Senaste nytt

Reserapport Italo, First Class

Palazzi

Medlem
Inspirerad av reportage från både svenska och finska järnvägslinjer tänkte jag nu komplettera med en kort rapport över det italienska ditot.

Jag har varken Robert Capas fotokunskaper eller Dostojevskijs "penna", men har försökt knåpa ihop något läsbart.

Det är Söndag den 29 April 2012 och vädret är precis sådär otrevligt som man önska sig när man ska ut och resa… Regnet slår som piskrapp på balkongen när jag stiger upp i arla morgon (05.30).

Jag ska den här dagen begivas nöjet att testa förstaklasskupén på Italiens nya uppstickare i tågbranschen, Italo. Italo ska vara Europas såväl modernaste som snabbaste tåg, med en toppfart på 575km/h (italienska järnvägsregler begränsar hastigheten till 360km/h).

Den 29 April har det nya supertåget bara varit i kommersiell trafik i ett dygn, så jag får nog räkna med lite smärre fadäser under resans gång.

.Italo är en högst seriös satsning, finansierat med miljardbelopp från privata investerare.
Förutom nya tåg har de investerat i privata lounger, och försäljningskontor på alla rutter de betjänar.

Tågen är utrustade med tre kupéklasser: Economy (Smart), Business (Prima) och First (Club).

Själv har jag bokat in mig i Club mellan Florens och Milano 18.45 i ikväll.

italo-ntv.jpg

P1020931b.jpg

Men min resa tar inte sin början i Florens:

Klockan är 06.45 och jag sitter på Italiens äldsta, fortfarande aktiva, tåglinje. Det är ett regionaltåg som tar sig från Bergamo i norr till Pisa på den södra delen av Italienska Rivieran.
Att linjen fortfarande är aktiv dags dato beror inte på den höga beläggningen, utan på att linjen delfinansieras av privata intresseorganisationer i de kommuner som passeras. Idag finns bara två dagliga avgångar kvar, en i vardera riktning.

Min idé var att jämföra det mest moderna och lyxigaste som Italiensk järnväg har att erbjuda, med det äldsta och mest opretentiösa.

xl43-italo-120428134010_medium.jpg.pagespeed.ic.jpeg VS 83023_411102_SF04000000_7643859_medium.jpeg

På linjen mellan Bergamo och Pisa finns inga lounger, ingen ombordservering, inget internet…..INGENTING.

Det finns dock en viss charm även det opretentiösa ; man får på något underligt vis en rogivande känsla när man puttrar fram genom det Italienska inlandet, när tåget sakta klättrar över den appeninska bergsryggen för att senare sakta plana ut mot medelhavets klarblå vatten. Den 30 mil långa sträckan tar hela 5h 30min! Som i ultrapid spelas scenerna upp genom tågfönstret, likt en långfilm över det Italien som en gång var.

P1020884.jpg

Vi tar oss igenom industristaden Brecia, vackra Mantova (en minitayrkopia av Venedig), samt Stradivarus hemstad Cremona, innan vi närmar oss kusten och den gamla badorten Viareggio.

mantova.jpg
Mantova

DSCN3293.jpg
Viareggio

Resan är obekväm och långsam, men samtidigt bedårande mångfaciterad.

Jag stiger av tåget i Pisa kl 12.25 och letar upp det tåg som ska ta mig den sista korta sträckan mot Florens. Tåget är i stort av samma kvalitet som det tidigare (därmed ingen kvalitet). Som om inte det vore tillräckligt så är tåget överfullt med förvirrade Ryanar-turister som ska ta sig från flygplatsen till det Toscanska inlandet. Tåget tar bara 45min, så jag fick väl stå ut….

Väl framme i Florens hade tydligen vädret förbarmat sig över mig, och jag kunde nästan ana en strimma solljus som försökte bryta sig igenom molntäcket.

Florens är lika vackert som vanligt, som en blandning av det pittoreska Venedig och det storstadspulserande Milano. Tyvärr var även turistkvoten densamma som i Venedig, vilket gjorde det svårt att överhuvudtaget ta sig fram…. Men det skulle inte få stoppa mitt goda humör.

