Senaste nytt

Osaka Itami samt ANA 787-9 Osaka till Tokyo

dino_81

Medlem
Osaka Itami till Tokyo Haneda

ANA Boeing 787-9 Dreamliner

Efter att ha tillbringat några dagar i Osaka med dagsutflykter till Kobe och Kyoto var det dags för förflyttning till Japans huvudstad Tokyo. De främsta färdmedlen mellan dessa två storstäder är flyg eller snabbtåg (Shinkansen). För mig föll valet på det luftburna alternativet och det fanns mängder med avgångar att välja mellan.
De två stora japanska bolagen Japan Airlines (JAL) och All Nippon Airways (ANA) flyger i princip varje timme mellan Osaka Itami och Tokyo Haneda och det finnas också alternativ mellan internationella Osaka Kansai och Tokyos bägge flygplatsen Haneda och Narita.

Med så många val var det inte svårt för mig att välja an avgång utifrån preferenserna; allianstillhörighet, pris och flygplansmodell. Då jag vid tillfället för resan saknade status inom oneworld bokade jag en biljett med ANA och valde medvetet en avgång som utfördes med deras nya Boeing 787-9. Jag bokade och betalade min biljett direkt via ANA:s hemsida och både bokning och betalningsprocess var väldigt kundvänlig.

Det fanns mängder av priserbjudanden att välja mellan och som jag förstår så släpper ANA (och även JAL) erbjudanden som kan bokas inom ett visst tidsspann. Exempelvis senast 72, 50 eller 28 dagar innan avförd. Detta erbjudande kallas Tabiwari och vid tiden då jag bokade var Tabiwari 28 mest prisvärd och priset låg på samma nivå som snabbtåget.

För att komma till flygplatsen från mitt hotell i central Osaka tog jag tåget från Umeda Hankyo-stationen till Hotarugaike för att byta till Osaka Monorail. I Japan finns det en uppsjö av privata aktörer inom kollektivtrafiken och alla har egna biljetter och i förekommande fall även egna bansystem. Som tur är finns det flera gemensamma betalningslösningar i form av kontantkort. Olika kort gäller för olika delar av Japan men allt fler kort går att använda i flera städer. Inom Kansai-regionen där Osaka ligger kallas kortet för Suica. Man blippar sitt kort vid in- och utpassage och på så sätt dras summan för resan. Korten kan även användas vid betalning i många butiker. Liknande lösningar finns exempelvis i Taiwan, Hong Kong och Sydkorea och jag hoppas att liknande betalningssystem kommer till oss i Norden.

1.JPG


Osaka Itami betjänar endast inrikestrafik och har två terminaler. ANA och dess allierade använder den södra terminalen medan JAL avgår från den norra. För guldmedlemmar inom Star Alliance eller resande i affärsklass finns en separat incheckningen på våningen ovanför de diskar som används för ekonomiresenärer utan status. Då det var mycket passagerare och lång kö till incheckning på nedervåningen var det skönt att kunna begagna sig av ”priority check in” där det var i princip folktomt och jag vinkades fram direkt. Jag önskade byta bonusprogram till EuroBonus vilket ställde till det för personalen som inte kände till det skandinaviska flygbolaget. Men efter att jag själv fått visa prefixet SK på en liten fusklapp över bolagen inom Star Alliance som personalen hade under disken var det inga problem att ändra. Incheckningsproceduren är lite annorlunda än vad jag var van vid. Först hanteras bokningen, sedan får man ett kvitto, därefter röntgas väskan innan man får lämna in den i en annan disk. Jag fick intrycket att de flesta som åker mellan Osaka och Tokyo endast reser med handbagage.

