Jag tror att allt har att göra med att flygvärdinnorna har varit med om att se flygets extrema uppgång och nu ser sig själva vid ruinens brant. De är gamla, oattraktiva på övriga arbetsmarknaden och samtidigt så jävligt överbetalda att om det varit samma situation idag att jag själv kunnat rekommendera mina egna barn att bli flygvärdinnor. Vem hade inte velat ha ett jobb på 70/80-talet som innebar att man flängde runt, blev körd till/från flygplatsen/jobbet till hemmet, gick på SAS-galor på betald arbetstid, hade veckolånga stopp på de mest exotiska destinationerna jag kan tänka mig och andra förmåner som dessa värdinnor ånjöt? Samtidigt fanns ingen anledning att göra något bättre än att servera sitt kaffe precis lika uttråkat som man alltid gjort eftersom kunderna ändå var tvungna att välja just det flygbolaget.
Men det var då, marknaden är avreglerad och nu har flygvärdinnorna "exotiska" stopp i Kiruna, Ronneby och Sundsvall och någon gång emellanåt New York, Chicago eller London – till och med Helsingforsstoppet ryktes ifrån dem! Annars är det turn arounds på 45 minuter som väntar. Tills alldeles nyligen behövde de inte bara servera kaffe utan till och med ta betalt för det. Tänk vad det måste svida i ögonen på Anna-Greta, 63 år och Mats, 56 år. Klenoder från en tid som inte längre finns. Det enda vi kan glädjas åt är att dessa snart bör gå i pension och då rimligtvis ersättas av något yngre blod som kanske inte upplevt riktigt lika mycket av flygets guldår. Frågan är bara om SAS kommer att finnas kvar då...
Sorgligt med sant!
Men det var då, marknaden är avreglerad och nu har flygvärdinnorna "exotiska" stopp i Kiruna, Ronneby och Sundsvall och någon gång emellanåt New York, Chicago eller London – till och med Helsingforsstoppet ryktes ifrån dem! Annars är det turn arounds på 45 minuter som väntar. Tills alldeles nyligen behövde de inte bara servera kaffe utan till och med ta betalt för det. Tänk vad det måste svida i ögonen på Anna-Greta, 63 år och Mats, 56 år. Klenoder från en tid som inte längre finns. Det enda vi kan glädjas åt är att dessa snart bör gå i pension och då rimligtvis ersättas av något yngre blod som kanske inte upplevt riktigt lika mycket av flygets guldår. Frågan är bara om SAS kommer att finnas kvar då...
Sorgligt med sant!
