Senaste nytt

En tur till västkusten och Sin City- British Airways Club World

Voyageur

Medlem
"The two most important days in your life are they day you are born and the day you found out why." - Mark Twain.

Prologue

Den här resan började för 6 månader sedan en sen Augusti kväll i Sydney, med ett glas röd vin samt en titt på BC, vilket 15 min senare resulterade i 3 bokade resor med British Airways mot det "lovade landet i väst" tack vare en synnerligen vänligt prissatt biljett från lusekoftans hem Norge, Oslo.

6 månader senare i mars blev det så dags för en av resorna, denna gången mot San Francisco och en liten oemotståndlig tur till "Sin City", Las Vegas.
Resan började med en lugn biltur längs vägarna från Stockholm till Oslo och Gardemoen flygplats. Flyget skulle avgå okristligt tidigt 07.25 dagen därpå och beslutet togs att inkvartera sig vid flygplatshotellen. Valet föll på Comfort Inn, en 5 minuter utanför flygplatsen men fortfarande intill och med utsikt över. Mestadels för att Radisson Blu som oftast tar hutlöst betalt (speciellt jämfört med vad de erbjuder) samt att hotellet i övrigt än att ligga vid terminalen inte erbjuder något speciellt. Dessutom är restaurangen en av de mest överprissatta och undermåliga sedan Sovjet föll och Borst slutade vara nationalrätten.

Comfort Inn å andra sidan erbjuder "Park & fly" rates vilket för fantastiska 699NOK ger dig dubbelrum samt en veckas gratis parkering på hotellets parkering (Arlanda se och lär). Dessutom hyfsade priser i hotellet på det övriga.

Morgonens bravader tog sitt avstamp med shuttle bussen från hotellet till flygplatsen. Hade sovit hyfsat bra, men vaknat pigg och alert 03.00 redan och varit klar att åka iväg. Check in som vanligt väldigt effektivt på Gardemoen flygplats, BA och diverse andra Oneworld bolag göms lite i ena hörnet av terminalen och har helt fått ge vika för Big Mama SAS och Kjoswegian. Priority tag på väskorna och "long transfer" markerat. Alltid undrat över hur BA ser på "Long transfer" vs "Short transfer" då på ditvägen transfern var 2h 30min, och på hemvägen 2h och då med "short transfer". Personligen känner jag att 2h borde vara minimum transfer time på Heathrow som allt som oftast har sanslösa köer även i fast track och (alltid?!) busstransfer eller tågtransfer till gater och andra terminaler.

Nåväl back to Norway. British Airways samt en hel del andra bolag använder sig av Oslo loungen på andra våningen bredvid SAS loungen. En helt ok lounge, speciellt på morgonen då det oftast är lugnt samt att det erbjuder en adekvat frukost med smoothies, äggröra, mackor osv.
I god tid innan boarding var det dags att börja promenera mot andra änden av flygplatsen där alla flyg utanför EU avgår ifrån med sedvanlig passkontroll samt köer. BA A320 (reg. 2007) skulle idag ta oss till Heathrow i ett närmast fullsatt flyg. Måste faktiskt säga att på de senaste 4 flighterna har BA haft riktigt bra kapacitet på flygningarna. Lite sen boarding och och kanske var det för att vi var på SAS mark, utfördes prioboarding per katastrof ala SAS. Prio ropades ut med motivering "may board as you please" vilket resulterade i att alla gick fram till gaten samtidigt, god dag herr yxskaft.

