Man skulle ju vilja att det var så men verkligheten är en annan och frihandeln/EU är ett faktum och i många länder anses bråkdel av våra löner som bra betalt. Det är dessa länder vi ska konkurrera med. Redan i dag så är det omöjligt att konkurrera på de flesta kontrakt i byggsektorn utan att använda utländska underentreprenörer vilket inom den sektorn i princip fungerar som bemanningsföretag.
Jag tycker inte alls om det men det är politiska beslut som vi får leva med, jag gör många aktiva val för att motverka den här utvecklingen men i ärlighetens namn så beror det på att jag har råd att välja, hur många har det?
Då förstår jag hur du menar, men jag tycker inte alls man är tvingad att följa med i ett race to the bottom om man inte vill.
Tvärtom bör vi tänka efter väldigt noggrant vad det är vi vill konkurrera med. Tillräckligt hög kvalitet för att det inte ska gå att hitta någon annanstans föreslår jag. Låga priser - nej tack. Jag har i år tackat nej till två bra kunder som velat ha (läs: krävt) lägre priser av mig, trots att jag inte höjer dem, för att jag är underleverantör och för att de är mycket stora företag med sparkrav på sig, som tror att kvaliteten hos företag är den samma och att bara priserna varierar. Jag vägrar och kommer fortsätta vägra, skaffar nya kunder istället och hjälper inte det heller, då jobbar jag hellre med något annat.
Det här kanske har väldigt lite med just Norwegian att göra, men mitt resonemang går ut på att inget, verkligen inget, blir bättre för att man ger efter när det gäller sånt här. Att gå ner i lön är att nedvärdera sig själv på ett väldigt konkret sätt.
Hur många som har råd att välja är ju svårt att säga, men vi kan nog vara överens om att det är betydligt fler som har råd än som verkligen gör ett aktivt val.