henrik l
Medlem
Jag har ju kört en semi-livetråd från min resa HKG-LHR. Men den sista sträckan förtjänar en egen rapport.
Så blev det dags att lägga till Etihad som bolag nummer 6 där jag har testat F. Tyckte att det inte kanske var så dumt att Ramadan firades, eftersom jag då hade kunnat njuta fullt ut av två cigarrer i loungen Ca en halvtimme före avgång upplyste loungepersonalen att det var dags att borda planet. Givetvis fanns det en speciell priokö så det vara bara att gå direkt till planet, en A330 för dagen, utrustad med 8 sviter, varav tre stycken var upptagna.
Jag anvisades till min plats och med ett lite dröjsmål kom frågan om vad jag ville dricka. Här visade det sig att farhågan om torrläggning på marken inte stämde, så blev dags för champagnen. Även måltidbeställning togs av Etihads Chef on Board, Avianne från Trindad och Tobago, som tidigare hade jobbat på Hyatt, Trinidad. Det fanns en hel del valmöjligheter, men jag gick på den arabiska mezzen till förrätt och beställde en Sauvignon Blanc till den och till huvudrätt Biryani på kyckling, till den beställdes en Rioja och till efterrätt fick det bli de fyra minidesserterna. Jag tillfrågades även när jag ville äta och bestämde mig att ca 1 timme efter avgång skulle vara lämpligt. Före avgång delades även pyjamas och tofflor ut i en Etihadmörkbrun färg och snittet på pyjamasen var liknande British Airways. Anser dock att Cathay har den snyggaste av de fem jag numera har i samlingen. Necessären som delades ut var en snygg vävd mörkbrun men mönster. Innan det var dags för push back så serverades även det traditionella kaffet. En annan lite fräck detalj var en belyst blår cirkel i taket på kabinen.
Menyerna
När vi väl hade lyft och man kunde bälta av serverades mera champagne, eller det hade beställts tidigare. Till detta kom även en liten fiskkanapé. Champagnen toppades sedan snabbt upp när jag enbart hade druckit en fjärdedel. Det är ju detta som kan vara lite farligt ibland
Maten som serverades var mycket, mycket god och, även om jag inte är vinkännare, så var vinerna mycket bra. Även om jag inte provat det ”arabiska köket” så ofta så gillar jag det. En förklaring på kvaliteten på maten är Chef on Board. Jag talade lite med Avianne som sade att man försöker göra så mycket som möjligt ombord, t ex såser och liknande. Efter att ha ätit förrätten, som bestod av två delar, en melonsorbet som mellanrätt, samt huvudrätten, kände jag mig ganska mätt och belåten så jag bad att få avvakta med desserten och ostbrickan.
Under måltidserveringen kröp en av gulfbolagens svagheter fram och som även #Jacob har tagit upp, det finns en viss inkonsistens i service nivån, men nu talar vi first. Det jag har berömt Cathay för att när jag tänker påfyllning av glaset, så brukar ofta någon vara framme inom en eller två minuter. Här verkar inte samma telepatiska förmåga, eller rättare sagt fingertoppskänsla finnas. Vid andra tillfället när jag tyckte jag väntat länge nog tryckte jag på ”call button” för första gången på min 11 F flighter. Det bara 3-4 sekunder så var Avianne framme och sedan fick jag mitt glas påfyllt med Rioja. OK kanske någon säger, ”call button” är ju till för att kalla på uppmärksamhet, ja, i Y, kanske i C, men inte i F, tycker jag. Dom som levererar bästa mjukvaran har stenkoll.
Etihads svit är rektangelformad i samma still som finns på bl a Thai’s 380. Det finns en praktisk förvaringsränna närmast väggen, vilket saknas i sviterna i mitten, vilket kan göra det svårt att förvara diverse smått och gott som man kan tänkas vilja ha inom räckhåll. Under den främre bänken kan en kabinväska förvaras, men eftersom det inte finns några ”hatthyllor” kan det blir lite knepigt att hitta en bra plats för datorryggsäcken. Det finns även en garderob där man kan hänga in kavajen, eller skjorta och byxor när man har bytt till pyjamas. Problemet med denna garderob är att den är i smalaste laget. Det som särskiljer Etihad från många andra bolag med en rektangulär svit är skjutdörrarna som gör att man kan stänga om sig. Stolen och belysning regleras slutligen med touch kontroller. Det fanns ett relativt stort utbud av filmer och TV-program på engelska, arabiska och indiska. Men eftersom jag inte hittade Top Gear, så blev det inte så mycket tittande på Tv’n Jag upptäckte även att det fanns ett WiFi ombord, men det kändes inte så attraktivt att betala 15 USD för 10 MB.
När jag väl kom till LHR väntatde min Etihad Chauffeur och jag blev kör i en Crysler 300 till mitt hotell vid London Gatwick.
Om upplevelsen skall sammanfattas så kan jag mycket väl tänka mig Etihad F igen i framtiden. Med Chef on Board upplevde jag att det var en mycket hög kvalitet på maten, snygg uppläggning och även små hårvarudetaljer som necessär och små brickor för handdukarna är genomtänkt. Däremot finns det en förbättringspotential på mjukvarusidan. Nu var det för det mesta Avianne som kom ut och tittade var jag befann mig i måltidprocessen och hon gjorde ett mycket bra jobb. Däremot kan man önska att övrig personal hade varit synlig lite mera, dvs gått den där lilla extrarundan i kabinen, tittat till glaset om jag ville ha påfyllning eller något annat, eller om jag var nöjd och belåten. Efter att även flugit MLE-AUH dagen innan i business, kan man se att det finns lite inkonsistens service konceptet.