DSC_0514.JPG


DSC_0515.JPG


Rad 3F samt 3D skulle det bli denna gång. British Airways använder sig inom Europa av sedvanliga trista 3+3 i business eller Club Europe som det kallas på finaste Queen's English. Mittensätet blockerat med bord vilket ger en liten fördel i komfort, däremot är benutrymmet i minsta laget och andas economy hela vägen. Kabinen går i snygga kulörer med svarta skinnsäten och lite metall här och där, och har man turen att få in lite mood lighting i det hela, ser det riktigt nice ut.
Två dedikerade flygvärdar/värdinnor i businesskabinen för denna flygning. Tyvärr skulle denna flygning som det tyvärr ibland gör kantas av trist kabinpersonal som inte bjöd ett uns extra utöver sin dagslön och upplevelsen blev economy med lite roligare porslin. Ingen som bemödade sig att ta jackan av passagerarna, bara att skyffla in overhead. Väldigt trist att att ingen välkomstdrink erbjuds i Club Europe, varken vatten, juice eller nåt roligare. Att det är en single aisle flygplan känns som en klen ursäkt då andra bolag klarar detta galant. Eller varför inte bara ha en liten flaska vatten väntandes vid sätet.

Väl i luften serveras varma handdukar, följt av drick vagn laddat med det mesta. Även om detta var en tidig morgonflygning, märktes det att flera av passagerarna var på väg på semester då champagne korkades frekvent upp framför skynket. Castelnau är det som serveras och utan att vara en bubbley kännare, instämmer jag med flertalet andra BC:re om att kvalitén är lite diskvatten över det hela.
Till frukost serveras två val, kalla charkuterier bestoende av diverse ostar (brie, ädel) samt kallskuret (parma, salami) eller varm engelsk frukost, något som värmt landet i generationer bakåt i tiden. Valet föll på det varma som i sig smakade helt ok som förväntat, dock tycker jag att det är lite trist att servera frukosten i micro papperstallrikar på ett enkelt porslinsfat under. Känslan att det var exakt samma frukost som serverades i economy fast utan den lilla tallriken under pappret infann sig ganska snabbt och premium effekten lös med sin frånvaro likt Kjoswegian med att hålla sina tidtabeller.

En snygg touch i Club Europe är dock att kaffe samt te serveras i Royal Doulton koppar, snyggt men det räddar inte kaffet från att vara blaskigt och faktiskt att vara ljusare än teet som serverades. Annars en helt händelselös flygning, med inflygning och vyer över centrala London och landning i tid. Väl på Heathrow är det lika mycket människor som alltid, och som alltid med min tur är det antingen bussgate eller tåg transfer till annan terminal vilket gör att allting tar sin extra tid. UK har officiellt tagit över flaggan från USA som tristaste border control land där kontrollanterna är som hämtade ur 80-talsserien Prisoner med karaktären Ferguson. Inte ens den stackars 80- åriga indiska gumman i rullstol fick ett vänligt bemötande.

Då detta var resan innan BAEC Gold status och resan gjordes i Club World fick vi nöja oss med Galleries Club. Valet föll på Galleries North som är mycket större och rymligare. Dock packat med folk denna morgon. Sedvanlig Galleries frukost som erbjöd småbakat, skurna frukter, gröt och lite rostmackor. En slät kopp riktigt kaffe satte nivån för morgonen. Pga alla köer hann vi knappt sätta oss innan det var dags att bege sig mot gaten som låg en tågresa bort. Väl framme skulle boarding strax inledas. Prioboarding skulle komma att utföras med 4 olika fållor otydligt markerade vilket resulterade i allas förvirring. BA har åtminstone en priority boarding men den behöver putsas upp något. Eftersom skyltar saknas ställer sig alla passagerare i en kö, varpå alla premiumpassagerare ställer sig de andra tomma köerna bredvid och börjar gå fram, varpå det visar sig att den första kön var den som enbart skulle användas med prioboarding först, även om alla 4 på rad var öppna. Summa summarum, First fick slå sig fram med Eco, Eco premium och Club. Suck.

