LMH
Medlem
Bakgrund:
År 2000 gick jag som soon to be 30-åring med i SAS Eurobonus och skaffade ett Dinerskort. Reste en del i jobbet med Lufthansa och SAS och insåg att det blev en del poäng. Alla flyg var i Economy och jag kom upp i silvernivå, men var aldrig nära högre status. Lyckades efter ett par år skrapa ihop till en awardresa till Bankok år 2004, men sedan dess har kontot stått mer eller mindre stilla. Dinerskortet sade jag upp efter några år, det bildades familj och vi har under de senaste tio åren åkt på lite charterresor och ibland på semestrar med blandade reguljärbolag. Jobbresorna har varit få och skett med blandade bolag i ekonomiklass. Så här hade det kunnat hålla på, om inte..
Uppvaknandet:
Under sensommaren 2014 (ca 2 månader sedan), då frugan och jag bestämde oss för att åka till New York för att hedra vår 10-åriga bröllopsdag bokade jag mina billiga SAS Go-biljetter (som vanligt) mellan Arlanda och Newark och började snegla på något trevligt hotell på Manhattan, via Hotels.com (som vanligt). Fastnade för Towers of the Waldorf Astoria, som jag länga velat bo på av historiska skäl. Ville gärna få lite lyxkänsla på resan och pratade därför med lite olika folk för att få andra tips på fina hotell att jämföra med. Min bror tyckte då att jag skulle fundera på lite mer flärd på resan också och tipsade om en tråd på businessclass.se om Optiontown och uppgraderingar. Här vände allt och förvandlingen från omedveten resenär i apklass till medveten och manisk status- och poängsamlande resenär startade.
Transitionen:
Jag ägnade hela den natten åt att läsa optiontown-tråden på businessclass.se. Av bara farten plöjde jag även igenom optiontown-tråden på flyertalk också. Min första tanke var att folk är galna, men ju mer jag läste desto mer insåg jag att det var mig det var fel på. Det fanns en hel värld därute bestående av bokningsklasser, genvägar, statusar, loungeaccesser och annat som jag stod helt utanför bara genom min okunskap.
När jag har varit i färd med att köpa ny bil har jag ägnat timmar åt att ta fram en shortlist på kandidater. Sedan har jag utvärderat alternativen minutiöst och lusläst varenda specifikation, varenda forum och provbyggt alla möjliga konfigurationer på firmornas webbsidor.
Men när jag planerat resor har jag plötsligt sett flygningarna som ett sätt att ta mig och min familj från punkt A till B till billigast möjliga kostnad, inom rimlighetens gränser vad gäller flygtid och antal byten. Hur kunde jag, som alltid satt stolthet i att vara välinformerad och fatta kloka beslut, inte bry mig om vetenskapen att optimera resandet med avseende både på ekonomi och komfort? Jag skämdes över mig själv!
Natten därefter läste jag igenom resten av trådarna på SAS Eurobonus-sektionen på businessclass.se. Jag bokade uppgraderingsrequests på Optiontown för New York-resan och började sedan införskaffa adekvat utrustning för att börja min nya livsstil.
Nuläge:
Idag, två månader senare, är jag stolt innehavare av Amex Eurobonus-kort efter att jag låtit bror värva mig som tack för hjälpen. Har slagit ihop familjens EB-konton till ett familjekonto och har även skaffat Eurobonus MasterCard samt Dinerskort och naturligtvis även ett Coop MedMera Mer. Har även värvat frugan till Amex. Väntar dock lite med Dinerskort till henne då jag hoppas på någon form av kampanj från dem i samband med advent.
Jag har börjat säga upp eFakturor och autogiron på internetbanken för att kunna betala fler räkningar via betalo.se och betalar naturligtvis Amex-räkningarna med Coop-kortet på betalo. Jag har kört provmånad på Dagens Industri (och fått mina poäng), fått villan värderad av Bjurfors (inga poäng ännu), hyrt film åt både mig och frugan på film2home.se (inga poäng än), samt lite ogenomtänkt till och med slagit till på en årsprenumeration på The Economist (inga poäng där heller ännu). Inför USA-resan har jag även kört Accenture-trixet på HHonors så att jag är silvermedlem där för lite extra bonuspoäng hos dem. Avbokade dessutom naturligtvis hotels.com-bokningen på Waldorf och reggade mig direkt på deras site på en 2x points-kampanj.
Detta är livet! Så här vill jag leva mitt liv!
Målbild:
Vad är nästa steg? Ja det mest uppenbara förutom att fortsätta dra in extrapoäng på olika sätt är naturligtvis att se till att få EBG på ett eller annat sätt. Första steget på den resan är såklart Optiontown-uppgraderingen. Har reggat oss för både Plus och Business och jag hoppas självklart på åtminstone 200% poäng på ett av benen. Jag har även passat på att lura med lillgrabben på derbyt mellan Real och Atletico för ett par veckor sedan. Vi reste naturligtvis i SAS Plus. Dessutom har jag lite poäng från sommarsemestern. Efter New York-resan kommer jag således att vara EBS, men det återstår en del till guld. Har egen firma med verksamheten där jag bor, så de jobbresor som blir är tyvärr bara ägnade kompetensutveckling. Får försöka hitta en bra konferens i Shanghai eller San Francisco efter nyår, samt en MR i vår, så skall nog guldkortet kunna ros i hamn innan 1/6 då mitt år bryts.
Jag vill med denna berättelse tacka alla skribenter på businessclass.se för att ni har öppnat mina ögon och ser med ödmjukhet och tillförsikt fram emot all ny kunskap jag kommer att kunna ta till mig genom att läsa mer och diskutera med experterna här. Vill även uppmuntra alla som kommer efter mig att öppna era ögon och omfamna resan mot att bli medvetna resenärer.