Så blev det dags att lägga till Etihad som bolag nummer 6 där jag har testat F. Tyckte att det inte kanske var så dumt att Ramadan firades, eftersom jag då hade kunnat njuta fullt ut av två cigarrer i loungen Ca en halvtimme före avgång upplyste loungepersonalen att det var dags att borda planet. Givetvis fanns det en speciell priokö så det vara bara att gå direkt till planet, en A330 för dagen, utrustad med 8 sviter, varav tre stycken var upptagna.
Jag anvisades till min plats och med ett lite dröjsmål kom frågan om vad jag ville dricka. Här visade det sig att farhågan om torrläggning på marken inte stämde, så blev dags för champagnen. Även måltidbeställning togs av Etihads Chef on Board, Avianne från Trindad och Tobago, som tidigare hade jobbat på Hyatt, Trinidad. Det fanns en hel del valmöjligheter, men jag gick på den arabiska mezzen till förrätt och beställde en Sauvignon Blanc till den och till huvudrätt Biryani på kyckling, till den beställdes en Rioja och till efterrätt fick det bli de fyra minidesserterna. Jag tillfrågades även när jag ville äta och bestämde mig att ca 1 timme efter avgång skulle vara lämpligt. Före avgång delades även pyjamas och tofflor ut i en Etihadmörkbrun färg och snittet på pyjamasen var liknande British Airways. Anser dock att Cathay har den snyggaste av de fem jag numera har i samlingen. Necessären som delades ut var en snygg vävd mörkbrun men mönster. Innan det var dags för push back så serverades även det traditionella kaffet. En annan lite fräck detalj var en belyst blår cirkel i taket på kabinen.
Menyerna
När vi väl hade lyft och man kunde bälta av serverades mera champagne, eller det hade beställts tidigare. Till detta kom även en liten fiskkanapé. Champagnen toppades sedan snabbt upp när jag enbart hade druckit en fjärdedel. Det är ju detta som kan vara lite farligt ibland
Maten som serverades var mycket, mycket god och, även om jag inte är vinkännare, så var vinerna mycket bra. Även om jag inte provat det ”arabiska köket” så ofta så gillar jag det. En förklaring på kvaliteten på maten är Chef on Board. Jag talade lite med Avianne som sade att man försöker göra så mycket som möjligt ombord, t ex såser och liknande. Efter att ha ätit förrätten, som bestod av två delar, en melonsorbet som mellanrätt, samt huvudrätten, kände jag mig ganska mätt och belåten så jag bad att få avvakta med desserten och ostbrickan.
Under måltidserveringen kröp en av gulfbolagens svagheter fram och som även #Jacob har tagit upp, det finns en viss inkonsistens i service nivån, men nu talar vi first. Det jag har berömt Cathay för att när jag tänker påfyllning av glaset, så brukar ofta någon vara framme inom en eller två minuter. Här verkar inte samma telepatiska förmåga, eller rättare sagt fingertoppskänsla finnas. Vid andra tillfället när jag tyckte jag väntat länge nog tryckte jag på ”call button” för första gången på min 11 F flighter. Det bara 3-4 sekunder så var Avianne framme och sedan fick jag mitt glas påfyllt med Rioja. OK kanske någon säger, ”call button” är ju till för att kalla på uppmärksamhet, ja, i Y, kanske i C, men inte i F, tycker jag. Dom som levererar bästa mjukvaran har stenkoll.
Etihads svit är rektangelformad i samma still som finns på bl a Thai’s 380. Det finns en praktisk förvaringsränna närmast väggen, vilket saknas i sviterna i mitten, vilket kan göra det svårt att förvara diverse smått och gott som man kan tänkas vilja ha inom räckhåll. Under den främre bänken kan en kabinväska förvaras, men eftersom det inte finns några ”hatthyllor” kan det blir lite knepigt att hitta en bra plats för datorryggsäcken. Det finns även en garderob där man kan hänga in kavajen, eller skjorta och byxor när man har bytt till pyjamas. Problemet med denna garderob är att den är i smalaste laget. Det som särskiljer Etihad från många andra bolag med en rektangulär svit är skjutdörrarna som gör att man kan stänga om sig. Stolen och belysning regleras slutligen med touch kontroller. Det fanns ett relativt stort utbud av filmer och TV-program på engelska, arabiska och indiska. Men eftersom jag inte hittade Top Gear, så blev det inte så mycket tittande på Tv’n Jag upptäckte även att det fanns ett WiFi ombord, men det kändes inte så attraktivt att betala 15 USD för 10 MB.
När jag väl kom till LHR väntatde min Etihad Chauffeur och jag blev kör i en Crysler 300 till mitt hotell vid London Gatwick.
Om upplevelsen skall sammanfattas så kan jag mycket väl tänka mig Etihad F igen i framtiden. Med Chef on Board upplevde jag att det var en mycket hög kvalitet på maten, snygg uppläggning och även små hårvarudetaljer som necessär och små brickor för handdukarna är genomtänkt. Däremot finns det en förbättringspotential på mjukvarusidan. Nu var det för det mesta Avianne som kom ut och tittade var jag befann mig i måltidprocessen och hon gjorde ett mycket bra jobb. Däremot kan man önska att övrig personal hade varit synlig lite mera, dvs gått den där lilla extrarundan i kabinen, tittat till glaset om jag ville ha påfyllning eller något annat, eller om jag var nöjd och belåten. Efter att även flugit MLE-AUH dagen innan i business, kan man se att det finns lite inkonsistens service konceptet.