DSC_0517.JPG


Flygningen idag till San Francisco skulle utföras av en B-747-400 med X antal år på nacken. Älskar verkligen dessa bjässar tillika Grand Madamer av skyarna. Lika majestätiska som de var när de först lanserades. Trist att de sakta försvinner till historieböckerna, dock har BA tack och lov beslutat sig för att refurbisha de flesta i sin flotta och ha de kvar en framtid till. Övervåningen och plats 64K samt 64J var våra, längst bak på övervåningen men absolut inga problem för det och toaletten i närheten blev aldrig ett störningsmoment. Säga vad man vill om Club World men den är speciell och unik. Precis som alla kabiner har den sina brister och sina fördelar. Pitchen är riktigt bra till framförvarande och benutrymmet känns enormt. Stolen i sig känns ibland lite mindre än konkurrenternas, även om även den i bredd erbjuder vad många andra också gör. Där Club World dock verkligen lyser är att du som sittande vid fönstret får en egen mini suite med mitt gardinen uppe, det känns faktiskt riktigt mysigt och privat. Dock upplever jag stolarna mot mittgången som alltför öppna och det hade varit skönt med något fällbart vid sidan vid sömn för att göra känslan lite mer privat.

DSC_0521.jpg


DSC_0522.jpg


Vid stolen finns väntande, täcke, kudde samt brusreducerande hörlurar, självklart inte de vassaste på långa vägar, men har med mig mina egna alltid för att få en "ordentlig" brusreducering. Kabinen på denna 747:a var inte uppdaterad och visade tyvärr sin ålder genom AVOD skärmen som förutom storleken hade riktigt kass upplösning samt en touch kontroll som till och med den första Iphone telefonen klår. Inte heller går det att använda skärmen innan start och ett extra minus för att du inte heller FÅR göra det av säkerhetsskäl eftersom skärmen viks ut från sidan och fälls ut framför dig, vilket resulterar i en säkerhetsrisk vid start/landning.

DSC_0527.jpg


Champagne (Taittinger) serverades rätt omgående av en av de två i kabinpersonalen på övervåningen, Darryl vår FA skulle visa sig vara helt fantastisk under denna flygning och serveringen skulle vara på topp. Förklarade på frågan att det var semesterdags över påsken och Darryl satte verkligen känslan under de kommande 10h till att semestern skulle infinna sig. Ganska snabbt serverades ett glas champagne till för att få semester feelingen igång. Menyer delades också ut innan start samt amenitykit innehållandes Elemis spa produkter och det sedvanliga. Blää för tygpåsen, någon ring Porsche design snabbt för deras svarta hard case kits. Humöret på topp med bubbel och tre egna fönster framför sig att njuta av skyarna!

DSC_0525.jpg


DSC_0534.jpg

Lite plainspotting på vägen ut från Heathrow avslöjade bla. 2 förmodligen snart försvinnande pärlor, Malaysia Airlines A380 samt Kuwait Airways antika B-747.

DSC_0543.jpg


DSC_0547.jpg


Ganska snabbt uppe i luften påbörjades dryckes serveringen, där valet föll på det andra tillgängliga valet av de 2 champagnerna Castelnau Brut rosé. Klart godkänt bubbel, mycket bättre än förkastliga Taittinger. Som Steward på tillbaka flygningen skulle förklara, räcker namnet endast så långt när det uppe i luften där det ställs andra krav, lustigt nog faller Taittinger rätt hårt där. Sedvanliga kalla nötter i lyxig Africana paper bag till bubblet.

DSC_0550.jpg

Matserveringen tog en bra bit innan den skulle komma igång ca 1 ½ timme. Club World serveras från vagn med bricka med duk på, där förrätt samt sallad står färdigt. Bröd serveras varmt från korg och välsignad vare vitlöksbrödet som tack och lov serveras i Club. Vitlöksbröd är alltid gott, oavsett tillfälle! Lite som bubbley när jag tänker efter.....hmmm ska anamma detta som mitt eget visdomsord.

Förrätten halstrade tigerräkor på bädd av en lätt krämig sallad. Som vanligt får BA till presentation på förrätten rätt bra. Smakerna försvinner dock ganska snabbt av att rätten serveras rätt kall och jag saknar lite stuns i smakerna helt enkelt. Dessutom är iskalla tigerräkor inget direkt exotiskt. Fantastiskt att de som arbetar med maten inte förstår smaker och temperaturers enkla anatomi i matlagningen. En riktigt god Chardonnay från Napa att skölja ned det hela med. Passade på att ta en bild av resekamratens förrätt också, en form av getostsallad med picklade grönsaker till. Snyggt men har smakat bättre getostar till och med i ICA disken.

