Magino
Medlem
Ronald Reagan Airport
Morgonen började tidigt och mor min körde ut mig till flygplatsen kl 05.15. Vid incheckningen var det inte någon kö överhuvudtaget, varken vid ekonomidiskarna eller förstaklassdiskarna. Jag var ändå tvungen att använda mig av en maskin för att checka in och fick inte bara gå upp till en bemannad disk. Dock kunde jag inte slutföra incheckningen själv och personal fick komma och hjälpa till. Märkliga var att han bara försvann mitt i, utan att jag fått ut mina boardingpass så jag fick helt enkelt ropa på en annan person som fick hjälpa mig. Lite omständligt och jag gillar inte att checka in på maskiner, föredrar helt klart att ha en vanlig dödlig människa som checkar in mig. Till slut lyckades jag i alla fall få ut mitt boardingpass och jag skulle vidare för att lämna in väskan i bagage drop.
Näst upp var att ta sig genom säkerhetskontrollen och fick ett trevligt leende av hon som kollade passet och att man hade en giltig biljett. I priokön fanns det inte någon kö att tala om så det blev snabbt min tur att ta sig genom kontrollen. Här skulle man ta av sig skorna men Ipaden kunde stanna i väskan. Jag tycker att det är lite lustigt att det är olika regler beroende på vilken flygplats man är på. Jag var snabbt igenom och kontrollanterna var högst neutrala då de de varken gav leenden eller för den delen var otrevliga på något sätt. Väl igenom försökte jag se var loungen skulle vara. Det fanns inte en enda skylt som visade var jag kunde finna denna. Jag började att gå ut i piren där min gate låg. Piren var inte alltför lång och det tog endast fem minuter så hade man nått slutet och fortfarande inte skymten av någon lounge. Istället gick jag tillbaka till säkerhetskontrollen och såg att det fanns en gång till en annan del av terminalen. Provade att gå dit och se ifall det skulle medföra någon lycka. Mycket riktigt hittade jag efter cirka tio minuter en United lounge som låg en trappa upp, tror i alla fall att det var en United lounge. Loungen i sig var kanske inte något speciellt men de erbjöd Internet som fungerade väl. Det var en ganska liten lounge och det var både mörkt och riktigt varmt där inne. Annars erbjöd loungen ett sparsamt utbud av små snacks som nötter och kex. Det fanns en bar där de erbjöd det mesta, men så kostade också större delen av utbudet extra. Tittade inte exakt vad som gick att få gratis men det gick i alla fall att få lite juice. Det bästa med loungen var den trevliga utsikten över plattan, tyvärr var det fortfarande mörkt ute så det blev inte några bra bilder.
Klockan blev 06.15 och jag lämnade loungen för att ta mig till gaten. När jag kom fram var det fortfarande lite tid kvar tills boardingen började. På gatens skärm med flyginformationen visade de även vilka som hade blivit uppgraderade. A319 som skulle ta oss till IAH hade åtta platser i First och hela sex stycken blev uppgraderade. Det betyder att endast en person bortsett från mig hade bokat First. Efter fem-tio minuter var det dags och de hälsade statuspassagerare och förstaklasspassagerare välkomna.