är det enkelt att kliva ombord på Airport express tåget till stan, som kostar runt 100kr och tar endast 15-20 min. Oslagbart.
Snart dags för återresan med TG F och en ännu bättre service och nivå än tidigare.
Först ett urval av de tusental bilder man tagit under resans gång.
Vy från Hotellet i Sydney- Pullman Hyde park
Bondi Beach en kall vinterdag
Klättrade upp till flaggorna på Harbour Bridge
Storslagen natur längs kusten nedför Sydney
Undersköna Melbourne
Förmodligen världens godaste Sangria (kan ha med utsikten att göra)
En dröm i uppfyllelse...och de är så sööööötaaaa!
Great Ocean Road
Melbourne grafitti
Planen var att besöka så många platser som möjligt under 2,5 vecka i Australien. En kombination av flyg och hyrbil skulle vara medlet för detta. Att köra bil på "fel" sida av vägen, speciellt när man börjar resan i mellersta Sydney är en upplevelse. Men efter en dag bakom ratten gick det förvånansvärt smidigt och väl hemma letar fingrarna sig fortfarande till fel sida om ratten för blinkers!
Med bil från Sydney, via Canberra ( Åk inte dit!!!! Ifall ni inte älskar enbart politik och har en förkänsla för arkitekturen i Skärholmen centrum), längs kusten via Eden och Lakes Entrance, till Melbourne och via kusten till Adelaide. Vi hade ett mål, Alice Springs i norra territoriet, också känt som mitten av ingenstans! Att köra bil dit går, längs en enda rak väg genom öknen i 2 dagar eller ett enkelt flyg i 2h. Vi valde flyget. En ny hyrbil väntade oss i Alice Springs och efter 3000km på 2 veckor var ett flyg ett välkommet alternativ.
Kangaroo Airlines/ Qantas QF723 Adelaide-Alice Springs
Qantas har alltid känts som ett distant avlägset bolag med kängurus och koalor ombord. Sätter man en gigantisk känguru som sin logga över planet får man faktiskt fantisera lite, därav namnet Kangaroo Airlines. Business var uteslutet då vid bokningstillfället låg ekonomi till ett hyfsat pris, medan business var löjligt dyrt för det korta hoppet. Lite som USA domestic är inte heller Down Under domestic så ofta något att hurra över.
Adelaides flygplats var en välkommen överraskning! Nytt och fräscht och genomtänkt. Nära staden själv och enkelt att lämna tillbaka hyrbilen och connecta till terminalen. Flyget denna dag skulle gå från terminal 1. Oklart om det finns en terminal 2 eller 3, då jag hittade ingen vidare info eller direktion för detta.
Dedikerad business/priority kö för Qantas gjorde att incheckningen snabbt var avklarad. Ingen möjlighet till cashupgrade då flyget uppenbarligen var fullt. Priority tag dock samt direktion till lounge. Ingen fast track används på Terminal 1 i Adelaide, förmodligen för att terminalen mest används för inrikesflyg och ett och ett annat SQ flyg, dock var köerna relativt små denna morgon, men avsaknaden av förmåner började redan göra sig påmind!
Qantas Business Club Adelaide
En förvånansvärt fräsch lounge! Gigantiskt stort men väl ljuddämpat och inrett. Då det var morgon, serverades en full frukost av både kallt och varmt. Möjligheten att göra egna pannkakor samt paninis var riktigt bra!
Loungen är delad i 3 delar, där en är avsatt för arbetsstationer med dedikerade Imacs, den andra delen är matsidan, samt den tredje delen består av en avlång och snygg bar med dedikerad personal redo att blanda det du vill. Plus för det som alltså saknas i de flesta lounger!
Flyget stod redo vid gate när vi anlände 5 min innan boarding.
Priority boarding utropades men var ett klart plagiat av SAS och utfördes i sedvanlig kaos, där folk inte förstår att sätesnumret på din biljett är just ditt säte och att du inte behöver slåss för ett ala Ryanair.
För första gången på jag vet inte hur länge kände jag ingen exaltering över att flyga. Annars brukar pirrandet infinna sig varje gång man går ned för gången och in till planet. Nu hade Eco upplevelsen infriat sig och utrymme till förväntan fanns inte.
Business sektionen. 2+2 säten och urtrista färger! Varför ha ett vitt plan med stänk av röda Kängurur för att sedan inreda hela kabinen i smutsgrått? Dirty Grey och mörkblåa sätesstöd som ser snodda ut från SAS eco divison mmmmmmm.
Kan det se tristare ut? Möjligen med silvertejp från Jettime =)
Paxade nödutgång tack vare OW status så det var nåt i alla fall. Annars såg benutrymmet inte mycket ut att hurra för. Pluspoäng för en väldigt strikt boarding samt genomgång av sittande vid nödutgångar. Stolar låstes innan take off samt ett tydligt ja krävdes som godkännande av reglerna vid nödutgångarna. Detta är något som jag inte reflekterat kring förrän i våras, då jag på ett annat bolag satt vid mittennödutgång och skulle beställa en öl och blev nekad för att jag hade ett ansvar vid nödfall. Detta var på ett ökänt LCC bolag (Airasia), dock har jag aldrig råkat ut för detta tidigare på mer renommerade bolag. Lustigt nog heller aldrig reflekterat över att bli serverad alkohol samtidigt som man egentligen har ansvaret vid nödfall. Kudos till Kangaro.....jag menar Qantas.