2.JPG


3.JPG


Innan jag begav mig till säkerhetskontrollen som ligger i direkt anslutning till den prioriterade incheckningen besökte jag den stora utomhusterrass som alla har tillgång till. Den ligger således land side och man behöver inte passera någon säkerhetskontroll innan man går ut. Det är en stor terrass men fri utsikt mot plattan och landningsbanan. Inrikesflyg inom det tätt befolkade Japan sker ofta med flygplan av wide body-modell och vid mitt besök stod bland annat Boeing 767, 777 och 787 på plattan. I anslutning till terrassen finns restaurang, affärer och toaletter. Givetvis finns det också flera varumaskiner vilket verkar vara ett av Japans signum. Till skillnad mot på i stort sätt varenda tågstation där det alltid står fotografer såg jag inga ”spotters” på terrassen – train spotting verkar vara grejen i Japan.

4.JPG


5.JPG


6.JPG


Direkt innanför säkerhetskontrollen ligger ingången till ANA lounge som är en väldigt fint designad lounge som främst verkar vara utformad för korta besök där (affärs)resenärerna kan arbeta. Ett mycket spartanskt utbud av förfriskningar där fokus ligger på dryck. Två sorters öl som givetvis hälls upp per automatik i en maskin, en inhemsk whiskey, juice och läsk. Och så thé förstås.

7.JPG


8.JPG


Jag lämnade loungen för att köpa mig en bentolåda. I loungen är det gratis wifi som kräver enklare registrering. Loungen ligger i samma våningsplan som säkerhetskontrollen och gaterna ligger våningen under, det finns dock en interntrappa som leder ner till det nedre våningsplanet. Denna entré ligger i direkt anslutning till gate 9 från vilken min flygning till Haneda skulle avgå. Jag antar att samtliga avgångar med ANA till Tokyo avgår från denna gate.
Japanska flygbolag (och även tåg för den delen) är kända för sin punktlighet och så även denna gång.

9.JPG


10.JPG


11.JPG


Vid gaten fanns två kölinjer där den ena vara avsedd för ANA Club Diamond och den andra gäller för affärsklass/övriga statusmedlemmar. Någon tredje fålla för övriga passagerare behövs inte då dessa artiga resenärer förväntas invänta till dess att deras boarding annonseras. Imponerade att se att detta system fungerar, speciellt när man är van vid det kaos om i stort sätt alltid inträffar i många andra delar av världen och då inte minst i det annars så ”kövänliga” Sverige. (läs: SAS prio boarding…)

Ombordstigning var annonserad till 14:45 (en kvart före avgång) och 14:44 släpptes resenärer med speciella behov och de som reser med barn ombord. En minut senare välkomnades ANA Club Diamond och kort därefter för oss med status inom Star Alliance och resenärer i affärsklass. 2D-barcoden på kvittot (alltså inte boarding card-remsan) användes och två jetbridges var anslutna till flygplanet.

Osaka Itami – Tokyo Haneda
NH030 15:00-16:00
ANA Boeing 787-9 Dreamliner JA833A
Säte 44K (ekonomi)

Ombord hälsade två flygvärdinnor artigt och hänvisade till rätt gång i flygplanet. Planet var endast två veckor gammalt och således väldigt fräscht. Inredningen gick i ANA:s blåa färger och stolarna var rutiga i mörk-/ljusblånyans. Planer var i inrikes-/regionalkonfiguration med 3-3-3 säten i ekonomi och 2-2-2 i affärsklass. I denna konfiguration går det ej att justera nackstöden och stolarna var ganska hårda men var absolut tillräckliga för den korta flygningen till Tokyo som skulle ta en timme. Personliga luftutblås saknades vilket jag upplever som negativt då jag gärna vill kunna reglera kalluften om jag tycker att det är för varmt i kabinen.

12.JPG


Trots att jag åkt med Dreamlinern tidigare kunde jag inte annat än imponeras av de stora fönstren vilka ger utmärkt utsikt även för mig som är ganska lång. Vanligvis brukar jag få nackspärr av att luta mig nedåt i en konstig vinkel som definitivt inte är ergonomisk för att kunna se ut. Jag satt på fjärde raden bakifrån och raden framför saknade fönster. Kan det vara på den raden som ”skarvningen” vilken skiljer version -8 från -9 sitter?