P1020906b.jpg P1020918b.jpg

Jag gick runt ett par timmar och fotograferade innan jag beslutade mig för att gå in i en bar för att se Milans match mot Siena. Lyckligtvis hade Milan redan en betryggande ledning efter första halvlek så jag åter kunde ta mig ut i staden. Efter ytterligare ett par timmars knatande var det sånär tid för hemresa.

Hemresan med Italo hade kunnat börja bättre… Jag kommer in i loungen på Florens central, och få där reda på att VIP-loungerna för första-klass resenärer är begränsade till Milano, Rom och Venedig… hmm

1167559-italo-2.jpeg i1_672-458_resize.jpeg Lounge.jpg

Jaha, tänkte jag, bara att göra det bästa av situationen. Jag tar upp datorn och ska ansluta mig till internet. Då kommer ett meddelande upp om att för att ansluta sig till internet i loungerna behöver man vara medlem i deras kundklubb (Italo Piú). Jag frågar de som arbetar i loungen om jag kan registrera mig för kundklubben nu…
- Javisst kan du det!
Åhh, vad skönt tänker… Då kommer nästa bakslag…
- Du måste bara ta emot ett mail vi skickar till dig nu för att bekräfta….
Men jag har ju inget internet, så hur f**n ska jag kunna öppna mailet…..antiklimax.

Då tänkte jag, aningen naivt (och glömde för en kort sekund bort att jag befann mig i Italien) , att då kan jag säkert få använda deras arbetsdatorer för att logga in på mailen….jag har ju ändå betalat 850kr för en enkelbiljett på en 2h sträcka…. Men såklart fungerar det inte så, utan jag får, citat: "Komma tillbaka när du svarat på mailet" Vad i hela h*lv*te hände med kundhantering!!!!???

Då var det bara att hoppas på att själva reseupplevelsen skulle bli bättre….

Kl 18.45 glider den röda pilen, enligt tidtabell, in på perrongen. Det är ett långt tåg, med 13 vagnar. I konfigurationen finns tre vagnar för business klass, och en för första klass. Jag rör mig ,i sakta gemak, fram mot förstaklassvagnen (det är lokvagnen) där jag vänligt tas emot av personalen.

Röd pil.jpg P1020941b.jpg

De tar en snabb titt på min biljett och leder mig till mitt säte. Jag hade plats 19 av de 20 platserna i första klass-konfigurationen. Kupén kändes både lyxig och luftig, med högt i tak. Åtta av platserna i kupén låg i privata minikupéer, sk: "Italo Suites". Dessa små sviter är ett mycket bra alternativ om man är tre eller fyra personer. Sviterna bokas som en enhet och blir därför betydligt billigare per person om man är fyra.

Stolar.jpg

Förutom mig själv var det bara företagsresenärer i Kupén. De flesta skulle stiga av redan i Bologna, så andra hälften av resan var det knappt halvfullt.

Fåtöljen var bland det skönaste jag någonsin testat. Den är tydligen anatomiskt framtagen i samarbete med naprapater, och sedan klädd i buffelskinn av den Italienska lyxmöbeltillverkaren "Poltrona Frau". Med en lätt knapptryckning på armstödet skjuts sitsen framåt och ryggstödet vinklas bakåt till ett bekvämt viloläge.

Stol.jpg

Jag hade inga problem att ha benen helt sträcka från min sits, trots nästan 190cm kroppslängd, så seatpitchen var det inget fel på. Jag skulle rekommendera att välja "fristående säte" i bokningen, så du slipper ha en främmande människa mitt emot, som tåflörtar under hela resan.

I vänstra armstödet kan man fälla ut en 10'' monitor där man kan se på film, live-tv, läsa tidningar etc, men jag tyckte det var smidigare att använda min egen dator. Internet fungerade smärtfritt under resan, förutom 5min i början när man skulle passera en väldigt lång tunnel.

P1020946b.jpg P1020954b.jpg

Tåget gick såväl ljudlöst som utan vibrationer, har aldrig varit med om en liknande upplevelse i något fordon (inte åkt Maglev-tåg).

Ombord-personalen var väldigt påpassande och trevlig. Vid ankomst fick man våtservetter och hörlurar till underhållningssystemet, och efter några minuters färd blev det mousserande vin och nötter (ingen äkta champagne).