DSC_0552.jpg


DSC_0554.jpg


DSC_0558.jpg


Till huvudrätt valde jag den stekta torskryggen med potatisstomp och grönsaker efter rekommendation från vår FA Darryl. Jag vill inte låta för kritisk, men arbetar man med råvaror av högsta kvalité på en högsta nivå, är det jag fick serverat under all kritik även på ett flygplan. För det första såg rätten riktigt oaptitlig ut för att använda rätt ord, ett geggigt slafs med allt i en röra över varandra. Gav det hela en chans men efter två tuggor gav jag upp och skickade vänligt tillbaka rätten och undrade om det fanns möjlighet att få en annan, vilken som helst. Inga som helst problem från Darryl som då han visste att jag arbeta med mat förstod det hela väldigt professionellt.

DSC_0559.jpg


Valet föll till slut på den vegetariska pastan som blev den lilla räddningen för måltiden. En krämig pasta går sällan fel och inte i det här fallet heller. Passade på att fota av resekamratens rätt då jag förklarade för hen hur vågat det var att beställa en biff i Club. Smakade tydligen gott men var genomstekt som svenskarna i solen på Mallorca. Fortsatte med det vita vinet genomgående.

DSC_0563.jpg


DSC_0560.jpg


Till dessert älskar jag att ta ostar! Oftast för att det är en perfekt ursäkt för att smutta på lite port, men också för att desserterna sällan är bra uppe i luften, med undantag från Qatar Airways som redan i Business har riktigt bra glass samt desserter av de jag provat. En stilton för monarkins skull samt en brie för vanlighetens skull. Stiltonen var faktiskt riktigt bra i kombination med kex samt fikonmarmeladen men tycker att presentationen än en gång haltar och lämnar en del att önska som konkurrenterna redan klarar av och resulterar i en fräschare produkt. Porslinet är så smått hos BA att det ibland känns som att äta ur dockskåpsporslin, något som tydligt påvisas av bilden på osten och även huvudrätterna. Allt blir till en central "klump" bara, ihop tryckta.
DSC_0564.jpg


Resten av de 10 timmarna skulle spenderas mycket med att fånga in alla biofilmer man missat den senaste tiden. Ser sällan på film hemma och går än mer sällan på bio men njuter desto mer av att sitta i min stol i 10h och se allt man missat, Spectre och The big short fick det bli, faktiskt sett Spectre en gång redan men bra filmer är alltid värda en omgång till!

Ungefär 1½ timme innan landning var det dags för nästa servering, en lättare måltid som skulle visa sig vara rätt omfattande med rätter från "snacks" menyn som serverades under flygningen. Valet föll på en rårissallad samt en tallrik med skuren frukt. Båda var riktigt fräscha och smakade bra. Än en gång till min stora glädje fanns det vitlöksbröd och än en gång, till min stora glädje, undrade jag om jag kunde snappa åt mig dubbla bitar. Till min stora förvåning serverades ännu en rätt efter detta med val bland 3 olika rätter. Tog toastissarna med pulled beef och tonfisk och de smakade ljuvligt! Knappast kalorifattiga och därför smaskigt goda.

DSC_0568.jpg


DSC_0569.jpg


Serveringen avslutades och inflygningen till San Francisco påbörjades strax efteråt. Passade dock på att klippa till en bild under måltiden av de helt fantastiska vyerna som serverades utanför fönstret!
DSC_0573.jpg


Sedvanligt fick skärmar ställas in ca 20 minuter innan landning mitt i pågående visning, vilket känns väldigt 2010 men med BA's valda produkt har de ställt sig själva i den positionen.
Ankomst i tid till en terminal med flera andra försenade long haul flyg vilket skapade en enorm kö för immigration. Nytt pass samt nytt ESTA gav dubbel glädje och plats 487 i kön medan kön med self check automaterna gapade tom.