De stora fönstren saknar ordinära solskydd och dimmas istället elektroniskt som fungerar väl även jag det inte blir lika mörkt i kabinen i förhållande till ”vanliga” solskydd vid resor under dagen. Ett tänkbart problem med tiden kan också vara om denna icke-manuella avskärmning mot solen slutar att fungera av olika anledningar. Kanske finns det någon manuell back-up för detta? Då jag flugit med 787-8 tidigare har det inte varit möjligt att dimma fönstret under den delen av resan som flygplanet inte är i luften men vid dagens flygning gick det att justera ljusinsläppet även då planet stod på marken.

13.JPG


På denna flygmaskin finns ingen tv-skräm i stolsryggen framför men monitorer finns uppsatta i taket. Avståndet mellan dessa är dock ganska långt vilket gör det svårt att se vad som visas om man sitter långt ifrån skärmen. Varje passagerare tilldelas dock egna hörlurar vilka kan användas till att lyssna på ett antal radio/musikkanaler. Hörlurarna ansluts via 3,5 mm uttag vilket är bra då man vill använda sina egna hörlurar och saknar adapter.

14.JPG


Benutrymmet var helt acceptabelt för en kort flygning. På vissa säten satt dock en skrymmande IFE-box vilket jag tyckte var märkligt med tanke på att ingen IFE erbjöds. Medan ombordstigning pågår delade kabinpersonalen ut filtar och barnen fick en leksak. Det var ganska låg beläggning (ungefär halvfullt) och boarding completed meddelades strax före utsatt avgångstid. I samband med den förinspelade säkerhetsgenomgången kontrollerades kabinpersonalen att hatthyllorna var låsta, det var en väldigt ordentlig kontroll där varje lucka kontrollerades genom att kabinpersonalen tyckte två gånger på varje lucka. Denna procedur upprepades för övrigt inför landningen, då ännu mer noggrant då varje lucka kontrollerades vid två tillfällen av två olika flygvärdinnor.

Check overhead compartment, crosscheck and report!

15.JPG


Punktlig push back och sedan take off från bana 32 L. Efter en 180 graders sväng flög vi över Osaka och satt kurs norrut mot Tokyo. Genom fönstret slogs jag över hur otroligt stort Osaka och Kansairegionen är. Efter några minuter släcktes skylten med säkerhetsbältet och kabinpersonalen går ett varv i kabinen för att återigen erbjuda filtar innan serveringen påbörjas. ANA erbjuder gratis dryck (vatten, olika sorters thé och juice) medan snacks och enklare måltider erbjuds till försäljning.

Jag upplevde det som att vi flög på ganska låg höjd och vidimerade detta i efterhand på hemsidan Flightradar24. Mellan Osaka och Tokyo flyg hade planet en marschhöjd på endast 5000 meter. Som jag har förstått är det i stort sätt alltid mer ekonomiskt att flyga på hög höjd oberoende av flygningens längd. Kan det vara så att man från flygledningens håll vill separera inrikesflyget från den stora mängden internationella flygningar som passerar japanskt luftrum?

16.JPG


17.JPG


I övrigt var det en reguljär flygning och jag tror att jag var den enda icke-japanen ombord. Kaptenen gjorde ett utrop under flygningen och detta var endast på japanska. Vi landade efter en dryg timmes flygning.

18.JPG

Vid bagagebandet stod en skylt som informerade om vilken text det ska stå på bagagetaggen – 300 406 – detta för att resenärer som anländer från andra destinationer ska undvika att vänta vid fel band eller ta fel bagage. Kanske beroende på den höga frekvensen av flygningar mellan Osaka och Tokyo. Min priotaggade väska kom som nummer fyra på bandet. Det är alltså inte bara när det gäller prioriterad ombordstigning som Japan överglänser Sverige.