Jag var tydligen den enda som beställt mat ombord och fick det serverat efter ca en timmes tågresa, Maten var mycket god, men otroligt små portioner. Jag var troligen än mer hungrig efter maten än innan. Nästa tur kommer jag troligen att avstå maten, kändes inte värt 200kr (även om det inte är någon betydande summa).

P1020958b.jpg Kaffe.jpg

Efter maten bjöds det på kaffe och godbit (till alla resenärer).

solnedgång.jpg

När resan tog slut, i Milano, kände jag att jag var tvungen att besöka första-klass loungen där, då möjligheten inte fanns i Florens. Loungen var vääldigt liten, kanske 10-15 fåtöljer (iofs fanns det bara 19 platser i first på tåget). Det var lugnt och bekvämt, och bjöds på kaffe, öl, och snacks. Det var dock inte i närheten av det som normalt bjuds på i en flyglounge. Tyvärr rådde det strikt fotoförbud i loungen p.g.a. resenärernas integritet, så kan inte bjuda på några egna foton därifrån :(.

15042011_121324casa-italo3.jpeg

Som slutsats kan jag säga att utresan var vacker, men att sitta över 5h i ett tåg med samma sittkomfort som en kyrkbänk är inget jag kommer att göra om frivilligt.
Italo däremot var fantastiskt, förutom internetproblemen i Florens. Jag kommer aldrig att sätta mig på ett plan inrikes i Italien igen när Italo finns som alternativ. Priserna i Italos första klass och i Alitalias ekonomi är ungefär de samma, men komforten är inte ens jämförbar mellan de två.
 
Last edited:

twiggs

Medlem
Italiensk stil rakt igenom, men uniformerna???

Känns ungefär lika spännande som SJ:s nuvarande (dvs arbetskläder). Jag minns uniformerna som serveringspersonalen ombord på X 2000 i början av 90-talet hade, dessa var det lite stil på i alla fall.

Var värdinnorna ombord på tåget klädda i samma uniform som tjejerna i biljettkassan?
 

Palazzi

Medlem
Tack för trevlig läsning, Palazzi.
Appropå internet, har du inte smartphone med mobilt internet i Italien?

Tyvärr inte.... Kör med Italienskt kontantkort på ena luren och svenskt abonnemang (med specialpriser inom europa) på den andra. Tyvärr hade jag inte med mig den svenska telefonen i väskan, annars hade jag kunnat använt den...
 

Palazzi

Medlem
Italiensk stil rakt igenom, men uniformerna???

Känns ungefär lika spännande som SJ:s nuvarande (dvs arbetskläder). Jag minns uniformerna som serveringspersonalen ombord på X 2000 i början av 90-talet hade, dessa var det lite stil på i alla fall.

Var värdinnorna ombord på tåget klädda i samma uniform som tjejerna i biljettkassan?

Nej. De bar liknande uniformer, men inte riktigt samma. Den som bars av ombordpersonalen hade ett mer figursytt snitt (dock ingen vacker uniform det heller).
 

Palazzi

Medlem
Trevligt att rapporten uppskattades! :) Jag får ursäkta för flertalet stavfel i texten (uppmärksammade dessa nu när jag läste texten en andra gång)...

Businessclass.se är sånär den enda plats jag använder min svenska på, så den kanske är lite rostig (Jag är inte någon Silvstedt eller Schenkenberg än iaf ;) ).

Glömde även nämna i texten att om man flyger med SAS till MXP eller FCO så kan man ta tåg direkt från flygplatsen (20-35min) till Italos stationer, och sedan byta tåg till Italo för resa i nordlig eller sydlig riktning :).

Från MXP till Turin behöver man ca 1h från flygplats till centrum.... FCO- Neapel 1h 30min... etc.
 

lnixon

Medlem
Bah, att jag glömde bort det här när jag var i Bologna förra veckan. Nå, Trenitalias vanliga snabbtåg funkade hyggligt de också.
 

Palazzi

Medlem
Bah, att jag glömde bort det här när jag var i Bologna förra veckan. Nå, Trenitalias vanliga snabbtåg funkade hyggligt de också.

Inget fel på Trenitalias snabbtåg. Tydligen har Italo haft lite småproblem första veckan också (b.la Internetanslutningen), så du kan testa lite senare när de fått ordning på allt :)
 
Toppen