bossefin
Medlem
Efter en välbehövlig sovmorgon (Holländare+bar=>dåligt inflytande på min svaga karaktär) så bar det vid 11 av mot flygplatsen. Även denna gång gokartkörning från chaufförens sida men vi kom fram utan incidenter och dessutom i hyfsad tid. Snabb incheckning vid ANAs business disk och sedan en mindre snabb säkerhetskontroll och passkontroll.
Valde mellan Air Chinas First class lounge och Business class lounge. Valde den senare då den låg närmast gaten samt att jag trodde det inte var en *A Gold lounge ( vilket @DrMiles senare upplyst mig om var fel). Visade sig vara felbeslut då det var knökfullt och jag fick gå flera varv innan jag hittade plats. Har varit där förut och hade samma upplevelse då. Finns iofs varm mat men jag sparade mig till flyget. Festade istället med en ljummen Tsingtao.
Boarding i tid och naturligtvis med en fungerande prioboardning. Då ska vi se vad min första ANA upplevelse blir. Leende crew och bockningar som förväntat. Gillade 787 kabinen – ljust och fräscht och väldigt rymligt. 2-2-2 konfig i C i fyra rader. Bara 8 pers i C varav 5+undertecknad hade varit på samma konferens.
Ingen pre-departure drink dock. ANA erbjuder en japansk meny och en internationell – i detta fallet i samarbete med Shangri-La i Beijing. Valde den japanska. Ska inte orda så mycket om min första Dreamliner-upplevelse då de flesta som hänger på BC nog antingen flugit en del med den eller läst mycket om det. Kan bara säga att jag håller med om att tystnaden var påtaglig och stora fönster ett lyft.
På tal om fönster så kunde man genom dessa skåda en bekant syn. SAS mot CPH låg före oss i kön men fick se sig omkörd.
Sätena i C var angle flat med utfällbart fotstöd – så det var inte någon säng direkt men väldigt skön i tillbakalutat läge. IFE var riktigt bra med många filmer och trevliga flygkartor. Valde att se Rush hour 3 för att slippa vara ledsen om jag nickade till och missade lite.
Innan maten blev det så till slut ett glas bubbel. En liten flaska Charles Collin – ok men blir kanske inte en ny favvis, spar det omdömet till dess att jag haft champagneprovning på F-flighten på lördag. På tal om provning – när maten kommer får jag frågan om vad jag vill dricka till – naturligtvis svarar jag Sake! Om jag ska klaga på något så är det utbudet av dryck. För rött och vitt vin och sake finns bara ett alternativ. Fast det visar sig dessbättre inte vara helt sant. Flygvärdinnan kommer med två olika sorters sake och tycker att jag borde prova båda vilket jag naturligtvis går med på.
Måltiden bestod av fyra smårätter följt av några bitar fläsk med sesamsås samt därefter grillad svärdfisk med grönsaker samt ris. När jag kom till huvudrätten var jag så uppslukad av ätandet att jag helt glömde bort att ta någon bild. Någon märklig söt fylld degbulle fanns som dessert. Allt väldigt gott och snyggt serverat förutom degbullen som var för söt för min smak och dessutom kom o-charmigt inslagen i plast. Saken smakade bra till även om jag kan konstatera att jag ännu inte är någon finsmakare och misslyckades med att utropa vinnare mellan sorterna – trots att jag tog in en ny vända för att försöka.
Landade 18.45 och trots lite stillastående innan vi kom till gate lyckades jag ta mig igenom alla kontroller, få väska, köpa bussbiljett i tid för att få stå och vänta några minuter innan 19.25 bussen mot Shinjuku/Hilton Tokyo kom. Även bussen gick smidigt och efter en dryg timme stod jag i Hiltons lobby. Utan det jag läst om Airport Limousine Express på denna site skulle jag nog suttit i en betydligt dyrare taxi i stället.
Just tagit mitt Executive King rum i besittning och tagit på mig Yakutan. Nu väntar en natts sömn innan jag ska bege mig ut på Tokyos gator i morgon. Natti natti!
Valde mellan Air Chinas First class lounge och Business class lounge. Valde den senare då den låg närmast gaten samt att jag trodde det inte var en *A Gold lounge ( vilket @DrMiles senare upplyst mig om var fel). Visade sig vara felbeslut då det var knökfullt och jag fick gå flera varv innan jag hittade plats. Har varit där förut och hade samma upplevelse då. Finns iofs varm mat men jag sparade mig till flyget. Festade istället med en ljummen Tsingtao.
Boarding i tid och naturligtvis med en fungerande prioboardning. Då ska vi se vad min första ANA upplevelse blir. Leende crew och bockningar som förväntat. Gillade 787 kabinen – ljust och fräscht och väldigt rymligt. 2-2-2 konfig i C i fyra rader. Bara 8 pers i C varav 5+undertecknad hade varit på samma konferens.
Ingen pre-departure drink dock. ANA erbjuder en japansk meny och en internationell – i detta fallet i samarbete med Shangri-La i Beijing. Valde den japanska. Ska inte orda så mycket om min första Dreamliner-upplevelse då de flesta som hänger på BC nog antingen flugit en del med den eller läst mycket om det. Kan bara säga att jag håller med om att tystnaden var påtaglig och stora fönster ett lyft.
På tal om fönster så kunde man genom dessa skåda en bekant syn. SAS mot CPH låg före oss i kön men fick se sig omkörd.
Sätena i C var angle flat med utfällbart fotstöd – så det var inte någon säng direkt men väldigt skön i tillbakalutat läge. IFE var riktigt bra med många filmer och trevliga flygkartor. Valde att se Rush hour 3 för att slippa vara ledsen om jag nickade till och missade lite.
Innan maten blev det så till slut ett glas bubbel. En liten flaska Charles Collin – ok men blir kanske inte en ny favvis, spar det omdömet till dess att jag haft champagneprovning på F-flighten på lördag. På tal om provning – när maten kommer får jag frågan om vad jag vill dricka till – naturligtvis svarar jag Sake! Om jag ska klaga på något så är det utbudet av dryck. För rött och vitt vin och sake finns bara ett alternativ. Fast det visar sig dessbättre inte vara helt sant. Flygvärdinnan kommer med två olika sorters sake och tycker att jag borde prova båda vilket jag naturligtvis går med på.
Måltiden bestod av fyra smårätter följt av några bitar fläsk med sesamsås samt därefter grillad svärdfisk med grönsaker samt ris. När jag kom till huvudrätten var jag så uppslukad av ätandet att jag helt glömde bort att ta någon bild. Någon märklig söt fylld degbulle fanns som dessert. Allt väldigt gott och snyggt serverat förutom degbullen som var för söt för min smak och dessutom kom o-charmigt inslagen i plast. Saken smakade bra till även om jag kan konstatera att jag ännu inte är någon finsmakare och misslyckades med att utropa vinnare mellan sorterna – trots att jag tog in en ny vända för att försöka.
Landade 18.45 och trots lite stillastående innan vi kom till gate lyckades jag ta mig igenom alla kontroller, få väska, köpa bussbiljett i tid för att få stå och vänta några minuter innan 19.25 bussen mot Shinjuku/Hilton Tokyo kom. Även bussen gick smidigt och efter en dryg timme stod jag i Hiltons lobby. Utan det jag läst om Airport Limousine Express på denna site skulle jag nog suttit i en betydligt dyrare taxi i stället.
Just tagit mitt Executive King rum i besittning och tagit på mig Yakutan. Nu väntar en natts sömn innan jag ska bege mig ut på Tokyos gator i morgon. Natti natti!