Väl uppe i luften tog det ett tag innan servering påbörjades. Misstänker att Business serverades först och sedan Eco. Inget att hurra för, QF slår givetvis SAS och serverar fri dryck samt enklare snacks. Denna dag bestående av chips samt en horribelt översockrad cookie.
En totalt händelselös flygning, det enda som var exalterande var vyerna när vi flög över öknen!
En enda enslig väg genom öknen. Pittoreskt inte sant!
Touchdown och snabbt in i den minimala Terminalen av Alice Springs som tillhanda håller ett par gater samt två bagageband. Hyrbilsfirmorna ligger inne i terminalen nås direkt från bagagebanden.
Alice Springs är en väldigt speciell stad och förtjänar lite utrymme att förklaras. Ska man besöka Norra territoriet finns det inte mycket mer att välja på än Alice springs och Darwin vid kusten. En liten halvsömnig stad som invaderats av ett gigantiskt Target från USA samt en kriminalitet som bara skenar.
Vilket är synd, då Alice i sig är en mysig stad men problemen i delstaten samt staden har blivit enorma. Hur inhägnas med taggtråd och rakbladsstängsel. Överallt finns påminnelser om att låsa dörrar och fönster. Alkoholförbud på allmänna platser gäller inom de flesta områden av stan då alkoholism blivit ett enormt problem. Hoppas ansvariga finner en lösning till problemen då staden drar mycket turism till sig samt närområden har enormt mycket att erbjuda. Att besöka grottor, klyftor och oaser ligger inom räckhåll samtidigt som staden själv bjuder på historiska byggnader.....och ett kasino. Inte riktigt Vegas varning men kanske värt ett besök i alla fall för att se om inte mer.
4 dagar senare samt en biltur genom ödemarken till Ayers rock, var det dags att flyga till Sydney och enda vettiga priset samt rutten fick bli Jetstar som flyger Ayers rock Sydney direkt.
Här pratar vi om minimal flygplats....nästan Lego varning! Connellan Airport som funnits med sedan 1950 talet. Jetstar har en egen liten dedikerad kö och område. Även om vi var tidiga var det rejäl kö. Dock arbetade de tre agenterna snabbt och det tog inte för lång tid att komma igenom. Flygplatsen är så liten att säkerhetskontrollen ligger precis i anslutning till diskarna och direkt efter är du i den minimala avgångshallen med ta daa.....2 gater! Det blir rejält fullt under dagen på denna flygplats då flygplatsen stänger redan 16.00 och alla flyg måste skötas innan det. Ett kafe, en souvenirshop och några toaletter är allt som får plats. Promenad från gate till plan är det som gäller.
Jetstar flyger A320 på rutten i en konfigurering dvs eco. 3+3 samt minimalt benutrymme. Tack och lov att rad 1 fanns tillgänglig vid bokning och 100 kr senare hade fritt benutrymme säkrats för den 3h långa flighten.
Det här var en riktig trip down memory lane, där minnena från studie tiden och innan man visste vad en vänstersväng var. Flygvärdinor som avskyr sina jobb, löjligt trånga säten, människor som beter sig hur som (finns i och för sig överallt), samt catering under varje standard.
Flygresan kan beskrivas med ryggont, urtråkigt och intetsägande. Tog inga bilder av nån konstig anledning men jag lovar det fanns inget att se. Positiva var att vi kom fram och i tid. Att flyga inrikes i Australien är inte direkt billigt med tanke på avstånden. Årets 3:e och sista ben i eco var utfört och man kunde andas ut och se fram emot ett reseår enbart i C och F! Jag förstår faktiskt folk som avskyr att flyga, eftersom de alltid väljer det billigaste medlet och utsätts enbart för detta. Då kommer resandet aldrig bli något roligt. Sydney har en dedikerad domestic terminal dit även Jetstar landar. Därifrån är det enkelt att kliva ombord på Airport express tåget till stan, som kostar runt 100kr och tar endast 15-20 min. Oslagbart.
Snart dags för återresan med TG F och en ännu bättre service och nivå än tidigare.
Attachments
Voyageur
Medlem
Absolut gjorde jag det! Dock tycker jag den är något kort och den egentliga sevärdheten består till stor del av stenformartionerna De tolv apostlarna.
Highway 1 längs Kalifornien San francisco- Los Angeles är mycket maffigare och längre.
Håller med men där hade jag större förväntningar. Visste inte ens vad Great Ocean var. Vi gjorde en del roliga avstickare med som att gå hängbroar uppe i träden och var på en farmers market där dom hade pajtävling och visade upp tjurar och ormar. Men jag var inte beredd på den vackra vägen.