År 2000 gick jag som soon to be 30-åring med i SAS Eurobonus och skaffade ett Dinerskort. Reste en del i jobbet med Lufthansa och SAS och insåg att det blev en del poäng. Alla flyg var i Economy och jag kom upp i silvernivå, men var aldrig nära högre status. Lyckades efter ett par år skrapa ihop till en awardresa till Bankok år 2004, men sedan dess har kontot stått mer eller mindre stilla. Dinerskortet sade jag upp efter några år, det bildades familj och vi har under de senaste tio åren åkt på lite charterresor och ibland på semestrar med blandade reguljärbolag. Jobbresorna har varit få och skett med blandade bolag i ekonomiklass. Så här hade det kunnat hålla på, om inte..
Uppvaknandet:
Under sensommaren 2014 (ca 2 månader sedan), då frugan och jag bestämde oss för att åka till New York för att hedra vår 10-åriga bröllopsdag bokade jag mina billiga SAS Go-biljetter (som vanligt) mellan Arlanda och Newark och började snegla på något trevligt hotell på Manhattan, via Hotels.com (som vanligt). Fastnade för Towers of the Waldorf Astoria, som jag länga velat bo på av historiska skäl. Ville gärna få lite lyxkänsla på resan och pratade därför med lite olika folk för att få andra tips på fina hotell att jämföra med. Min bror tyckte då att jag skulle fundera på lite mer flärd på resan också och tipsade om en tråd på businessclass.se om Optiontown och uppgraderingar. Här vände allt och förvandlingen från omedveten resenär i apklass till medveten och manisk status- och poängsamlande resenär startade.
Transitionen:
Jag ägnade hela den natten åt att läsa optiontown-tråden på businessclass.se. Av bara farten plöjde jag även igenom optiontown-tråden på flyertalk också. Min första tanke var att folk är galna, men ju mer jag läste desto mer insåg jag att det var mig det var fel på. Det fanns en hel värld därute bestående av bokningsklasser, genvägar, statusar, loungeaccesser och annat som jag stod helt utanför bara genom min okunskap.
När jag har varit i färd med att köpa ny bil har jag ägnat timmar åt att ta fram en shortlist på kandidater. Sedan har jag utvärderat alternativen minutiöst och lusläst varenda specifikation, varenda forum och provbyggt alla möjliga konfigurationer på firmornas webbsidor.
Men när jag planerat resor har jag plötsligt sett flygningarna som ett sätt att ta mig och min familj från punkt A till B till billigast möjliga kostnad, inom rimlighetens gränser vad gäller flygtid och antal byten. Hur kunde jag, som alltid satt stolthet i att vara välinformerad och fatta kloka beslut, inte bry mig om vetenskapen att optimera resandet med avseende både på ekonomi och komfort? Jag skämdes över mig själv!
Natten därefter läste jag igenom resten av trådarna på SAS Eurobonus-sektionen på businessclass.se. Jag bokade uppgraderingsrequests på Optiontown för New York-resan och började sedan införskaffa adekvat utrustning för att börja min nya livsstil.
Nuläge:
Idag, två månader senare, är jag stolt innehavare av Amex Eurobonus-kort efter att jag låtit bror värva mig som tack för hjälpen. Har slagit ihop familjens EB-konton till ett familjekonto och har även skaffat Eurobonus MasterCard samt Dinerskort och naturligtvis även ett Coop MedMera Mer. Har även värvat frugan till Amex. Väntar dock lite med Dinerskort till henne då jag hoppas på någon form av kampanj från dem i samband med advent.
Jag har börjat säga upp eFakturor och autogiron på internetbanken för att kunna betala fler räkningar via betalo.se och betalar naturligtvis Amex-räkningarna med Coop-kortet på betalo. Jag har kört provmånad på Dagens Industri (och fått mina poäng), fått villan värderad av Bjurfors (inga poäng ännu), hyrt film åt både mig och frugan på film2home.se (inga poäng än), samt lite ogenomtänkt till och med slagit till på en årsprenumeration på The Economist (inga poäng där heller ännu). Inför USA-resan har jag även kört Accenture-trixet på HHonors så att jag är silvermedlem där för lite extra bonuspoäng hos dem. Avbokade dessutom naturligtvis hotels.com-bokningen på Waldorf och reggade mig direkt på deras site på en 2x points-kampanj.
Detta är livet! Så här vill jag leva mitt liv!
Målbild:
Vad är nästa steg? Ja det mest uppenbara förutom att fortsätta dra in extrapoäng på olika sätt är naturligtvis att se till att få EBG på ett eller annat sätt. Första steget på den resan är såklart Optiontown-uppgraderingen. Har reggat oss för både Plus och Business och jag hoppas självklart på åtminstone 200% poäng på ett av benen. Jag har även passat på att lura med lillgrabben på derbyt mellan Real och Atletico för ett par veckor sedan. Vi reste naturligtvis i SAS Plus. Dessutom har jag lite poäng från sommarsemestern. Efter New York-resan kommer jag således att vara EBS, men det återstår en del till guld. Har egen firma med verksamheten där jag bor, så de jobbresor som blir är tyvärr bara ägnade kompetensutveckling. Får försöka hitta en bra konferens i Shanghai eller San Francisco efter nyår, samt en MR i vår, så skall nog guldkortet kunna ros i hamn innan 1/6 då mitt år bryts.
Jag vill med denna berättelse tacka alla skribenter på businessclass.se för att ni har öppnat mina ögon och ser med ödmjukhet och tillförsikt fram emot all ny kunskap jag kommer att kunna ta till mig genom att läsa mer och diskutera med experterna här. Vill även uppmuntra alla som kommer efter mig att öppna era ögon och omfamna resan mot att bli medvetna resenärer.