För att ta sig från Tokyo Haneda går det att åka med Tokyo Monorail, Limousine Bus eller taxi. Jag valde att ta monorail till stationen Hamamatsucho där jag bytte till "ringlinjen" JR Yamanote för att åka några stationer till mitt hotell som låg i området Akihabara. Även i Tokyo finns det flera olika företag som driver järnväg, tunnelbana och monorail och det kan vara ganska långa avstånd för att ta sig mellan de olika trafikslagen. På stationen Hamamatsucho har man underlättat för resenärer som ska till flygplatsen och bagage med sig - ett rullband för väskor ser till att man slipper bära sitt bagage upp för trapporna.

19.JPG


20.JPG


Only in Japan.
 

ACervin

Medlem
Väldigt trevligt och detaljerat skrivet. Snygga bilder. Man kan inte låta bli att bli imponerad över över Japans precisa relation till tiden.
 

Resenären

Medlem
Tack för en mycket fin rapport med bra och detaljrika bilder. Att resa i Japan är en fröjd även för en icke japansktalande resenär, åtminstone i de större städerna. (Där mkt information är skrivet på engelska).
 

dino_81

Medlem
Tack för den positiva responsen!

Japan är verkligen fantastiskt och har blivit mitt absoluta favoritresmål. Att vara i Japan känns väldigt säkert och välordnat och alla jag har stött på är artiga men något reserverade. Jag tror dock att det kan vara påfrestande att bo och arbeta där - jag har fått uppfattningen att det är en press att ständigt kunna leverera och att samhället är väldigt hierarkiskt vilket leder till negativ stress.

En dröm är att resa till Japan under körsbärsblomningen (sakura) och eventuellt blir det av redan i år. Isf i Sapporo där blomningen ligger ca. en månad efter i förhållande till övriga Japan. Det finns en utmärkt guide till Japan som jag varmt rekommenderar, på den sidan finns även en prognos över körsbärsblomningen.

Cherry Blossoms (Sakura)
 

xmit

Medlem
Osaka Itami till Tokyo Haneda
För att komma till flygplatsen från mitt hotell i central Osaka tog jag tåget från Umeda Hankyo-stationen till Hotarugaike för att byta till Osaka Monorail. I Japan finns det en uppsjö av privata aktörer inom kollektivtrafiken och alla har egna biljetter och i förekommande fall även egna bansystem. Som tur är finns det flera gemensamma betalningslösningar i form av kontantkort. Olika kort gäller för olika delar av Japan men allt fler kort går att använda i flera städer. Inom Kansai-regionen där Osaka ligger kallas kortet för Suica. Man blippar sitt kort vid in- och utpassage och på så sätt dras summan för resan. Korten kan även användas vid betalning i många butiker. Liknande lösningar finns exempelvis i Taiwan, Hong Kong och Sydkorea och jag hoppas att liknande betalningssystem kommer till oss i Norden.

Trevlig reserapport, både i text och bilder.

Lite OT kanske, men med hänvisning till ovan citat så...

Det är kanske inte på samma nivå, men det finns faktisk ett samarbete i sydsverige med kontantkort/reskort för olika län.
Det gäller Hallandstrafikens, Blekingetrafikens, Kronobergs länstrafiks, Kalmar Länstrafiks, Jönköpings Länstrafiks och
Skånetrafikens Resekort/Jojo-kort.
Där kan du använda ett kort från något av dessa län för resa i valfritt annat län samt för resor mellan länen.
 

Dr. Miles

Expert
Japan är verkligen fantastiskt och har blivit mitt absoluta favoritresmål. Att vara i Japan känns väldigt säkert och välordnat och alla jag har stött på är artiga men något reserverade. Jag tror dock att det kan vara påfrestande att bo och arbeta där - jag har fått uppfattningen att det är en press att ständigt kunna leverera och att samhället är väldigt hierarkiskt vilket leder till negativ stress.
Arbeta som Salary man (knegare) i Japan.
(Sången i det senare videoklippet säger att "Kan du jobba 24 timmar dygnet runt?")
 
Toppen