Epilogue

Hur ska man sammanfatta The Queens pride? BA's Club World är en väldigt unik produkt och som sagt antingen hatar man den eller älskar den. Denna flygningen var med en av de äldre kabinerna och till skillnad från t.ex. på A380 så är upplevelsen snäppet sämre, lite slitna delar här och där, dock rent och inget fasttejppat, mindre skärmar för AVOD och riktigt kassa på att reagera och styra över. Allt lite mindre och lite sämre helt enkelt. Dock gottgör upper deck på B-747 för det mesta då upplevelsen är fortfarande underbar varje gång.

BA envisas med att fortsätta med sin "unika" produkt men skulle inte må sämre av att snegla på konkurrenterna och faktiskt anamma sig en del av förbättringarna om man nu ska fortsätta med 2-4-2 i business medan konkurrenterna har i flera fall 1-2-1 eller värsta fall 2-2-2 så bör man vässa till det andra som t.ex. catering där nya glas och porslin hade varit på sin plats samt en titt över tygpåsarna man på finaste British kallar "vanitykits" men som mer påminner mig om skopåsar. Även en fundering på att kunna servera espresso mm. vore i rätt riktning då det bryggda nescaffet inte alltid är himmelskt gott.

Som så ofta hos BA (även hos andra) är personalen ett lotteri och man vinner sällan på lotto, men när man gör det blir det helt fantastiskt! Vår manlige FA gjorde hela flygningen med sin personlighet och kunnighet medan den kvinnliga kollegan under 10 timmar tränade hårt på rynkorna genom att se bister ut och inte en enda gång erbjuda ett leende, än mindre en service något utöver det minsta.

Avslutar med lite undersköna vyer från alltid lika vacka San Francisco och vägen till Sin City- Vegas. Vilken stad, vilka människor, vilket väder!

DSC_0579.jpg
DSC_0583.jpg
DSC_0585.jpg
DSC_0587.jpg
DSC_0588.jpg
DSC_0596.jpg
DSC_0604.jpg
DSC_0613.jpg
DSC_0618.jpg
DSC_0642.jpg
DSC_0674.jpg
DSC_0681.jpg
DSC_0684.jpg
DSC_0693.jpg
DSC_0705.jpg
DSC_0706.jpg
DSC_0708.jpg
DSC_0713.jpg
DSC_0716.jpg
DSC_0726.jpg
 

Attachments

  • DSC_0519.JPG
    DSC_0519.JPG
    83,3 KB · Visningar: 157
  • DSC_0525.jpg
    DSC_0525.jpg
    30,6 KB · Visningar: 141

ACervin

Medlem
Kanontrevlig skrivet. Ja jag håller med om BA. Med tur bra service, men resten är ganska mediokert. Inte på svarta listan men på den gråa, undvikes om möjligt (förutom kombinationen CPH-LHR-Heathrow Express som fungerar riktigt bra). 747 är en klassiker och sitter man där uppe så blir det ju ganska intimt, men ganska bullriga i mitt tycke. Uppskattar 380 mer och mer.
 

Voyageur

Medlem
Fin rapport, tack!

Intressant att BA serverar snacks i "påse" till champagne, fattigt.

Det är de där detaljerna som de bara inte orkar bry sig om känns det som. "Äsch men det här funkar ju så det blir nog bra" metoden är ju vida känt....papperstallrikar i Club Europe och lite 5g nötpåsar till champagnen eftersom vi ändå glorifierar 3 sorters champagne i Club varför bry sig om detaljerna :)
 

Agö

Medlem
Det är de där detaljerna som de bara inte orkar bry sig om känns det som. "Äsch men det här funkar ju så det blir nog bra" metoden är ju vida känt....papperstallrikar i Club Europe och lite 5g nötpåsar till champagnen eftersom vi ändå glorifierar 3 sorters champagne i Club varför bry sig om detaljerna :)
SAS gjorde ju faktiskt något åt just detta. Bort med den trista påsen, inte med en skål.
 

Mike@GOT

Medlem
Finfin och riktigt trevligt utformad rapport! Kul att se mycket bilder, håller med om att torsken inte såg vidare trevlig ut...
 
Toppen